10.4. Del 2 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2017 (tidigare utkast)

(1)

ÅRSREDOVISNING 2017

Del 2 Förvaltningsberättelse

Utkast 2018-03-19

(bortse från nuvarande sidnumrering)

(2)

3 (89)

1 Inledning

1.1 Det här är Sollentuna

1.2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1.3 Hänt i Sollentuna kommun 2017

1.3.1 [flertal underrubriker med exempel nyheter/händelser ]

1.4 Organisation

1.5 Fem år i sammandrag

1.6 Sveriges mest attraktiva kommun 2 Förvaltningsberättelse

2.1 Förutsättningar och utmaningar

2.1.1 Ekonomiska förutsättningar

Den prognosticerade globala tillväxten i BNP steg under 2017 med 3,8 procent och prognosen för 2018 och 2019 är positiv med en ökningstakt på 3,7 procent för respektive år. Det mesta pekar på att den globala ekonomin kommer utvecklas starkt de närmaste åren, men det finns en rad fallgropar. De låga styrräntorna och extraordinära penningpolitiska åtgärder har bidragit till att driva upp priserna på aktier och andra tillgångar på många håll i världen. Det finns en risk att uppgången varit omotiverat snabb vilket skulle kunna innebära en risk att tillgångspriserna kan falla abrupt. Det skulle dämpa efterfrågetillväxten, både via minskade förmögenheter och genom minskad tillförsikt. Det finns även en risk för inbromsning av den kinesiska ekonomin, till följd av hög och växande skuldsättning och svaga balansräkningar i delar av banksystemet. Osäkerhetsfaktorer i prognosen kan givetvis påverka tillväxten i omvärlden och blir den lägre än prognosticerat så påverkas den svenska exporten, vilket påverkar den svenska tillväxten negativt.

Svenska företag och hushåll är fortfarande optimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin. Tillväxttakten fortsatte att vara god och den prognosticerade BNP för 2017

uppgick till 2,7 procent. Även 2018 förväntas bli ett högkonjunktursår med en ökningstakt om 2,9 procent. Bostadsinvesteringarna i Sverige har ökat mycket snabbt de senaste åren men det finns nu tydliga tecken på en avmattning i tillväxten. Det bidrar i sin tur till att tillväxten i byggverksamheten saktar in markant 2018 och i det närmaste stagnerar 2019. I industrin tar i stället produktionen ytterligare fart 2018. Företagen inom industrin är för närvarande mycket nöjda med exportorderstocken och det bidrar till att efterfrågan för den svenska

exportnäringen fortsätter att öka snabbt 2018. Det bidrar i sin tur till att investeringarna i näringslivet växer relativt snabbt 2018, trots inbromsningen i bostadsinvesteringarna.

Investeringarna fortsätter därmed att ge ett stort bidrag till BNP-tillväxten 2018, om än inte fullt lika stort som 2017.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin har inneburit att läget på arbetsmarknaden har varit gynnsamt. Arbetslösheten var 6,7 procent för 2017 (avser åldersgruppen 15-74 år) och förväntas sjunka till 6,3 procent under 2018. Under åren 2019-2021 förväntas

arbetslösheten sjunka i jämförelse med 2017 och ligga mellan 6,3 och 6,5 procent. Tillväxten

(3)

4 (89) i antal arbetande timmar har stigit med 1,7 procent under 2017 men förväntas avta under de närmaste åren. Högkonjunkturen och den stora efterfrågan på arbetskraft har dock även inneburit negativa konsekvenser då näringsliv och offentliga sektorn har problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antal arbetade timmar, har gett positiv effekt på skatteunderlaget de senaste åren.

Men den utvecklingen börjar avta nästa år när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning. För perioden 2019-2021 minskar ökningen av antalet arbetade timmar vilket innebär en relativt snabb uppbromsning av det reala skatteunderlagets tillväxt.

Trots den underliggande positiva bilden av arbetsmarknaden och skatteunderlag tecknar SKL en utmanande bild av kommunernas ekonomi de närmaste åren.

Ekonomiska förutsättningar

Förklaringen är försvagat skatteunderlag samtidigt som demografin ställer allt högre krav.

Demografiskt ökar både de yngsta och äldsta åldersgrupperna i befolkningen samtidigt som arbetskraften inte ökar i någon större utstäckning. För kommunerna innebär det ökade satsningar av bland annat vård, skola och omsorg. Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006-2016. För att kommunerna ska klara välfärden de kommande åren krävs effektiviseringar.

Sollentuna kommun har under de senaste åren uppvisat en stabil ekonomi och uppfyllt de resultatmål som beslutats av kommunfullmäktige. Den avtagande konjunkturen kommer givetvis att påverka Sollentuna kommuns intäkter och kostnader. På intäktssidan genomgår kommunen en ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekonomisk utjämning, vilket försämrar förutsättningarna. Kommunen förlorade stora belopp i

förändringarna som genomfördes 2014 och 2016. Kommunen erhåller ett så kallat

införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen fram till 2019. Dessa belopp måste kommunen få fram genom effektiviseringar/prioriteringar. På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner. I jämförelse med genomsnittet i Sverige har Sollentuna kommun en relativt ung befolkning, men även i Sollentuna förväntas ökade volymer inom barn- och utbildningsområdet samt inom

äldreomsorgen, vilket kommer att skapa ansträngningar på kommunens driftsbudget. Förutom detta befinner sig kommunen i en period av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom sitt eget kassaflöde. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

2.1.2 Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska

förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det

2017 2018 2019 2020 2021

BNP 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4

Sysselsättning, timmar 1,7 1,5 0,0 -0,5 0,1

Relativ arbetslöshet, nivå 6,7 6,3 6,3 6,4 6,5

Timlön 3,0 2,9 3,2 3,4 3,4

KPI 1,8 1,6 2,3 2,9 2,6

Skatteunderlag, realt 1,5 1,1 0,6 -0,1 0,7

(4)

5 (89) finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socioekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av kostnader från lagen om stöd och service (LSS). Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för

kommunalekonomisk utjämning gäller sedan januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar:

inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och

regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan januari 2004 med vissa förändringar införda från 2009. Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna

skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen. När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

2.1.3 Befolkning

Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i

infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. I Stockholms län var befolkningsökningen 39 083 personer under år 2017, vilket är en något större ökning än föregående år. Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent, och var vid slutet av året 71 848 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 221 personer och ett

flyttningsöverskott på 595 personer. Både in- och utflyttare är till största delen personer i åldern 20-39 år. I åldersgrupperna 20-24 år och 50-70 år är det fler som flyttar från än till kommunen, och i åldersgrupperna 30-39 år samt barn 0-4 år är det fler som flyttar till än från Sollentuna. I jämförelse med genomsnittet i Sverige har Sollentuna kommun en större andel barn och unga samt en mindre andel äldre över 65 år.

