Jag studerar alltså föreställningar om moderskap och arbete så som de kommer till uttryck i ett material som handlar om dagbarnvårdare och deras yrkespraktik. Med dagbarnvårdares praktik menar jag det faktum att de tar hand om barn i det egna hemmet och avlönas för det. Praktiken är organiserad på ett sätt som gör att dagbarnvår- dare måste upprätthålla en rad relationer. I själva görandet förhåller de sig till egna barn
(
i vissa fall)
och till dagbarn. Att deras verksamhet, till följd
av att de ibland sköter egna barn och att de arbe- tar i hemmet, liknar moderskap innebär att de i görandet måste upprätta gränser mellan moder- skap och omsorgsarbete och mellan sig själva och dagbarnens mödrar. Som arbetstagare är dag- barnvårdare deltagare på arbetsmarknaden och måste följaktligen förhålla sig till arbetsgivare och till de ”spelregler” som arbetsmarknaden sät- ter upp. I kraft av att vara arbetstagare har dag- barnvårdare också att förhålla sig till den arbetets gemenskap som upprättas genom fackföreningar. Med min utgångspunkt är det även relevant att betrakta dagbarnvårdare som medborgare. Som sådana är dagbarnvårdare ordnade som individer i förhållande till samhällsgemenskapen.
Dagbarnvårdares praktik befinner sig på grän- sen mellan moderskap och arbete. De är ofta mödrar samtidigt som de är dagbarnvårdare. Dessutom uppfattas det de gör som sådant möd- rar gör även när det inte är organiserat som löne- arbete. Förståelsen av dagbarnvårdare som både mödrar och yrkesarbetande förstärks och institu- tionaliseras genom de regleringar av arbetet som handlar om deras egna barn. Oavsett om en enskild dagbarnvårdare faktiskt är mor, sätter deras praktik gränserna mellan moderskap och arbete i blixtbelysning, eftersom det finns dag-
barnvårdare som är mödrar samtidigt som de utövar sitt arbete. Att dessa mödrar/dagbarnvår- dare existerar tvingar fram praktiska lösningar på frågor som tydliggör uppfattningar om moder- skap och arbete.47 Deras verksamhet framkallar ställningstaganden som visar var gränserna mel- lan moderskap och arbete går.
Materialet består dels av djupintervjuer med dagbarnvårdare, arbetsledare och fackliga repre- sentanter, dels av skriftligt material. Intervjuerna gjordes under hösten 1997 och våren 1998, med undantag av en förberedande intervju som genomfördes i februari 1995. Det skriftliga mate- rialet har samlats in och bearbetats kontinuerligt mellan 1994 och 2000. Undersökningsperioden omfattar åren 1967–1999 och inleds med den utredning som föregår riksdagens beslut om att ge kommuner statsbidrag för att anställa dag- barnvårdare.48 Beslutet innebär bland annat att dagbarnvårdare från och med 1969 blir kommu- nalanställda med beskattad lön, istället för att erhålla verksamhetsbidrag från kommunerna.49 Undersökningsperioden avslutas med de All- männa råd för familjedaghem som Skolverket publicerar 1999. De allmänna råden kan ses som en institutionell bekräftelse på överföringen av huvudansvar från social- till utbildningsdeparte-
mentets område. Familjedaghem liksom annan förskoleverksamhet/barnomsorg omfattas från och med 1998 av skollagen. Tanken är att barn- omsorgen är del av utbildningsväsendet, vilket speglas i att daghem formellt byter namn till för- skola och får en egen läroplan.50Familjedaghem omfattas dock inte av denna läroplan. Istället skall de allmänna råden från skolverket fungera som styrdokument för denna verksamhet.51
Det skriftliga materialet består av dokumente- rade utsagor om dagbarnvårdare i statliga utred- ningar och riksdagstryck, vilket har inneburit ett systematiskt sökande efter dagbarnvårdare/famil- jedaghem i sou inom områdena jämställdhet, arbete, familj, barn och barnomsorg. I det övriga riksdagstrycket
(
propositioner, motioner, proto-koll, kungörelser och skrivelser
)
och i fråga omdomslut i förvaltningsdomstolar har jag förlitat mig på register och registerorden familjedaghem, dagbarnvårdare och barnomsorg. Samtliga all- männa råd som riktas till dagbarnvårdare/famil- jedaghem från Socialstyrelsen och Skolverket ingår i undersökningen, liksom utvärderingar, skrifter och dokumentationer av konferenser om familjedaghem som utgivits av Socialstyrelsen.
Till materialet hör de centrala kollektivavtalen för dagbarnvårdare, slutna mellan Kommunal och
Svenska kommunförbundet. Jag har vidare stude- rat de cirkulär som innehåller avtalstolkningar och som producerats av de avtalsslutande parterna.
