3. Resultat
3.1 Sammanfattning
De fyra böckerna uttrycker ideal om både lärare, bildning och samhälle. Man kan tyda de underliggande motiveringarna till dessa ideal och uppmaningen till studier genomgående i alla de fyra böckerna men vad respektive bok lägger fokus vid skiftar något. Det stora lärandet vilken är den första boken har ett ganska allom-fattande perspektiv. I Det stora lärandet lyfts för första gången de egenskaper och ideal som blir återkommande i de andra böckerna, som till exempel föräldravörd-nad, härskaren som föregår med gott exempel, tanken om att inte sträva efter per-sonlig vinst men framförallt självkultivering. Läraren är överlag mindre uttryckt i Det stora lärandet, men implikationer om hans roll finns än dock där då han både framförs som en vägledare, diskussionsledare och som härskare.
I Medelvägens doktrin ser vi åter igen samma ideal, som föräldravördnad, självkultivering och icke strävan men här tar bildning och lärare ett massivt kliv uppåt. Bildning uttrycks som en plikt för alla, då läran har kommit ned från him-melen. Därför måste människan hänge sig åt studier och läran för att kunna upp-skatta och värdera det som anses vara viktigt i världen. De som ansvarar för detta framställs som de överlägsna männen, de som har tagit till sig läran och förstår hur man ska leva enligt medelvägen. De överlägsna männen framställs även med en tillskriven lärarroll och som perfekta målbilder för hela samhället att forma sig efter. I Medelvägens doktrin klargörs det även tydligt att bildning är det enda som kan få ett stagnerade samhälle på rätt väg igen, och om härskare eller överlägsna män slutar att bilda sig och andra så kommer samhället att gå under.
157 The works of Mencius, 2. 13. 1–5. I Legge 1861, vol 2, s. 107–108.
158 The works of Mencius, 2. 13. 5. I Legge 1861, vol 2, s. 108.
I Analekterna lyfts föräldravördnad istället upp som något alldeles vitalt.
Konfucius menar att allt gott föds utifrån föräldravördnaden och därför behöver samhället lära sig dess regler. Vidare lägger Analekterna stor vikt vid utvecklan-det och kultiveranutvecklan-det av ungdomar för att kunna bli överlägsna män. Vad som skiljer sig i Analekterna mot de andra böckerna är att det verkar ske ganska själv-ständigt, där ungdomarna uppmanas till att ta till sig kunskapen på egen hand och utveckla den i relation med andra studenter, och i viss mån lärare, även om det är löst uttryckt. Till sist läggs vikt vid att bildning måste leda till att individen kan utöva kunskapen i praktiken för samhällets skull.
I Mencius lyfts en motivering till studier i skolmiljö som inte uttryckts i de tidi-gare böckerna. Framförallt förs argument om att föräldravördnad bör läras ut vid skolor vilket i sin tur skapar en känsla av ansvar till bildning hos folket. Utöver detta ligger fokuset i Mencius nästan uteslutande på härskarens behov att visa sig som en god och rättvis fader mot folket oavsett i krig eller fred. Härskaren upp-manas att visa sig för folket som en förebild, och på samma sätt som de över-lägsna männen ska folket kunna se upp till honom som en målbild att efterlikna.
Vägen till detta uttrycks ständigt i Mencius vara genom bildning och goda lärare som tar täten och både bildar samt föregår med exemplariskt beteende bland fol-ket. I Mencius motiveras allting på ett vädjande sätt, för att samhället ska kunna ta sig ur sin egen dekadens och undvika kollaps.
3.2 Slutsatser
Vad var bildningsidealet och vad förespråkades som relevant kunskap samt hur motiverades detta?
De bildningsideal som man har kunnat tyda genomgående i undersökningen är det moraliska, medborgerliga och samhällsbildande idealet. De två som uttryckts mest frekvent och som har motiverats mest har varit det moraliska samt det samhälls-bildande. Det moraliska bildningsidealet har berörts genomgående där de fyra böckerna har formulerat sig om bildning som börjar vid tidig ålder och genom de goda exempel som fadern förväntas föregå med genom föräldravördnad och ge-nom de överlägsna männen, lärare, och framförallt gege-nom härskaren. Även fokus-et som har lagts genomgående på utvecklandfokus-et och kultiverandfokus-et av individens moraliska uppförande, beteende, rättfärdighet och rätt vilja, som sedan utvecklas till sin spets i relationer i samhället och i det offentliga tyder på Kants övergri-pande tankar om det moraliska bildningsidealet samt vad som förespråkas som relevant kunskapen i de fyra böckerna.