Diagram befolkningsutveckling

(5)

6 (89) 2.1.4 Bostadsmarknad

Sollentuna är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion där

bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen. Totalt fanns det cirka 29 250 bostäder i kommunen i början av 2017. Bostadsbeståndet i kommunen består till 44 procent av småhus och till 56 procent av flerbostadshus samt specialbostäder (exempelvis bostäder för äldre). Upplåtelseformerna för lägenheter i flerbostadshus är 41 procent hyresrätter och 59 procent bostadsrätter. Enligt en preliminär uppgift har drygt 400 nya bostäder färdigställts i kommunen under 2017.

2.1.5 Näringsliv

I Sollentuna kommun finns cirka 6 800 företag, varav cirka 3 500 aktiebolag. Majoriteten av dem är inom den privata tjänstesektorn och det stora flertalet är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är positiv och de senaste åren har cirka 500 företag startats per år.

Under 2017 startades 566 nya företag i kommunen, vilket är en ökning på två procent och nytt rekord. Aldrig tidigare har så många nya företag startats i kommunen.

I Svenskt Näringslivs undersökning 2017 om kommunernas företagsklimat rankas Sollentuna för fjärde året i rad som nummer två i landet. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i Stockholmsregionen, attraktiva bostadsområden samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen.

2.1.6 Arbetsmarknad

I Sollentuna kommun förvärvsarbetar 81,5 procent av befolkningen som är mellan 20 och 64 år. Motsvarande andel i Sverige som helhet är 78,6 procent. I Sollentuna var 5,2 procent av personerna i arbetskraften arbetslösa eller ingick i något arbetsmarknadsprogram vid årsskiftet 2017/2018 (5,0 procent föregående år). Motsvarande uppgift för riket var 7,5 procent. I

jämförelse med genomsnittet i Stockholms län är arbetslösheten något lägre i Sollentuna kommun. I åldersgruppen 18-24 år minskade arbetslösheten något under 2017 till 5,4 procent i Sollentuna. I Sverige som helhet var arbetslösheten drygt 10 procent bland de unga vuxna.

För en annan grupp med svag förankring på arbetsmarknaden – de utrikes födda – ökade arbetslösheten något under 2017 till 12,7 procent i Sollentuna. I Sverige som helhet var arbetslösheten bland utrikes födda drygt 22 procent. Bland utrikesfödda invånare i åldern 18- 24 år är arbetslösheten hög; 18,9 procent i Sollentuna, 20,2 procent i länet och 34,4 procent i riket.

2.2 God ekonomisk hushållning

För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

Nedan redovisas vilka finansiella mål som är beslutade. För uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndernas åtaganden, se rubriken Måluppfyllelse och resultat. Uppföljning av kommunövergripande kvalitetsarbete och sammanfattning av Sollentunas arbete ur barnperspektiv sker under rubriken Kvalitet och utveckling.

(6)

7 (89) 2.2.1 Balanskravet

Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet.

Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges. Ett

uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.

Vid beräkning av balanskravet ska realisationsvinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 202 miljoner kronor. Den värdeökning som kommer från

exploateringsresultatet ingår i balanskravsresultatet. Det innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans.

Årets resultat 207 mkr

Avgår reavinster 5 mkr (ej exploatering)

Summa 202 mkr

2.2.2 Finansiella mål

Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller ligger under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål men Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen. Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal.

Målen för 2017 är:

1. Soliditeten innebär ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Kommunens mål innebär att soliditeten inte bör understiga 60 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Soliditetsmålet uppfylls för 2017. . 2. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.

Målet definieras i förhållande till skatteintäkterna som används för att finansiera

verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skatteintäkter avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt fastighetsavgift. För budgetåret 2017 är resultatmålet satt något lägre till 1,5 procent för att år 2019 höjas till 2,5 procent. Resultatmålet uppfylls för 2017.

3. Finansiering av kommunens verksamhet för egen räkning får inte överstiga 2 miljarder kronor i externa lån. Detta för att inte räntekostnaderna ska ta för stor andel av

verksamheternas driftbudget samt att soliditetskravet ska uppfyllas. Finansieringsmålet för 2017 uppfylls.

Det andra målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en ansvarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga

(7)

8 (89) målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan,

betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt.

Mål Målvärde Utfall

Soliditeten bör inte understiga 60 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som

ansvarsförbindelser.

60 % 72 %

Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras

1,5 % 3,2 %

Finansiering av verksamheten för egen räkning får inte överstiga 2 miljarder i externa lån.

< 2 000 mkr 200 mkr

2.2.3 Finansiella mål i kommunens bolag

Kommunen äger via Sollentuna Stadshus AB flera dotterbolag med olika verksamheter. För att se bolagsstrukturen hänvisas till kapitlet om Bolagen. Bolagen i kommunkoncernen, exklusive AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen som utdelning till ägaren. Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2016 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren under 2017 enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag. För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren.

2.2.4 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

2.2.4.1 Styrprocessen

En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att effektivt styra och följa upp verksamheterna finns en fastställd målstyrningsmodell och en styrprocess i kommunen.

Styrprocessen består av en planerings- respektive uppföljningsprocess där arbetet sker i flera delprocesser, bland annat budgetprocess och tertialrapporteringar.

Styrprocessen beskrivs närmare i Sollentuna kommuns styrdokument Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning.