Dagbarnvårdare är kommunalt anställda, vil- ket innebär att deras verksamhet är olika organi- serad i olika kommuner och att de till följd av lokala avtal kan ha olika villkor. Eftersom det lokala materialet har enorma proportioner har jag valt ut Stockholm, Haninge och Luleå för att kunna göra systematiska undersökningar av kom- munalt material. De dagbarnvårdare, arbetsleda- re och fackliga företrädare jag intervjuat är verk- samma i dessa tre kommuner, vilket varit en för- utsättning för att kunna sätta mig in i deras spe- cifika villkor. Stockholm valdes bland annat där- för att det funnits en dagbarnvårdarsektion där, och för att stockholmsdagmammor var mycket aktiva och pådrivande när det första avtalet för dagbarnvårdare slöts. Haninge och Luleå hade båda vid tiden för materialinsamlingen slutit s. k. klocktimsavtal, men avtalen skilde sig mycket åt. De tre kommunerna skiljer sig även åt i fråga om andel dagbarnvårdare i den totala barnomsorgen. Medan Haninge har många dagbarnvårdare, har Luleå och Stockholm få.52
Det lokala material jag studerat består framför allt av avtal, kommunens informationsmaterial
riktat till föräldrar och barnomsorgsplaner/bud- getpropositioner. I Stockholm har dessutom lokalt fackligt material från dagbarnvårdarsek- tion 17
(
f.d. 33)
53studerats. Jag har haft tillgång tillmötesprotokoll från styrelsemöten och med- lemsmöten under perioden 1970–1984, därutö- ver har verksamhetsberättelser 1971–1991 och informationsbladet/tidningen dbv-Kommunal som sektionen ger ut 1971–1991 ingått i materia- let. I Haninge och Luleå har dagbarnvårdare inte haft egna sektioner och jag har därför inte stude- rat lokalt fackligt material systematiskt, utan begränsat mig till det jag fått tillgång till via de personer jag intervjuat. Jag har även haft tillgång till lokala avtal för de ∂esta andra kommuner som slutit sådana.54
Undersökningen omfattar också genomgång- ar av lo-tidningen 1967–1999, Kommunalarbeta- ren 1967–1999 och tidningen Dagbarnvårdaren/ Familjedaghem 1981–1999
(
tidskriften startades1981
)
. Dessutom har utbildningsmaterial för dag-barnvårdare utgivet av Familjedaghemmens för- lag inkluderats.
Den svenska forskning som utvärderar och undersöker familjedaghem betraktar jag som del av det empiriska materialet.55Forskares utsagor om dagbarnvårdare är i högsta grad delaktiga i
skapandet av mening kring dagbarnvårdare och deras praktiker. Delar av forskningen är gjord på uppdrag av tillsynsmyndigheter, antingen Social- styrelsen eller kommunala organ, vilket också innebär att gränserna mellan vetenskap och poli- tik
(
som alltid)
är ∂ytande och inte så lätta atturskilja. Annan forskning om dagbarnvårdare/ familjedaghem är knuten till universitet och hög- skolor och faller framför allt inom ramen för pedagogisk forskning.
Jag har, utöver detta, tillåtit mig att använda ett ”diverse-material” som jag i första hand fått tillgång till via de dagbarnvårdare, fackliga före- trädare och arbetsledare som jag intervjuat. Det- ta material består till stor del av tidningsklipp och brev som dagbarnvårdare skrivit till myndigheter och fackföreningar med anledning av arbetet.
d i s k u r s , k o n t e x t, t i d o c h r u m Materialet är avgränsat med hjälp av dess ”inne- håll”. Det som förenar de undersökta texterna är att de innehåller utsagor som handlar om dag- barnvårdare. Jag ser det som att materialet sam- mantaget utgör ett ”diskursivt nätverk”56 som genomkorsar den empiriska knutpunkten ”dag- barnvårdare”. Ett diskursivt nätverk karaktärise- ras av Toril Moi som bestående av olika ”röster”
som är meningsbärande både i relation till sin ”egen” diskurs och till röster ur andra diskurser som genomkorsar knutpunkten.57 Med detta angreppssätt blir det viktigare hur en utsaga rela- terar till och skapar mening kring dagbarnvårdare än hur de förhåller sig till sin egen diskurs. Detta innebär exempelvis att de pedagogiska motiv som framförs för barnomsorg inte primärt förstås i relation till den pedagogiska diskursen, utan istäl- let kan betraktas i ljuset av exempelvis ekonomis- ka argument för barnomsorg. Det intressanta för min analys är vilka föreställningar om moderskap och arbete som växer fram när utsagor om dag- barnvårdares verksamhet möts och förstås som en sammansatt helhet. Vad händer exempelvis när barnomsorg/familjedaghem samtidigt be- skrivs som ett medel för att undanröja förvärvs- hinder och ett sätt att pedagogiskt stimulera barn? De enskilda analyserna i boken utgör på så sätt frusna ögonblick58där olika diskurser möts.
Möten mellan olika diskurser gör förståelsen av moderskap och arbete mer komplex, mångfacet- terad och ibland kanske till och med motsägelse- full. Det är som att se samma sak ur ∂era synvink- lar samtidigt. Problemet är att förmå förmedla