Det medborgerliga bildningsidealet är det minst uttryckta genomgående, men det framkommer framförallt i Analekterna, där läraren tar en ganska liten roll och individen uppmanas istället till studier på eget bevåg. Individen förväntas bilda sig och engagera sig i sin bildning då de uppmanas att förstå att bildningen är något som krävs för samhällets bästa och inte bara för individen, likt Humboldts formu-lering om hur det egna intresset med tiden avtar för att ersättas med intresset för det allmänna bästa. Eleverna uppmanas även att ta till sig textmaterial som grun-dar sig i en förfluten guldålder, vilket i Humboldts fall var antikens Grekland, för att sedan kultivera och reflektera över kunskapen i harmoniska samtal, med både lärare och andra elever. Humboldts medborgerliga ideal kan således tydas
genom-gående i uppmaningar om eget ansvar för studier, och i de olika reflektioner och diskussioner som elever förväntas ta del av.
Det samhällsbildande idealet uttrycks allt som oftast när syftet med bildning framförs. Nietzches tanke om hur bildning var det enda som kunde legitimera och vända samhället rätt igen syns genomgående i alla de fyra böckerna. Bildningen framställs som ett behov för hela samhället och det måste börja med läraren, eller i många av de fyra böckernas fall, genom härskaren. Nietzche ansåg även att bild-ningen behövdes för att framställa övermän, som kunde influera och föra sam-hället på rätt väg, vilket överensstämmer väldigt väl med de överlägsna männen som i mångt och mycket bildningen ämnade att producera.
De relevanta kunskaper som förespråkades var således mångfacetterade och det är lätt att gå vilse i alla de fyra böckernas formuleringar och motiveringar men det går att fastslå vad som tog mer plats än annat. Föräldravördnad, korrekt & anstän-digt beteende, moralisk rättfärdighet, sinneskontroll och självkultivering är åter-kommande bildningspunkter genomgående i de fyra böckerna, men vad som även bör förstås är att dessa inte har någon betydelse om man inte kan utöva dem i praktiken på rätt sätt. Därför dras här slutsatsen att självkultiveringen samt föräld-ravördnad är de mest relevanta kunskaperna som förespråkas genomgående i de fyra böckerna. Det är genom kultivering som individen utvecklar och förbättrar sina egenskaper och förmågor för att nå status som överlägsen man samtidigt som det är genom självkultivering som samhället undviker att förfalla. Föräldravörd-naden framförs istället genomgående som där allting börjar, och som ramen hela samhället bör rätta sig efter och följa.
Allt detta motiverades genomgående för samhällets skull, vilket borde te sig tydligt i analysen. I alla de fyra böckerna motiveras bildningsbehovet och den relevanta kunskapen som ett sätt för samhället att ta sig ur lidande och bakåtsträ-vande för att nå en ny guldålder vilken bygger på ett gott, harmoniskt och rättfär-digt samhälle där alla tagit till sig läran.
Hur talade man om lärare, läraridealet och vilken syn hade man på dem samt hur motiverades detta?
Läraridealet är i överlag ganska löst uttryckt, men man kan ändå tyda läraren i alla de tre tidigare nämnda idealen. Den moraliske läraren syns tydligt genomgående i den mån om hans förmåga att vara en förebild som eleverna ska lära sig ifrån.
Detta kan man tyda både på de överlägsna männen och på härskaren, där de båda framställs, framförallt de överlägsna männen, som perfekta exemplariska målbil-der vilka influerar andra genom att bara vara närvarande. Den moraliske läraren gör sig även synlig i vissa stycken där lärarens närvaro uttrycks. Han är ständigt närvarande men står aldrig i vägen för elevernas egen utveckling, då självkultive-ring likt ovan betonat var det viktigaste för eleverna.
Den medborgerlige läraren uttrycks inte så tydligt, men man kan tyda honom i de avsnitt som lyfter att eleverna måste ingå i djupa, harmoniska och reflekterande samtal om vad de lär sig under lärarledda diskussioner. Här går det rimligtvis att tolka samtalen som textbaserade seminarium, då det framförs att elever både läser svårt textmaterial och att läraren finns där och diskuterar, klargör samt vägleder dem vidare, likt Humboldt förespråkade för.