2.2.4.2 Målstyrning

Inom ramen för kommunens målstyrning sker verksamhetsplanering på nämndnivå och i kommunens olika verksamheter med avstamp i kommunfullmäktiges övergripande mål som fastställs årligen tillsammans med resursfördelningen i budgetdokumentet.

Grunden i styrsystemet är en ansvarsfull ekonomisk politik. I det ingår löpande uppföljning och kontroll av nämndernas budget men även utveckling inom områdena effektivitet och kvalitet. Nämnderna har för år 2017 fastställt åtaganden till de övergripande målen och verksamheterna har tagit fram handlingsplaner och aktiviteter för att arbeta med nämndens åtaganden. Uppföljning av nämndens budget med helårsprognos har skett månadsvis och åtaganden och handlingsplaner tertialvis.

Inför 2018 har en ny målstyrningsmodell för Sollentuna kommun fastställts och

implementerats. År 2017 var ett övergångsår och redovisningen av måluppfyllelse och resultat är utifrån en målstruktur som kommunen lämnar.

2.2.4.3 Kvalitetsutveckling

Det systematiska kvalitetsarbetet är en integrerad del av kommunens planerings- och uppföljningsprocess. På olika nivåer arbetar organisationen löpande med att följa upp och

(8)

9 (89) mäta verksamhetens kvalitet via exempelvis nyckeltal, brukarundersökningar och utifrån synpunkts- och klagomålshantering.

Kommunövergripande utveckling ur ett kvalitetsperspektiv sker med stöd av bland annat Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och Kommunkompassen. Under 2017 har ett utvecklingsarbete genomförts i syfte att vidareutveckla nämndernas kvalitetsredovisning.

För att beskriva kommunens arbete ur barnperspektiv finns ett barnbokslut, med en sammanfattning i årsredovisningen.

Läs mer om kommunens kvalitetsarbete i avsnittet Kvalitet och utveckling.

2.2.4.4 Internkontroll och riskhantering

Nämndernas planering och uppföljning avseende riskhanteringen inom ramen för internkontroll är från och med höstens verksamhetsplanering för 2018 helt integrerat i

kommunens gemensamma styrprocess. Detta för att tydliggöra att riskhanteringen är en del av ekonomi- och verksamhetsstyrningen.

Helhetsbedömningen är att riskhanteringsprocessen inom ramen för internkontroll i

kommunen har fungerat tillräckligt bra under det gångna året. Samtliga nämnder har följt upp och rapporterat sitt arbete med internkontroll i verksamhetsberättelserna 2017. Åtgärderna under 2017 har varit både ”upptäckande” kontroller och av förebyggande karaktär. Det finns fortsatt utrymme hos några förvaltningar för breddning av riskanalyserna och en mer fyllig rapportering i uppföljningen.

Samtliga nämnder har rapporterat sitt arbete kring de tre kommunövergripande riskerna och kontrollerna som kommunstyrelsen beslutade om inför 2017. En av dessa, ” Identifiera del av organisationen eller typ av tjänsteutövning som kan vara särskilt utsatt för risk för korruption och oegentligheter”, föranleddes av en revisionsrapport 2016 om kommunens förebyggande arbete kring korruption och andra oegentligheter. Revisorerna rekommenderade att detta riskområde tydligare bör framgå i nämndernas internkontrollplaner. Det är positivt att en majoritet av nämnderna har lyft in risker och åtgärder inom området i verksamhetsplanerna 2018.

Utifrån samma revisionsrapport har kommunfullmäktige under 2017 fastställt en policy och riktlinjer mot mutor.

Kommunledningskontoret har inte föreslagit kommunstyrelsen någon kommunövergripande risk/åtgärd 2018. Bedömningen är att nämnderna har identifierat risker och åtgärder som innebär en väsentlig arbetsinsats 2018.

Kommunövergripande utveckling ur ett internkontrollperspektiv har skett vid exempelvis revideringen juni 2017 av kommunens regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning där definitionen av internkontroll förtydligades. Stöd i utformandet av riskanalyser har tagits fram i handbok och stödmaterial på intranätet och förbättring har skett i beslutstödssystemet inför 2018.

2.2.5 Sammanfattande bedömning

Styrdokumentet Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en bedömning av vad som ska ligga till grund för god ekonomisk hushållning.

Bedömningen görs ur perspektiven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheten. De ekonomiska förutsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredsställande. Vid utvärdering undersöks om balanskravet är uppfyllt och de finansiella målen är uppfyllda.

 Balanskravet är uppfyllt för 2017 och alla tre finansiella mål är uppfyllda.

(9)

10 (89)

 Av de övergripande målen är ett mål helt uppfyllt och sju delvis uppfyllda.

 Av nämndernas åtaganden är 74 procent uppfyllda.

 Uppföljningen av Sollentunas resultat inom KKiK visar både goda resultat och utvecklingsområden.

 Nämndernas riskhantering inom ramen för internkontroll har fungerat tillräckligt bra.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnitten Finansiell analys, Mål och resultat samt Kvalitet och utveckling, bedöms att Sollentuna kommun uppfyller de uppsatta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret 2017.

(10)

11 (89)

2.3 Måluppfyllelse och resultat

2.3.1 Måluppfyllelse 2017

För år 2017 fastställde kommunfullmäktige övergripande mål i syfte att prioritera insatser inom de politiska fokusområdena. Till stöd för de övergripande målen fastställde nämnderna åtaganden i verksamhetsplanerna för 2017.

Av totalt 126 åtaganden 2017 är 93 (74 procent) bedömda som uppfyllda och 26 (21 procent) bedömda som delvis uppfyllda. Sju åtaganden är inte uppfyllda.

Ett av kommunens åtta övergripande mål bedöms som uppfyllt och övriga är delvis uppfyllda.

Måluppfyllelse 2017 Övergripande mål

Uppfyllt Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Delvis uppfyllt Fler i arbete

Delvis uppfyllt Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Delvis uppfyllt Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och

självständigt liv

Delvis uppfyllt Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Delvis uppfyllt Arbeta för en god bebyggd miljö

Delvis uppfyllt Minska utsläppen av växthusgaser

Delvis uppfyllt Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Under 2016 och 2017 har ett omfattande arbete pågått för att ta fram och implementera en ny målstyrningsmodell för kommunen. Syftet var att minska antalet mål på nämndnivån men också möjliggöra mål på olika nivåer (med tydlig röd tråd från vision till medarbetare) samt att skapa en större enhetlighet i bedömningar och analys av måluppfyllelse liksom

rapportering kring mått. 2017 var ett övergångsår och följande redovisning är utifrån en målstruktur som kommunen lämnar.

