Mål för god ekonomisk hushållning

Sollentuna kommun har beslutat om tre finansiella mål vilka beskriver det finansiella resultatet i ettårsperspektivet samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. En

avstämning av målen görs i detta kapitel men mer detaljerad information finns i kapitlet om god ekonomisk hushållning.

2.4.2.1 Årets resultat och realisationsvinster

( Fil: Finansiell analys – första diagrammet)

34 (89) Sollentuna kommun redovisar 2017 ett resultat på 207 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2016 med 50 miljoner kronor. Resultatförbättringen förklaras till större delen av överskott på nämnderna jämfört med 2016. Exklusive realisationsvinster uppgår resultatet till 116 miljoner kronor vilket är en förbättring med 32 miljoner kronor jämfört med föregående år. Resultat mätt som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning uppgår till 5,7 procent av årets resultat. Ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat före

extraordinära poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet ska garantera en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån. Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott.

Praxis i kommunen är att jämställa målets definition av resultatet med årets resultat exklusive realisationsvinster. Detta resultat uppgick 2017 till 3,2 procent och kommunen uppfyllde därmed målet.

2.4.2.2 Förändring av nettokostnader och intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning

( Fil: Finansiell analys – andra diagrammet)

Årets resultat (mkr) 97 157 207

Årets resultat exkl.

realisationsvinter (mkr) 31 84 116

Årets resultat som andel av skatter, statsbidrag och utjämning (%)

2,9 4,5 5,7

Årets resultat exkl.

realisationsvinter som andel av skatter, statsbidrag och utjämning (%)

35 (89) Kommunens intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 4,1 procent mellan 2016 och 2017. De egna skatteintäkterna ökade med 5,5 procent tack vare en god utveckling av skatteunderlaget. Intäkterna från statsbidrag och utjämning minskade med hela 90,2 procent på grund av en avtrappning av kommunens införandebidrag avseende den kommunalekonomiska utjämningen. Kommunens nettokostnader, exklusive

realisationsvinster, ökade med 2,8 procent. Kostnadsökningen består av volymer, pris- och löneförändringar samt uppräkning av befintliga avtal med externa aktörer. Kommunens avskrivningar har ökat med ca 30 procent jämfört med 2016.

2.4.2.3 Nettokostnadsandel

( Fil: Finansiell analys – tredje diagrammet)

På lång sikt kan inte de löpande kostnaderna överstiga de löpande intäkterna utan att kommunens ekonomi urholkas och att man äventyrar god ekonomisk hushållning.

Kommunen kommer dessutom bryta mot kommunallagens krav om balans. Ett sätt att mäta detta är att sätta samtliga löpande kostnader (inklusive netto av finansiella poster) i relation till intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Uppgår denna relation till en andel lägre än 100 har kommunen en balans mellan intäkter och kostnader. För att generera ett överskott och därmed värdesäkra det egna kapitalet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Sollentuna har beslutat för 2017 att överskottet ska vara 1,5 procent. Således ska nettokostnadsandelen uppgå till maximalt 98,5 procent. Kommunens nettokostnadsandel uppgår 2017 till 94,3 procent.

Andelen påverkas av realisationsvinster som kommunen redovisat under året. Exkluderas realisationsvinsterna uppgår andelen till 96,8 procent vilket är 1,7 procent lägre än målet.

Avskrivningarnas andel har ökat något jämfört med föregående år. De finansiella posterna visar ett överskott på 1,2 procent och bidrar till att finansiera verksamheten, detta genom att kommunen tar ut utdelning av sina bolag. Kommunen har i år finansierat en del av

verksamheten via extern upplåning, vilket bidragit till att ränteintäkterna minskat (då

kapitalplaceringen avvecklats under året) samtidigt som räntekostnaderna ökat något till följd av de nya lånen.