Den samhällsbildande läraren med dess monumentala bildningsansvar uttrycks ofta då de överlägsna männen jämförs med Nietzches övermän. Således förs de överlägsna männen fram som samhällsbildande lärare genomgående där de finns närvarande för eleverna och är aktivt deltagande i säkerställandet av kunskaper.
Men det nämns även att när de säkerställt att eleven tagit till sig relevant kunskap så ska läraren gå vidare till nästa elev, vilket stämmer överens med Nietzches syn på läraridealet. Där den samhällsbildande läraren lyser igenom mest är i hur man talade om och såg på läraren.
Synen på läraren går inte att underskatta. De överlägsna männen, som likt tidi-gare nämnt är den exemplariska målbilden för hela samhället framställs som lä-rare, oavsett vad. De förväntas bilda samhället i vad som är gott och rätt för att kunna föra det ur mörkret och återgå till harmoni och lycka. Läraren ses således som den viktigaste individen i samhället, utifrån de fyra böckerna och uppmuntras ständigt att ses upp till och ta exempel ifrån, eller helt enkelt lära sig ifrån. Den syn man hade på läraren och hans vikt kan belysas i den uppmaningen som fanns för härskaren att föregå som den universella läraren för hela samhället. Härskaren hade då möjligheten att bli hela kinas lärare.
Detta motiverades genomgående på samma sätt som bildningen då det var ge-nom bildning och lärare som samhället kunde florera och gå framåt. Läraren var därför alltså i spetsen av samhällets utveckling och det var genom dem som sam-hället kunde bli någonting bättre, i likhet med Nietzches tankar, och därför förtjä-nade lärarna all respekt och vördnad som fanns möjlig, vilket uttrycks genomgå-ende i de fyra böckerna.
Varför var utbildning en så central del i Konfucius lära samt hur motivera-des detta?
Detta har redan besvarats av de två tidigare frågorna samt genomgående av ana-lysen, och därav kommer resultatet vara kortfattat för att undvika att repetera fråga ett och två. Konfucius ansåg att det var genom bildning som samhället kunde flo-rera, och samhället behövde bildning för att bli någonting bättre. Därför var det viktigt att alla tidigt började bilda sig för att inordna sig efter föräldravördnadens regler och system vilket i sin tur borde föra människan vidare på vägen till att bli goda moraliska samhällsmedborgare. Detta motiverades genom den rådande sam-hällskritiken som uttrycks i de fyra böckerna där de gamla kungarnas guldåldrar hade glömts av, och det var genom Konfucius lära och ett bildat samhälle som en ny guldålder kunde nås.
Litteratuförteckning
Litteratur
Burman, Anders. Pedagogikens idéhistoria: Uppfostringsidéer och utbildnings-ideal under 2500 år. Studentlitteratur AB. Lund, 2014
Creel, H. G. Chinese Thought : From Confucius to Mao Tsê-Tung. The New American Library of World Literature, Inc. Chicago, 1960.
Nylan, Michael. The Five “Confucian” Classics. Yale University Press. New Ha-ven, 2001.
Palmer, A. Joy. Fifty Major Thinkers on Education : From Confucius to Dewey.
Routledge. Oxon, 2001.
Poceski, Mario. Introducing Chinese Religions. Routledge. New York, 2009.
Schuman, Michael. Confucius and the world he created. Basic Books. New York, 2015.
Schirokaur, Corand. I: Rury, John L. & Taumura, H. Eileen. The Oxford Hand-book of The History of Education. Oxford University Press. New York, 2019.
Waley, Arthur. The Analects of Confucius. George Allen & Unwin, Ltd. 1938.
Wang, Rui. The Chinese Imperial Examination System : An Annotated Bibliog-raphy. Scarecrow Press, Inc. Plymouth, 2013.
Yao, Xinzhong. An introduction to Confucianism. Cambridge University Press.
Cambridge, 2006.
Källmaterial
Legge, James, D.D. The Chinese Classics: With a translation, critical and exeget-ical notes, prolegomena, and copious indexes. Volume 1 & 2. Trübner & CO,.
London, 1861.