Bedömningarna av uppfyllelse av åtaganden och årsmål för mått är med något enstaka undantag nämndernas egna. Kommentarerna är nedkortade, för fullständig redogörelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse.

2.3.2 Läsanvisning

2.3.2.1 Måluppfyllelse – övergripande mål

Måluppfyllelsen är en sammanställd bedömning utifrån uppfyllelse av nämndernas åtaganden samt måluppfyllelse och trend för måtten.

Målet är uppfyllt för året Målet är delvis uppfyllt för året (gult)

Målet är inte uppfyllt för året (rött)

(11)

12 (89)

2.3.2.2 Måluppfyllelse – nämndens åtaganden

Nämndernas bedömning av uppfyllelse av åtagandena baseras på förväntat resultat och beskrivningstext till åtagandena, status för handlingsplaner samt måluppfyllelse alternativt trend för måtten.

Åtagandet är uppfyllt för året (grönt) Åtagandet är delvis uppfyllt för året (gult) Åtagandet är inte uppfyllt för året (rött)

2.3.2.3 Trendpilar

Utfallet har ökat från året innan, negativ utveckling

Utfallet har ökat från året innan, positiv utveckling

Utfallet har minskat från året innan, negativ utveckling

Utfallet har minskat från året innan, positiv utveckling

Utfallet har inte ändrats från året innan

2.3.3 Fokusområde: Ansvarsfull ekonomisk politik

Från Budget 2017: För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas. Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet är kommunens

medarbetare och chefer. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

2.3.3.1 Utvecklingen inom fokusområdet

Då inga övergripande mål inom fokusområdet har fastställts av fullmäktige beskrivs i stället utvecklingen i stort. Flera nämnder arbetade under 2017 med åtaganden för att bidra till en positiv utveckling inom fokusområdet, de flesta med sikte på en effektivare förvaltning.

En ny målstyrningsmodell med vision och tre nya övergripande mål fastställdes i juni 2017 och gäller från 2018. Även kommunens styrprocess sågs över i syfte att minska

administrationen och öka kvaliteten i underlagen. Övergripande arbetar kommunen med ökad prognossäkerhet inom samtliga nämnder.

Arbetet med att strukturera Sollentuna kommuns nya bolagskoncern och övergripande arbete med fastigheter och lokalförsörjning pågick hela 2017. Arbetet ökar fokus på långsiktighet, styrning och uppföljning, vilket kommer leda till ökad effektivitet på sikt.

Totalt åtta åtaganden fastställdes för 2017. Av dessa bedöms fem som uppfyllda för året och tre som delvis uppfyllda.

2.3.3.2 Nämndernas arbete i korthet

Nämnd Åtagande

Kommun- styrelsen

Stärka kommunens förutsättningar för att kunna erbjuda tjänster av högsta kvalitet och nå sina mål

En ny målstyrningsmodell togs fram med en stor förankringsinsats inför planering 2018. Under hösten fastställdes riktlinjer för lokalresursplaneringen i kommunen med en

(12)

13 (89)

central lokalberedningsprocess och en lokalstyrgrupp. Arbetet kring den nya bolagsstrukturen var intensivt under 2017.

Ett flertal aktiviteter genomfördes i syfte att säkerställa en rättvisande redovisning av kommunens ekonomi. Rutiner har också uppdaterats avseende inköpsprocessen.

”En väg in" internt lanserades under 2017, dvs. ett enda telefonnummer för att nå till exempel IT-support och personalenheten. Vidare har en beställningsportal arbetats fram och möjlighet till mer flexibelt arbetssätt har skett genom att ändra till årsarbetstidsavtal.

Barn- och ungdoms- nämnden

Resurserna ska användas effektivt

Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med trafik- och fastighets- kontoret för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå. En viktig del är väl avvägda krav- underlag. Ett utvecklingsarbete pågår för att begränsa framtida kostnader.

Statsbidragsprocessen förtydligades under 2017.

Utbildnings- och arbetsmarknads- nämnden

Effektiv resursanvändning

Särskilt fokus riktades på fördjupade analyser av inköp och upphandling i verksamheterna. Kontoret genomförde vidare ett arbete kring förstärkt uppföljning av

personalkostnader och den generella ekonomistyrningen. Under året stärktes processen kring statsbidrag.

Vård- och omsorgs- nämnden

Effektiv resursanvändning

Arbetet fortsatte i enlighet med den åtgärdsplan som fastställdes år 2016. Myndighets- avdelningarna har exempelvis arbetat med implementering av nya riktlinjer för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och uppföljning av individbeslut. Avdelningen för avtal och uppföljning har arbetat med att se över ersättningar och villkor till utförare.

Social- nämnden

Sollentuna är en socialtjänst i framkant

Nämnden arbetade för att effektivisera verksamheten så att mer tid läggs på direkt klientarbete. Systematisk uppföljning av insatser implementerades genom olika evidens- /kunskapsbaserade metoder. Stödsystem för chefer och handläggare har utvecklats och ett arbete för minskad personalomsättning har genomförts.

Kompetensnivån har höjts och olika insatser har skett för att behålla och attrahera kompetent personal. Arbete med ledningssystem för kvalitet pågick under året.

Miljö- och byggnads- nämnden

Miljö- och byggnadsnämndens taxor och avgifter ska vara aktuella och anpassade så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras

Efter en översyn av nämndens taxor gjordes en omarbetning av taxorna på miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet. Dessa har beslutats om av kommunfullmäktige och gäller från 2018.

Trafik- och fastighets- nämnden

Öka prognossäkerheten för investeringsprojekten

Arbetet med att öka prognossäkerheten pågick under året och implementeringen av systemstödet för investeringsprojekten avslutades. Månatlig uppföljning och avstämning av projekten genomförs. Analyser görs i samband med beslut om kostnadsförändringar, i syfte att dels tillhandahålla bra beslutsunderlag, dels dokumentera erfarenheter som är viktiga att ta tillvara på i kommande projekt. En förbättring av prognossäkerheten har skett men fortsatt arbete behövs 2018.

