Materialet kommer främst bestå av fyra källtexter, The Great Learning, Doctrine of the Mean, The analects & Mencius, hädanefter översatta till, Det stora läran-det, Medelvägens doktrin, Analekterna & Mencius. Dessa fyra utgjorde en del av utbildningen tillsammans med de fem klassikerna, The Book of changes, The Book of Rites, The Book of Documents, The Book of Odes & The spring and Autumn annals.6 De fem klassikerna låg som grund till högre utbildning mellan 136 fv.t till 1905, då det var dessa fem böcker som Konfucius pläderade för att man behövde studera.7 Under Song dynastin (960–1279)8 förde kejsaren istället fram de fyra texterna som nämnts ovan, Det stora lärandet, Medelvägens doktrin, Analekterna
& Mencius som minst lika viktiga, om inte viktigare då det var dessa som Song dynastin ansåg besatt kärnan i Konfucius lära.9 De fyra texterna blev snabbt popu-lära och under kejsare Zu Xhi (1130–1200)10 fördes de fyra böckerna fram som en grundbildning som alla förväntades ta till sig, innan man som student kunde gå vidare med de fem klassikerna på högre studienivå.11
Anledningen till att jag väljer att fokusera på dessa fyra texter istället för de fem klassikerna är för att de uttalas som grundutbildningen som alla skulle lära sig, samt att både Analekterna och Mencius är samtal och tankar som skrivits ned av lärjungar till de båda största tänkarna inom Konfucianismen. Därför anser jag att man med mer framgång kan skönja åsikter, tankar, syften och ideal som passar med undersökningen. Ännu en anledning till att jag väljer just dessa fyra böcker istället för de fem klassikerna är den att de fem klassikerna är i mångt och mycket på en metafysisk nivå. Till exempel är The Book of Changes en bok som lyfter
6 Schuman 2015, s. 30.
7 Nylan 2001, s. 1–2.
8 Wang 2013, s. 9.
9 Yao 2006, s. 63–64.
10 Yao 2006, s. 63.
11 Yao 2006, s. 64.
fram olika ritualer inom divination, medan The Book of Odes innehåller sånger och dikter, vilket ger föga information om bildningssyfte och ideal.12
En annan punkt som är värd att föra upp här är texternas karaktär. Många av dem blir högst metafysiska och filosofiska, nästan på den nivån att man blir tvungen att förkasta dem som irrelevanta. Men att förkasta texterna skulle vara högst anakronistiskt, och därför har även de metafysiska och filosofiska texterna analyserats i den mån som varit möjligt för undersökningens syfte. En annan an-ledning till att de filosofiska texterna inte har förkastats är på grund av att texterna inte kan ha uppfattats som endast filosofiska och metafysiska i dess historiska kontext. Då texterna kom att utgöra utbildningskärnan och även tillämpas på sam-hällsnivå så måste man anta att de uppfattades som högst relevanta.13
De fyra källtexterna som ligger till grund för undersökningen har översatts från klassisk kinesiska till engelska av James Legge och publicerades 1861. James var missionär som reste till Sydostasien 1839 och är känd som en av de främsta över-sättarna av de kinesiska texterna.14 Dock bör betonas att även fast hans arbete är vida känt, så var Legge fientlig emot de kinesiska klassikerna som han såg som bakåtsträvande och onda.15 Denna fientlighet måste förstås utifrån hans roll som kristen missionär samt den rådande tidsåldern. Dock har Legges personliga åsikter inte påverkat översättningen eller framställningen av de kinesiska texterna, utöver att han ibland översätter metafysiska begrepp till ”Gud”. I varje kapitel lämnar Legge även kommentarer där han förklarar hur han har översatt tecknen och var-för han ibland ersätter ord med ”Gud”. Legge vill gärna dra liknelser med bibel-texter när han får möjligheten vilket är tydligt i vissa av hans formuleringar om materialet i sina inledande delar. Som nämnt ovan har det inte påverkat översätt-ningarna i stort då han håller texten ren ifrån egna åsikter och värderingar, det är mer tydligt i kommentarer och inledande delar att en högst kristen tendens finns, men den återfinns inte i översättningarna. Dock är det värt att nämna detta, då det är tendentiöst än dock.
Det stora lärandet, översatt från Da Xue, de vuxnas lärande eller för den som vill bli stor är den kortaste boken i samlingen, endast på 26 sidor.16 Bokens innehåll är i stort riktat mot härskare eller de med högre ställning i samhället, då mycket handlar om hur en god härskare bör regera med exempel ifrån förlorade guldåld-rar. Det har länge funnits en debatt om Det stora lärandets innehåll och överlig-gande syfte där Legge varit en aktiv deltagare. Debatten har framförallt rört sig om vem boken är ämnad till. Då fokus ligger på härskaren och ämbetsmännens ihärdiga moraliska principer som måste visas upp i allmänheten så har debattens ena part fastslagit att boken endast är ämnad att läsas av dem. Legge som står på andra sidan av debatten menar istället att det är allt för naivt att tänka att boken endast är ämnad till härskare och ämbetsmän då, enligt Legge kärnan i boken be-rör självkultivering vilket är roten till att hela samhället skall fungera.17 Yao, en välkänd forskare inom Konfucianismen och författare av The Encyclopaedia of Confucianism, styrker Legges uppfattning där han framför att bokens syfte är att bilda människan i moralisk dygd och hur denna kan kultiveras för att sedan
till-12 Yao 2006, s. 58–60.