2.4.2.4 Årets investeringar

( Fil: Finansiell analys – fjärde diagrammet)

% Mål 2017 2015 2016 2017

Verksamheten 98,5 97,5 95,9 93,8

Avskrivningar 3,0 3,4 3,4 4,2

Nettokostnad 101,5 100,9 99,3 98,0

Finansiella poster -3,0 -1,8 -1,7 -1,2

Nettokostnadsandel 98,5 99,1 97,6 96,8

Realisationsvinster/-förluster 0,0 -2,0 -2,1 -2,5

Nettokostnadsandel 98,5 97,1 95,5 94,3

36 (89) Sollentuna kommuns samlade nettoinvesteringar uppgick under 2017 till 440 miljoner kronor, vilket är ökning sedan 2016 med 46 miljoner kronor. Jämfört med 2015 är det en ökning med 69 miljoner kronor. Kommunens investeringar ökar över tid dels på grund av reinvesteringar i befintliga lokaler och anläggningar, dels som följd av behov av ökad kapacitet då kommunen växer. Kommunen erhåller inte några större inkomster till investeringsverksamheten. För 2017 var det totalt 8,9 miljoner kronor i bidrag varav 7,7 miljoner gick till trafik- och fastighetsnämnden och 1,2 miljoner till kultur- och fritidsnämnden. Trafik- och

fastighetsnämndens investeringsutgifter (netto) uppgick till 422 miljoner kronor och utgör hela 96 procent av investeringsutgifterna. De fastighetsägarinitierade investeringarna, såsom reinvesteringar, hyresgästanpassningar, myndighetskrav och miljömässigt byggande, uppgick till 21,2 procent av totala investeringsutgifterna. Andra verksamhetsområden där kommun har haft höga investeringsutgifter är grundskolor (49,9 procent) och kultur och fritid (13,4

procent). För kultur och fritid utgörs en stor del av investeringsutgifterna av ny fotbollshall i Norrviken. Utöver dessa investeringar bedriver kommunen en omfattande

exploateringsverksamhet. Exploatering avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I

exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, anlägga grönområden med mera. Över tid ska denna verksamhet minst generera ett nollresultat. Vissa år kan utgifterna överstiga inkomsterna. Under 2017 var utgifterna 176 miljoner och inkomsterna 32 miljoner, vilket ger ett underskott på 144 miljoner.

2.4.2.5 Självfinansieringsgrad

( Fil: Finansiell analys – femte diagrammet)

Kommunens finansieringsutrymme utgörs av årets resultat plus avskrivningar.

Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel som detta utrymme utgörs av

nettoinvesteringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller högre innebär att kommunen kan självfinansiera samtliga investeringar gjorda under året. Detta innebär att kommunen inte behöver ta upp några nya lån och kan placera medel för framtida bruk.

Självfinansieringsgraden för 2017 års investeringar uppgår till 81,6 procent och innebär att kommunen inte kunde finansiera årets investeringar via den löpande verksamheten.

2015 2016 2017

Investeringsvolym brutto,

mkr 380 411 449

Investeringsvolym efter avdrag för

investeringsinkomster, mkr

375 394 440

Investeringsvolym i relation

till skatteintäkter m.m. (%) 11 11 12

Exploateringsutgifter 84 161 176

Exploateringsinkomster 95 38 32

Exploatering netto 11 123 144

% 2015 2016 2017

Självfinansierings-graden

av nettoinvesteringar 56,5 69,6 81,6

37 (89) Finansieringen har skett genom att kommunen sålt av delar av sin kapitalförvaltning och upptagit externa lån.