Förstärka kontrollen och skapa överblick över kommunens trafik- och infrastrukturanläggningar

Utredningen som ska vara ett underlag till systemet som ska förstärka kontrollen och skapa överblick över kommunens trafik- och infrastrukturanläggningar är inte påbörjad på grund av personalbrist.

(13)

14 (89) 2.3.4 Fokusområde: Näringsliv och arbetsmarknad

2.3.5 Mål: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Från Budget 2017: Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv. Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser. Särskilt fokus ska läggas på att tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten, förbättra tillgängligheten och servicen till företagare samt aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag.

2.3.5.1 Måluppfyllelse

 För fjärde året i rad placerade sig kommunen på plats två när Svenskt Näringsliv rankade Sveriges kommuners lokala företagsklimat.

 Sollentuna kommun nådde inte riktigt det egna målvärdet för Nöjd-Kund-Index i Stockholm Business Alliance (SBA) servicemätning 2017, men utfallet ökade något jämfört med föregående år.

 Nämnderna har under 2017 haft ett gemensamt åtagande för att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag, ett arbete som samtliga berörda

förvaltningar deltagit i. Av nämndernas övriga åtaganden är två bedömda som uppfyllda och två som delvis uppfyllda.

Sollentuna har ett av Sveriges bästa företagsklimat. Även om den egna ambitionsnivån för måtten inte nåddes fullt ut 2017 bedöms kommunen vara en aktiv part i kontakterna med näringslivet i enlighet med intentionen i det övergripande målet. Sammantaget bedöms målet som uppfyllt för 2017.

Mått

Utfall

2015 Utfall

2016 Utfall 2017 Mål

2017 Trend Företagsklimat Svenskt näringslivs ranking av det lokala

näringslivsklimatet

2 2 2 1

Nöjd-Kund-Index totalt i SBA:s servicemätning/SKL:s öppna jämförelser Företagsklimat (index 0-100)

70 68 70 72

Gemensamt åtagande

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag

En förvaltningsövergripande utbildningsinsats genomfördes där syftet var att förbättra service och bemötande gentemot näringslivet i Sollentuna. Kursen riktade sig till cirka 130 medarbetare. Vid fyra tillfällen under året diskuterades service och bemötande på olika sätt och vid ytterligare ett tillfälle ur perspektivet entreprenadstyrning.

Kommun- styrelsen

Byggherrar som verkar i Sollentuna ska vara nöjda med samarbetet med kommunen

En så kallad intressentlista togs fram som service för byggherrar som är intresserade av att utveckla fastigheter i Sollentuna. Intresselistan användes i samband med

försäljningstävlingen av Väsjö Torg.

Kommunens företag ska uppleva förbättrad service och bemötande från

(14)

15 (89)

Sollentuna kommun

Kommunen nådde inte riktigt ända fram vad gäller ambitionen att nå förstaplatsen i Svenskt näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet. Resultatet av NKI- undersökningen höjdes. Under året genomfördes en utbildningsinsats där syftet var att förbättra service och bemötande gentemot näringslivet i Sollentuna (se ovan).

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Förvaltningens representant i näringslivsfrågor deltog i seminarier och företagsluncher som anordnades av kommunen. Antalet feriejobb var färre än målvärdet för 2017. En del av förklaringen är att arbetsmarknaden är god och det finns då inte lika stort behov av subventionerade feriejobb.

Miljö- och byggnads- nämnden

Senast 2019 ha länets bästa myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel

Området miljö-och hälsoskydd nådde ett NKI på 70 och livsmedelskontrollen ett resultat på 75, vilket anses högt. Framför allt fick serviceområdet bemötande höga värden. Ett lägre resultat noterades gällande bygglovsverksamheten, bland annat beroende på ett stort antal ärenden och personalbrist.

2.3.6 Mål: Fler i arbete

Från Budget 2017: Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om

utanförskapet ska minska. Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.

Det är viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden. Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

 Arbetslösheten i Sollentuna totalt steg något 2017, inklusive gruppen utrikes födda.

 En positiv förändring noteras jämfört med föregående år för ungdomar 18-24 år liksom andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år.

 Målet 2017 gällande andelen deltagare i Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier nåddes inte, delvis utifrån att den aktuella gruppen står längre från arbetsmarknaden och har ett större behov av stöd.

 Av totalt tio åtaganden bedöms sju som uppfyllda, två som delvis uppfyllda och ett som inte uppfyllt för året.

Utvecklingsarbetet inom målet gick i rätt riktning i sin helhet under 2017. Arbetslösheten i Sollentuna ligger på en relativt låg nivå men fortsatt arbete krävs för att fler Sollentunabor ska ha egen försörjning via arbete. Sammantaget bedöms målet som delvis uppfyllt 2017.

Mått

Utfall

2015 Utfall

2016 Utfall 2017 Mål

2017 Trend Andel arbetslösa i Sollentuna kommun, 16-64 år 4,6 % 4,9 % 5,1 % -

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun, 18-24 år 6,4 % 6,6 % 5,8 % -

Andel arbetslösa i Sollentuna, utrikes födda 16-64 år 10,7 % 11,5 % 12,3 %

(15)

16 (89)

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats Andel gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom tre år

69,2 % 70,3 % 72,8 % -

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning*

89 % 80 % - 95 %

*Utfall 2017 ej tillgängligt än.

Kommun- styrelsen

Medarbetarengagemanget ska öka

Ett antal aktiviteter som ska gynna kompetensförsörjningen för hela kommunen identifierades, bland annat att utveckla rekryteringsprocessen för att säkerställa en kompetensbaserad och icke-diskriminerande process och att utveckla arbetet med arbetsgivarvarumärket i rekryteringssammanhang.

Höstens medarbetarenkät visade på en förbättring inom samtliga områden. Det

övergripande medarbetarindexet ökade från 71,6 år 2015 till 73,2 år 2017. (Åtagandet är i nämndens verksamhetsplan kopplat direkt mot fokusområdet. Bedömningen är att åtagandet också stödjer målet ovan.)

