4.1. Utgångspunkter
Bra matvanor är en av grundförutsättningarna för en god hälsa. Särskilt under uppväxtåren är maten en viktig faktor för normal tillväxt och utveckling. Goda matvanor i barndomen och tonåren lägger även grunden för en god hälsa i vuxen ålder.
Svenska barns matvanor undersöktes senast i en riksomfattande koststudie under 2003.
Undersökningen är gjord på fyra-, åtta- och elvaåringar i 56 kommuner. Den visar att barn i allmänhet får i sig tillräckligt med näringsämnen men andelen mättat fett, salt och socker är för högt och intaget av frukt, grönsaker och kostfibrer är alltför lågt [44]. Hos fyraåringar kommer i genomsnitt 25 procent av energiintaget från godis, glass, kaffebröd och söta drycker. Barn till föräldrar med högskoleutbildning konsumerar mer frukt och grönsaker och har en något bättre näringstäthet i kosten. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund äter mer frukt och grönt, men dricker mindre mjölk. Totalt bland fyraåringar uppnår endast 10 procent rekommendationen på 400 gram frukt och grönt per dag.
Fortlöpande nationella undersökningar om skolbarns hälsovanor visar att konsumtionen av läsk, godis, chips och snabbmat bland ungdomar i åldern 11–15 år har ökat kraftigt under de senaste åren [45], men ett visst trendbrott kunde ses under 2006 [46]. WHO bedömer att en bidragande orsak till att barn och ungdomar efterfrågar produkter som läsk och godis är att dessa marknadsförs mycket effektivt till denna målgrupp via TV, Internet, tidningar m.m.
[47].
En stor studie av 15-åringar visar på stora sociala skillnader i levnadsvanor. Ungdomar från hem med lågutbildade föräldrar och lägre inkomst har mer oregelbundna matvanor och äter mer ”onyttig mat”. Studien visar också starka samband mellan självkänsla, levnadsvanor och övervikt/fetma [33]. Den socioekonomiska vardagsmiljön som barn och ungdomar växer upp i påverkar attityder och förhållningssättet till mat och ätande. Även om barn är medvetna och har kunskap om att det inte är bra att äta för mycket godis och snabbmat väljer man på olika sätt beroende på omgivningsmiljön och tillgängligheten i närområdet. Barn från resurssvaga områden äter onyttigare och här kan skolan fungera som en utjämnande faktor där man erbjuder ett bra utbud och skapar förutsättningar för goda matvanor [48].
Stora delar av den vuxna delen av befolkningen i Sverige har relativt goda matvanor.
Näringsbrist förekommer nästan inte alls, med undantag för kvinnor som kan ha brist på folsyra och järn. Dessutom visar den ökande förekomsten av övervikt på en obalans i energiintag. I genomsnitt äter 90 procent av befolkningen mindre kostfibrer än vad som rekommenderas, 80 procent äter för mycket fett, 96 procent för mycket mättat fett och hälften av befolkningen äter för mycket raffinerat socker [49].
Det är skillnader i matvanor mellan olika grupper. Kvinnor har i vissa avseenden bättre matvanor än män. Framför allt när det gäller intag av frukt och grönsaker. Det är också skillnader i matvanor beroende på ålder. Äldre äter mer ”traditionella” livsmedel såsom potatis, rotfrukter, frukt, fisk, blodmat, gröt och kaffebröd. Yngre väljer oftare pasta, ris, pizza, godis, snacks samt läsk och juice. Högutbildade män har i allmänhet bättre matvanor än lågutbildade. De använder mindre matfett på smörgås, dricker mindre läsk och äter dessutom
mer grönsaker, ris och juice. Skillnader bland kvinnor med olika utbildningslängd är inte lika entydigt. Det är dessutom konstaterat att rökning är förknippat med sämre matvanor hos både män och kvinnor jämfört med icke-rökare [49].
Enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR) för vuxna och barn över 2 år bör [41]:
− intag av mättat fett och transfett begränsas till cirka 10 procent av energiintaget.
− enkelomättat fett bidra med 10–15 procent av energiintaget.
− fleromättat fett bidra med 5–10 procent av energiintaget.
− kolhydrater bidra med 50–60 procent av energiintaget.
− intaget av kostfibrer vara 25–30 gram per dag.
− raffinerat socker inte överstiga 10 procent av energiintaget.
− protein bidra med 10–20 procent av energiintaget.
− alkohol utgöra högst 5 procent av energiintaget.
För att uppnå näringsrekommendationerna ges även råd om livsmedelskonsumtion. De viktigaste råden beträffande livsmedelsval och mängder är:
− Minst 500 gram frukt och grönsaker per dag (barn mellan 4–10 år bör äta cirka 400 gram per dag).
− 150–200 gram bröd per dag (6–8 brödskivor).
− Fisk 2–3 gånger per vecka.
− Inte mer än 5–6 gram salt per dag.
− Använda flytande matfetter och oljor i matlagning.
− Välja nyckelhålsmärkta mejeri- och charkprodukter.
− Begränsa intaget av godis, bakverk, snacks, söta drycker, glass etc.
Vidare finns riktlinjer för måltidsordning för att fördela dagens energi- och näringstillförsel.
För barn och vuxna rekommenderas tre huvudmål och 1–3 mellanmål. Tidpunkten för måltiderna blir ofta beroende av arbetstid, skoltid och andra åtaganden. De bör dock fördelas jämnt över dagen och intas i lugn och ro i en avkopplande miljö.