2.4.3 Kapacitet

2.4.3.1 Soliditet

( Fil: Finansiell analys – sjätte diagramet)

Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital respektive skulder. Enligt kommunens finansiella mål ska kommunen ha en stark långsiktig

betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte understiga 60 procent. Kommunen uppfyller målet för 2017 genom en soliditet på 71,5 procent. En tolkning av god ekonomisk hushållning är att kommunens soliditet bör vara oförändrad eller öka över en längre period. En kraftigt sjunkande soliditet indikerar att kommunens finansiella situation försämras. Kommunens soliditet enligt balansräkningen har minskat kontinuerligt de senaste åren. Minskningen förklaras genom att kommunen inte fullt ut självfinansierat investeringarna. Kommunen har alltjämt en hög soliditet. Att under en expansiv fas inte fullt ut finansiera årets investeringar och därmed möta en sjunkande soliditet behöver inte väcka oro. Detta gäller så länge kommunen har en långsiktig plan hur de

kommande investeringarna ska finansieras samt har kontroll över skuldsättningen. Inkluderas pensionsförpliktelserna som inte är upptagna på balansräkningen blir minskningen över tid inte lika stor. Detta förklaras av att pensionsförpliktelsen minskar över tid då den årliga uppräkningen är lägre än den årliga utbetalningen.

2.4.3.2 Kommunalskatt

Kapacitet handlar också om möjligheten till att förstärka intäktssidan. Kommunens enda möjlighet att göra detta är genom att förändra den egna skattesatsen. Möjligheten till en sådan förändring är större i en kommun som har en låg skattesats än i en kommun med hög skatt. År 2017 uppgick Sollentunas skattesats till 18,12. Skattesatsen ändrades 2016 när skatteväxling skedde med landstinget om övertagande av hemsjukvården för LSS-boenden. Sollentuna har den sjätte lägsta kommunala skattesatsen i länet och riket. Genomsnittet i länet uppgick till 18,49 procent och genomsnittet i riket blev 20,75 procent. Avseende den totala kommunala skattesatsen, inklusive skattesatsen till landstinget, har Sollentuna den tionde lägsta

skattesatsen i riket.

2.4.4 Risk

2.4.4.1 Likviditet ur ett riskperspektiv

Likviditeten beskriver kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Den kan visas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, dvs kassalikviditet. Om

% 2015 2016 2017

Soliditet enligt

balansräkningen 76,3 76,0 71,5

Soliditet inkl.

pensionsförpliktelser 54,0 55,2 53,0

38 (89) kassalikviditeten är 100 procent eller högre så innebär det att kommunens kortfristiga skulder kan betalas med egna medel utan extern upplåning. Utöver detta har kommunen tillsammans med dotterbolagen en checkkredit på 400 miljoner kronor för att möta kommunkoncernens likviditetsbehov kortsiktigt. På längre sikt krävs andra finansieringsalternativ som extern upplåning och motsvarande.

Kassalikviditet

( Fil: Finansiell analys – Diagram 14)

2.4.4.2 Pensionsförpliktelser

( Fil: Finansiell analys – Diagram 9)

Pensionsåtagandena påverkar kommunens finansiella handlingsutrymme under en lång tid framöver. Kommunens pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår till 1 496 miljoner kronor. Pensioner intjänade innan 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som en skuld på balansräkningen. När pensionen betalas ut uppstår kostnaden för kommunen.

Kostnaden för utbetalning av pensioner intjänade innan 1998 kommer enligt en prognos från kommunens pensionsförvaltare att öka för att nå kulmen 2024.

Utbetalningar från ansvarsförbindelsen, mkr

Källa: KPA

För att undvika att pensionskostnaderna tränger ut annan verksamhet har kommunfullmäktige tidigare fastställt att om resultatet enligt balanskravet överstiger värdesäkringen av eget kapital ska medel avsättas för att täcka pensionsförpliktelser redovisade som

ansvarsförbindelser. För 2017 avsätts 82 miljoner kronor och de samlade medlen uppgår till 1 077 miljoner kronor, vilket motsvarar den pensionsskuld som är redovisad som

ansvarsförbindelse.

mkr 2015 2016 2017

Omsättningstillgångar 1 034 836 1 006

Kortfristiga skulder 740 758 839

Kassalikviditet 140 110 120

39 (89)

2.4.4.3 Kommunens borgensåtaganden

( Fil: Finansiell analys – Diagram 10)

Ändamål (mkr) 2015 2016 2017

Egna bolag 189 188 778

Småhus 1 1 0

Föreningar 8 7 6

TOTALT 198 196 784

Stora borgensåtaganden kan innebära en finansiell risk genom att kommunen kan tvingas överta lån, eller ge aktieägartillskott till ett kommunalt bolag för att undvika konkurs.