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar Det är fortsatt stor skillnad i arbetslöshet avseende inrikes- och utrikesfödda, framför allt i åldersgruppen 18-24 år. För att fler Sollentunabor ska komma i arbete startades ett samverkansforum för att månatligen diskutera individärenden mellan arbetsmarknads- enheten, enheten för ekonomiskt bistånd respektive flyktingstöd, arbetsförmedlingen och Kunskapsparken. Även ett samverkansforum på chefsnivå startades.

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser Av de 16 unga som avslutat språkintroduktionen under 2017 har 13 gått vidare till fortsatta studier inom Komvux. Kontoret har också arbetat med utbildningskontrakt tillsammans med arbetsförmedlingen. Rutiner för överlämningen från grundskolan till ungdomscoacherna inom det kommunala aktivitetsansvaret togs fram, och implementeras 2018.

Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier

På grund av personalförändring genomfördes inte insynsbesök under 2017 som planerat, genomförs under våren 2018.

Andelen gymnasieelever med examen inom tre år respektive fyra år har ökat men med skillnader mellan könen, ett mönster även nationellt.

För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier

I samarbete med åtta norrortskommuner arbetade kontoret fram en auktorisationsmodell för vuxenutbildning.

Specialpedagogiskt stöd erbjöds via ett särskilt projekt tillsammans med special- pedagogiska myndigheten, SPSM. Alla i den prioriterade gruppen för vuxenutbildning erbjöds utbildningsplats under 2017.

Sfi ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov Målet för deltagande på språkpraktik via sfi-utbildningen (kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare) nåddes inte på grund av bristande intresse hos målgruppen.

Information om möjligheterna till språkpraktik har getts av både anordnare och av

Kunskapsparken. Under året har ett arbete skett för att utveckla utbildningen i svenska för invandrare (sfi), i syfte att generera ett större intresse och snabbare genomströmning.

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

De yrkesutbildningar som erbjudits är i största möjliga mån anpassade till näringslivets behov och efterfrågan. Detta har skett i samverkan med arbetsförmedling och

branscherna.

Vård- och Attraktiv arbetsplats

(16)

17 (89)

omsorgs-

nämnden Kontoret medverkade vid Framtidsmässan som bland annat riktade sig till studenter på socionomprogrammet. En heldag för kontoret arrangerades under rubriken Hållplats 2017 - ett stopp på resan mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019. Kontoret arbetade också i enlighet med mångfalds- och jämställdhetsplanen och har under året

implementerat ett introduktionsprogram och baspaket för kompetensutveckling för handläggare.

Andelen som svarar positivt på frågor om ledarskap i medarbetarenkäten, hållbart medarbetarengagemang (HME), har ökat kraftigt.

(Åtagandet är i nämndens verksamhetsplan kopplat direkt mot fokusområdet.

Bedömningen är att åtagandet också stödjer målet ovan.) Social-

nämnden

Kommuninvånarna i Sollentuna är självförsörjande

Under 2017 startade ett finansiellt samordningsförbund (Finsam) för Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Projekt Samverkan och rehabilitering (SAMRE) har målet att bygga en rehabiliteringskedja för personer som är sjukskrivna men saknar sjukpenninggrundande inkomst.

Det utvecklingsarbete som sker inom uppdraget Fler Sollentunabor i arbete ska ge bättre förutsättningar för personer som är i behov av ekonomiskt bistånd att bli självförsörjande.

För att bättre samordna stödet för personer med komplexa vårdbehov har metoden

"mininätverk" arbetats fram.

Målgruppsinventering genomfördes inom flyktingstöd för att analysera vilka insatser som eventuellt saknas för att målgruppen snabbare ska kunna etableras i Sverige.

Kultur- och fritids- nämnden

Kultur- och fritidskontoret ska vara en attraktiv arbetsgivare

Under 2017 fortsatte arbetet med delaktighet och inflytande, bland annat i

samverkansgruppen ”Framtidsgruppen”. I arbetet med att formulera en gemensam värdegrund har alla enheter deltagit i workshops.

Personalomsättning och sjukfrånvaro minskade och ligger under genomsnittet för kommunen, i linje med de positiva resultaten i medarbetarenkäten.

Under sommaren 2017 var 44 ungdomar anställda som sommarjobbare inom kultur- och fritidskontorets verksamheter.

Bedömningen är att åtagandet också stödjer målet ovan.)

2.3.7 Fokusområde: Utbildning

2.3.8 Mål: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Från Budget 2017: Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god. Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga.

 Meritvärdena i Sollentunas grundskolor var på en fortsatt hög nivå. Skillnaden mellan flickor och pojkar kvarstod även om den minskade något jämfört med föregående år.

 Sollentuna nådde sitt mål för genomsnittligt betygspoäng på Rudbeck.

 Målvärdet för andelen elever på Rudbeck behöriga till universitet och högskola nåddes inte, utfallet ligger på ungefär samma nivå som under 2015-2016.

(17)

18 (89)

 Andelen elever i grundskolan som känner sig mobbade ökade. Resultatet ligger dock fortfarande på en låg nivå jämfört med andra kommuner.

 Den upplevda tryggheten på gymnasieskolan Rudbeck var fortsatt hög även om målvärdet för måttet inte nåddes.

 Andelen elever som uppnår godkänt inom gymnasial och grundläggande vuxenutbildning ökade men 2017 års målvärden nåddes inte fullt ut.

 Av totalt 15 åtaganden bedöms sju som uppfyllda, sex som delvis uppfyllda och två som inte uppfyllda för året.

Sollentuna kommun vill ha Sveriges bästa skolor och det fokuserade arbetet ger fortsatt goda resultat även om ambitionsnivån inte uppnås inom alla områden. Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling liksom annat viktigt utvecklingsarbete fortgår 2018.

Sammantaget bedöms målet som delvis uppfyllt 2017.