13 Poceski 2009, s. 56.
14 Legge 1861, vol 1, preface.
15 Yao 2000, s. 38–39.
16 Yao 2006, s. 64.
17 Legge 1861, vol 1, prolegomena, s. 27–30.
lämpas i samhället, av till exempel goda härskare. Till exempel avråds användan-det av våld och vapen och istället förespråkas moral, dygd och godhet.18
Medelvägens doktrin, översatt från Zhong yong, är en bok på 51 sidor och lägger mer fokus på det metafysiska, mystiska planet än de andra böckerna. I Medelvä-gens doktrin introduceras läsaren till tankarna om vägen, dao, eller medelvägen som min översättning lyder. Medelvägen ses som ett allomfattande ting varifrån allting har sitt ursprung, och det är genom ett liv i enlighet med medelvägen som samhället och människan kan nå balans och harmoni.19 Legge påpekar att det är en svåranalyserad text, och mycket av de begrepp och uttryck som används inte rik-tigt går att översätta till sin originella mening.20 Legge tolkar bokens innehåll som uppmaningar om hur man ska leva efter medelvägen, där sinneskontroll, dygd och avstånd från extremer av känslor förespråkas.21 Yao styrker än en gång Legges tolkning och menar att Medelvägens doktrin handlar om hur man ska leva sitt liv i mitten och följa universums harmoniska rytm. Yao ser Medelvägens doktrin som ett sätt för individer att nå uppriktighet i sitt sinne och således med tiden kunna nå status som vise män.22
Analekterna, översatt från lun yu, diskussionerna eller samtalen är sammanställda samtal mellan Konfucius och hans lärjungar och innehåller kärnan i hur Konfucius lära har förmedlats till allmänheten efter hans död.23 Innehållet är på 218 sidor, bokens karaktär är mer samtalande än de två tidigare och man kan komma nära Konfucius tankar i boken. Dock måste betonas att boken inte sam-manställdes förrän ungefär 100 år efter hans död.24 I och med detta finns det sam-tal om Analekternas äkthet och hur pass man faktiskt kan påstå att det är Konfucius som säger det som sägs. Detta problematiseras av Arthur Waley, en senare översättare av Analekterna än Legge, som menar att materialet är löst sammansatt av lärjungar med uppenbart långa tidsperioder mellan varandra, och ibland ovetande om tidigare lärjungars sammanställningar samt att i vissa delar så används ett språk som tyder på att flera hundra år har förflutit sedan Konfucius död.25 Detta blir tydligt genomgående i boken då den hoppar fram och tillbaka och byter ibland formuleringar av samma ämne och har sällan en röd tråd i vilket ämne som avhandlas. Legge problematiserar tidsaspekten i Analekterna och me-nar även han att texterna till vis mån kan ses som sammanställda i en underlig ordning.26 Men för undersökningens skull finns inte tiden att problematisera materialet allt för mycket, men det förs fram här för att tydliggöra den rådande problematiken med Analekterna som ses som kärnan till Konfucius lära.
Mencius översatt från namnet Mengzi är den längsta boken på 378 sidor.
Mencius var en av de viktigaste förespråkarna för läran efter Konfucius själv, och detta gav honom med tiden status som vise man.27 Hans tid var präglad av olika filosofiska uppfattningar som försökte etablera sig vid härskare och hov och likt
18 Yao 2006, s. 64.
19 Poceski 2009, s. 65–66.
20 Legge 1861, vol 1, prolegomena, s. 44–46.
21 Legge 1861, vol 1, prolegomena, s. 45–48.
22 Yao 2006, s. 65.
23 Yao 2006, s. 65–66.
24 Yao 2006, s. 65.
25 Waley 1938, s 22–25.
26 Legge 1861, vol 1, prolegomena, s. 12–17.
27 Legge 1861, vol 2, prolegomena, s. 41–42.
många filosofer färdades Mencius runt bland olika härskare i Kina där han fick diskutera, ge råd och plädera för Konfucius lära.28 Detta gör att större delen av boken framförallt är samtal mellan Mencius och högt uppsatta individer i sam-hället. I många av samtalen kan man tyda att språket som används av Mencius är riktat mot just härskare och ministrar där mycket fokus till exempel läggs på jord-bruk, ekonomi, och hur man får folket på sin sida samtidigt som man undviker krig och förtryck. Bokens karaktär blir således ganska annorlunda mot de tidigare, den innehåller i mångt och mycket samma ideal och formuleringar men dess fokus skiftar mer till det samhälleliga och de högst uppsatta i samhället. Legge redogör för Mencius resor till olika stater och klargör att syftet med dem, i hans uppfatt-ning, var för Mencius att lära ut till härskaren i respektive stat, då Mencius drev en tanke som kommer vara genomgående i alla dessa böcker. Ett samhälle kunde vändas från stagnation och dekadens genom god bildning där härskaren tog täten och föregick med goda exempel och stod som en formgivande förebild för hela samhället.29 Mencius ter sig ha varit den minst populära av alla de fyra böckerna, då boken inte användes alls i bildning förrän den fick officiell ställning som bild-ningsmaterial under Song dynastin (960–1279). 30
Avslutningsvis måste här göras en förklarning om hur jag refererar till översätt-ningarna i Legges bok. Då böckerna är uppdelade i bok namn, kapitel, avsnitt och paragrafer så blev referenserna för långa att ha i fotnoter, så därav har jag förkor-tat dem med siffror. Ett exempel på hur böckerna förkortas och vad siffrorna mot-svarar följer nedan. Så alltså blir ordningen, bok, kapitel, paragraf, följt av sidorna i Legge.
The works of Mencius, Book VII Tsi Sin part 1, chapter XL, 1–6. I Legge 1861, vol 2, s. 349.
The works of Mencius, 7. 40. 1–6. I Legge 1861, vol 2, s. 349.