Sollentuna kommun har haft som praxis att kommunens bolag lånar på egna villkor utan kommunal borgen. Den borgen som tidigare år redovisas för egna bolag avser ett

pensionsavtal för Sollentuna Energi och Miljö AB. År 2015 frångick kommunen den praxisen och borgar numera för de egna bolagen. Kommunens samlade borgensåtagande för lån eller dylikt uppgick 2017 till 784 miljoner kronor vilket är en betydande ökning jämfört med föregående år. Utöver borgen för pensionsavtalet så borgar kommunen från och med 2017 för AB Sollentunahem (bostäder) med 375 miljoner kronor och för Sollentuna Energi och Miljö AB (infrastruktur) med 390 miljoner kronor. Det föreligger ingen känd förlustrisk gentemot de egna bolagen avseende ingångna borgensåtaganden och ansvarsförbindelser. I åtagandena som avser småhus och föreningar föreligger alltid en viss risk att kommunen kan komma att få infria ett borgensåtagande.

2.4.5 Kontroll

2.4.5.1 Utfall i förhållande till budget

( Fil: Finansiell analys – Diagram 11)

En grundförutsättning för en stabil finansiell utveckling är att kommunen har kontroll av ekonomin under året. I praktiken handlar det om att nämnderna håller sin budget och vidtar nödvändiga åtgärder vid avvikelser. Främst är det negativa avvikelser mot budget som är ett tecken på bristande kontroll. Men även stora positiva avvikelser kan indikera att

verksamheten inte löpande följer upp sin ekonomi. För 2017 redovisar nämnderna ett överskott på 55 miljoner kronor varav 18 miljoner kronor avser ett volymöverskott. En stor del av överskottet avser flyktingverksamheten för åren 2015-2016 som nu betalats ut till ett högre belopp än vad som tidigare reserverats. Kommunens skatteintäkter blev 17 miljoner kronor lägre än budgeterat. Sammantaget blir avvikelsen avseende resultatet exklusive realisationsvinster för 2017 positivt då nämndernas överskott är högre än minskningen på intäktssidan.

mkr 2015 2016 2017

Avvikelse nämnder 11 76 55

Varav volym -15 24 18

Avvikelse årets resultat

exkl. realisationsvinster -3 50 62

40 (89)

2.4.5.2 Prognossäkerhet

Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan lagd prognos i augusti jämfört med årets resultat.

Ett arbete har skett under 2017 för att förbättra prognossäkerheten. Samtliga nämnder utom två har förbättrat sin prognossäkerhet. De nämnder som fortfarande rapporterar en låg prognossäkerhet har inte klarat av att uppskatta sina intäkter i delårsrapporteringen per augusti.

Arbetet med att öka prognossäkerheten fortsätter under 2018 så att delårsrapportens resultat i augusti ska bli mer tillförlitligt. Flertalet nämnder har även förbättrat arbetet med att

periodisera sina intäkter och kostnader för ett mer rättvisande resultat under året som också ses som en bidragande orsak till den förbättrade prognossäkerheten.

Prognossäkerheten för årets resultat exklusive reavinster har också förbättrats i förhållande till föregående år.

2.4.5.3 Känslighetsanalys

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför kommunens egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som kan påverka kommunens ekonomi.

De baseras på förhållanden under 2017.

( Fil: Finansiell analys – Diagram 13)