Mått Utfall

2015 Utfall

2016 Utfall

2017 Mål

2017 Trend Spridning av resultat mellan grupper av elever,

skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9

20,9 26 25 15

Genomsnittligt meritvärde grundskolan (17 ämnen), samtliga skolor

247,6 255,2 255,3 251

Andel elever med lägst betyget E i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

86,3 % 90,9 % 85,5 % 87 %

Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan, samtliga skolor

4,5 % 4,3 % 5,3 % 4,2 %

Andel elever på Rudbeck som når behörighet till studier på universitet och högskola

92,6 92,5 % 91,9 % 96 %

Genomsnittligt betygspoäng för elever på Rudbeck vilka har tagit gymnasieexamen

15,1 15,3 15,4 15,2

Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga 96 % 94 % 94 % 96 % Andel studerande som uppnår godkänt betyg sfi 99 % 99,8 % 99,8 % 90 % Andel studerande som når godkänt inom

grundläggande vuxenutbildning

89 % 80 % 83 % 88 %

Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning

83 % 80 % 83 % 84 %

Barn- och utbildnings- nämnden

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund. Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att förutsättningarna ibland ser mycket olika ut.

Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsvarande grupp som kom till Sverige i mitten av 2000-talet. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansätt- ning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan

4 078 elever har genomfört Olweusenkäten. Andelen elever som uppger att de är mobbade har ökat från 4,3 procent till 5,3 procent. Cirka 95 procent av eleverna i

(18)

19 (89)

årskurs 3-9 uppger att de trivs i Sollentunas skolor.

För att öka den upplevda tryggheten genomförs exempelvis ”Samverkande ungdom”

som är ett förvaltningsövergripande trygghetsforum med syfte att samordna resurser samt Projekt Tureberg-Edsberg, ett långsiktigt projekt för att skapa trygga stadsdelar.

Skolor, polis, säkerhetsavdelning, fält och fritid träffas kontinuerligt för att ringa in problemområden och samordnar insatser.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Undervisningen i de kommunala förskolorna håller en hög kvalitet. Barns lärande i matematik, språk och kommunikation samt digitalisering uppmärksammas särskilt i det systematiska kvalitetarbetet. Det kollegiala lärandet utvecklas kontinuerligt inom den kommungemensamma organisationen för lokala utvecklingscenter, LUC.

Barnen i förskolan ska känna sig trygga

Det förväntade resultatet att 96 procent ska uppge att deras barn är trygga på förskolan uppnåddes.

Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel

En ny gemensam skolplattform infördes under våren 2017. Barns lärandeprocesser dokumenteras i skolplattformen.

Vid verksamhetsbesök och resultatdialoger med samtliga kommunala enheter framkom att det sker ett väl utvecklat arbete som stödjer varje barns utveckling i socialt samspel.

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal genomfördes enligt plan, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen. Målvärdet för nöjdhet med verksamheten uppnåddes.

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Kontoret gör kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras. Att finna tydligare kopplingar mellan insatta åtgärder och resultatutveckling är ett fokusområde.

Studerande inom sfi ska nå målen

Andelen godkända betyg är hög inom sfi, vilket beror på att deltagarna gör förtester innan de genomför de nationella proven.

Studerande inom sfi ska vara nöjda med sin utbildning

Resultatet från årets enkätundersökning låg inte i nivå med målvärdet för 2017.

Verksamheten analyserar resultatet vidare. En möjlig orsak kan vara ett ökat söktryck till specifika skolor i kommunen och därigenom längre väntetid.

Studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska uppnå målen

Möjliga orsaker till att utfallet avseende studerande inom grundläggande vuxenutbildning inte uppnått målvärdet kan bero på en stor andel F-betyg i vissa kurser med stora elevgrupper. Detta innebär att betygen på dessa kurser får en stor påverkan av det totala utfallet.

Studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska vara nöjda med sin utbildning

Den senaste enkätundersökningen visar på en stabil och hög nöjdhetsnivå över den nivå som målsatts i avtalen med de externa anordnarna. Utfallet når dock inte riktigt upp till målvärdet 2017. Kunskapsparken har arbetat kontinuerligt med att förbättra nöjdheten bland deltagarna, bland annat vid dialogmöten.

Rudbecks elever når målen

Ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågick för att fortsatt öka andelen elever som fullföljer sina studier inom tre år och med ökande betygspoäng. På Rudbeck arbetar man med frågan om genomströmning och förbättrade studieresultat utifrån flera

(19)

20 (89)

ingångar. När det gäller de elever som inte når examen inom tre år handlar det om varierande svårigheter, till exempel ärenden för elevhälsoteamet eller mer ämnesstöd.

Rudbecks elever är trygga på skolan

Ett löpande arbete med att ytterligare utveckla tryggheten pågick inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Jämfört med länssnittet upplever Rudbecks elever en klart större trygghet på sin skola, men andelen elever som anser sig trygga är något under satt målvärde.

Gymnasiesärskolans elever får en utbildning som möjliggör arbete eller studier utifrån egna förutsättningar

Arbete med individuella besök pågår och gymnasiesärskolor med 4-års elever har prioriterats. Samverkansmöten med handläggare via vård- och omsorgskontoret har påbörjats och sker på individnivå.

Dialogen med Sollentuna kommuns friskolor stärks

Planerad träff med fristående gymnasieskolor i kommunen har inte genomförts, inte heller verksamhetsbesök. Detta beror på personalförändringar, men kommer att prioriteras under våren 2018.

2.3.9 Fokusområde: Förebyggande insatser och omsorg

2.3.10 Mål: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Från Budget 2017: Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barn- perspektivet är en viktig del i detta arbete. Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp. Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa. En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen

försörjning. Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.

2.3.10.1 Måluppfyllelse

 Andelen av befolkningen med ekonomiskt bistånd ökade något jämfört med föregående år.

 Andelen barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd minskade något.

 För ohälsotalet för befolkningen noteras en minskning enligt senaste uppgifterna från försäkringskassan.

 Andelen elever behöriga till gymnasieskolan var något lägre jämfört med föregående år.

 Av totalt elva åtaganden bedöms åtta som uppfyllda, två som delvis uppfyllda och ett åtagande som inte uppfyllt för året.

Nämndernas arbete med målet har i stort fortgått enligt plan under 2017. Strategiskt utvecklingsarbete och samverkan kring exempelvis trygghet och barn och unga har

genomförts. Dock saknas data 2017 för den upplevda tryggheten och hos medborgarna, och övriga mått visar inte entydigt positiva trender. Den sammantagna bedömningen är att det

(20)

21 (89) övergripande målet är delvis uppfyllt.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Mål 2017 Trend

Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd

2,5 % 2,8 % 2,7 % -

Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd 2,0 % 2,0 % 2,2 % -

Ohälsotal* 20,8 19,6 18,5 -

Medborgarnas betyg Trygghet (index 0-100)* - 51 - -

Andel behöriga elever till gymnasieskolan (alla grundskolor i Sollentuna kommun)

92,4 % 93,3 % 90,9 % 95 % * Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning,

rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen 16-64 år.

**Mäts vartannat år.

2.3.10.2 Nämndernas arbete i korthet

Kommun- styrelsen

Kommuninvånarna i Sollentuna ska känna sig trygga

Projekt Samverkan för ökad trygghet i Tureberg och Edsberg fortgick under året. En delprojektledare anställdes i maj. Arbetsgruppsmöten skedde löpande runt respektive delmål och en större workshop hölls i april.

Under hösten följdes samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen upp. Resultatet visade att samverkan går framåt men att det finns vissa områden som inte kommit igång. En handlingsplan togs fram kring dessa områden.

EST-projektet (nationella Brå) avslutades vid årsskiftet. Projektet har handlat om metoder för att öka samverkan mellan olika parter i det trygghetsskapande arbetet, internt samt mellan kommunen och exempelvis polisen och Sollentunahem.

Stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga som varken studerar eller arbetar

Ett samarbete med barn- och utbildningskontoret påbörjades för att identifiera gruppen unga som har hög frånvaro i grundskolan och som inte blir behöriga till gymnasieskolan. Rutiner för överlämningen från grundskolan till ungdomscoacherna inom det kommunala aktivitetsansvaret har tagits fram.

Stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga med funktionsnedsättning

Utifrån samverkan med övriga förvaltningar genomfördes en kartläggning av stödbehovet för unga som avslutar ett nationellt program med målsättningen att komma vidare till arbete eller studier. Kartläggningen visade på behov av möjlighet till sommarjobb. För att underlätta för gruppen att få sommarjobb ersattes dessa platser med 100 % av lönekostnaden.

Vård- och omsorgs- nämnden

Kontoret ingick under 2017 i tre samverkansforum för att stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet för barn och unga med funktions-

nedsättning. Dessa är samverkan för barn i behov av särskilt stöd (BUS),

samverkansförbund kring arbete och sysselsättning tillsammans med Sigtuna och Upplands Väsby där arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår samt ett samverkansforum kring fritidsaktiviteter tillsammans med kultur- och fritidskontoret.

Bedömningen är att åtagandet också stödjer målet ovan.) Social-

nämnden

Socialnämnden ger förebyggande stöd och tidiga insatser med god kvalitet För att öka kunskapen om genusperspektivet genomfördes utbildningar för personalen i exempelvis HBTQ, föräldraskap och unga mäns psykiska/sexuella hälsa.

(21)

22 (89)

Integrationssamordnaren genomförde en uppföljning av barn som är nyanlända och Centrum för integration och flerspråkighet (CIFS) har börjat arbeta med barn inom förskolans verksamhet.

Socialnämnden är ansvarig för tre delområden i projekt Tureberg och Edsberg. En processledare har anställts och en handlingsplan tagits fram. Samverkan runt problematiken i centrumanläggningen påbörjades under året, vilket lett fram till temakvällar för föräldrar. Stödgrupper för ensamkommande barn leds i samverkan med BRIS.

Kultur- och fritids- nämnden

En samordnare för målgruppen finns nu centralt på kultur- och fritidskontoret för att säkerställa en kontinuitet i samverkan med interna och externa aktörer för att stötta och stimulera till en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning.

Erbjuda kultur- och fritidsaktiviter av hög kvalitet till kommunens invånare och andra besökare

Kontoret arbetade aktivt med inkludering ur ett brett perspektiv. Exempel på aktiviteter är till exempel påbörjad HBT-certifiering av ungdomsverksamheten och inrättande av en samordnare för funktionshindersfrågor.

Ungdomsverksamheten fortsatte sitt arbete med att jämna ut könsfördelningen bland besökarna, arbetet har gett resultat under året.

Biblioteket hade fortsatt sjunkande siffror för de fysiska utlånen samtidigt som besöksantalen till Arena Rotebro ökade under 2017. Totalt antal besök på biblioteken låg på motsvarande nivå som för 2016.

Projektet Klartext genomfördes på alla bibliotekets filialer. Projektet syftar till att genom färgkodning och en tematisk uppdelning underlätta för besökarna. Projektet nominerades till kommunens innovationspris under 2017.

Även 2017 kompletterades Summer camp med ett omfattande sommarlovsprogram.

Bedömningen är att åtagandet också stödjer målet ovan.) Miljö- och

byggnads- nämnden

Tillsyn av enkelt avhjälpta hinder

Inventering har gjorts tidigare men arbetet har inte kunnat prioriteras under år 2017 på grund av personalbrist på byggnadsinspektörssidan. Arbetet slutförs under 2018.

Över- förmyndar- nämnden

Granska och arvodera årsräkningar som inkommit i rätt tid och är kompletta Målet uppfylldes till 97 procent. Avvikelsen beror på vakanser.

Fatta beslut om ansökan inom tre månader efter anmälan om behov av god man eller förvaltare

Handläggningstiden var i tre ärenden längre än tre månader. Avvikelsen beror på att det varit svårt att få in en fullständig utredning i ärendena och att utredningstiden sträckt sig över sommaren.

Att erbjuda kommungemensam information avseende gemensamma intresseområden. Fortsätta ha erfarenhetsutbyte med socialtjänst och vård- och omsorgsverksamhet på förvaltningsövergripande nivå under 2017.

Ett löpande informationsarbete och erfarenhetsutbyte pågick under året.

2.3.11 Mål: Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Från Budget 2017: Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet. Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet. E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.