4.2. Barn och ungdomar
Frukt och grönsaker
Ett högt intag av frukt och grönsaker är associerat med minskad risk för flera sjukdomar, bl.a.
hjärt-kärlsjukdom och cancer. Intaget hos ungdomar och vuxna bör uppgå till minst ett halvt kilo per dag [41]. I Liv & hälsa ung 2005 frågas inte om hur mycket man äter, utan endast om hur ofta man konsumerar frukt, grönsaker eller bär. Frågekonstruktionen ger således inte svar på om ungdomarna uppnår rekommendationen för frukt och grönt.
Drygt hälften av alla ungdomar i skolår 7 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet äter frukt och grönsaker dagligen. Konsumtionen av frukt och grönsaker är vanligare hos flickor än hos pojkar (se figur 14). Mindre än hälften av pojkarna har en daglig konsumtion medan två tredjedelar av flickorna har ett dagligt intag. Mest äter flickor i årskurs 2 på gymnasiet där 71 procent äter frukt och grönsaker varje dag. 3 procent av pojkar och 1 procent av flickor uppger att de aldrig äter frukt eller grönsaker.
48
skolår 7 skolår 9 gy årskurs 2
pojkar flickor
Figur 14: Andel ungdomar i skolår 7 och 9 samt gy 2, som äter frukt, bär eller grönsaker varje dag.
Bland flickor som lever i familjer där båda föräldrarna har arbete är det 15 procentenheter större andel som äter frukt och grönsaker dagligen jämfört med flickor med arbetslösa
föräldrar. Hos pojkar är inte skillnaden lika stor, 4 procentenheter. I familjer där ungdomarna bor med båda föräldrarna är det drygt 10 procentenheter större andel som äter frukt och grönsaker dagligen jämfört med de ungdomar som bor med en förälder.
Det finns vissa variationer i konsumtionen bland länets kommuner (se figur 15). Flickor i Ljusnarsberg äter i mindre utsträckning frukt och grönsaker jämfört med flickor i övriga kommuner. Lägst andel pojkar som inte äter frukt och grönsaker varje dag finns i Laxå, Degerfors och Hällefors.
42
Figur 15: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 som äter frukt och grönsaker varje dag fördelat på kommun.
Det är en väsentlig skillnad i frukt- och grönsakskonsumtion hos fysiskt aktiva ungdomar jämfört med inaktiva, både hos pojkar och hos flickor (se figur 16). Bland pojkar som har en fysiskt aktiv fritid äter nästan hälften frukt och grönsaker dagligen jämfört med drygt en fjärdedel av inaktiva pojkar. Av fysiskt aktiva flickor äter 71 procent frukt och grönsaker dagligen jämfört med 55 procent av inaktiva flickor.
48
28 71
55
0 20 40 60 80 100
fysiskt aktiv fysiskt inaktiv
pojkar flickor
Figur 16: Andel fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden i skolår 7 och 9 samt gy 2 som äter frukt och grönsaker varje dag fördelat på kön.
Snabbmat
Snabbmat associeras ofta med näringsmässigt obalanserade måltider med högt fett- och energiinnehåll. Ungdomarna har besvarat hur ofta man konsumerar pizza, hamburgare, pommes frites, kebab eller annan snabbmat. Det innebär att det är svårt att värdera de
näringsmässiga konsekvenserna eftersom frågorna inte ger svar på vilka mängder det handlar om. Däremot speglar resultaten antal konsumtionstillfällen och skillnader mellan olika grupper.
Totalt i de undersökta åldersgrupperna äter 4 procent pojkar och 1 procent flickor snabbmat varje dag. De som ofta äter snabbmat har även ett högt intag av godis, snacks och läsk.
Pojkar äter oftare snabbmat än flickor och konsumtionen hos pojkar ökar med stigande ålder, vilket man inte kan se hos flickor (se figur 17). I årskurs 2 på gymnasiet är andelen nästan dubbelt så stor jämfört med flickor i samma ålder.
24
28
32
18 16 17
0 10 20 30 40 50
skolår 7 skolår 9 gy årskurs 2
pojkar flickor
Figur 17: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 samt gy 2 som äter snabbmat en gång per vecka eller oftare.
Det är fyra gånger vanligare att ungdomar till arbetslösa föräldrar äter snabbmat dagligen jämfört med ungdomar där båda föräldrarna arbetar. Det är ingen skillnad i konsumtion hos ungdomar som bor med båda föräldrarna jämfört med dem som bor med en förälder.
I skolår 7 och 9 äter i genomsnitt 26 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna
snabbmat mer än en gång per vecka. Mer än 30 procent av pojkar i Hällefors, Degerfors och Lekeberg äter snabbmat mer än en gång per vecka (se figur 18). Lägst andel ser man i Nora och Askersund med cirka 15 procent. Bland flickor är andelen med högst intag i Ljusnarsberg, Hällefors, Nora och Kumla.
16
Figur 18: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 som äter snabbmat en gång per vecka eller oftare, fördelat per kommun.
Ungdomar som är aktiva på sin fritid äter i mindre utsträckning snabbmat. En tredjedel av inaktiva pojkar äter snabbmat en gång i veckan eller oftare jämfört med en fjärdedel av pojkar som är aktiva (se figur 19). Skillnaden i snabbmatskonsumtion bland flickor är ännu större. 24 procent av inaktiva flickor äter snabbmat en gång per vecka eller oftare jämfört med 14 procent av flickorna som är aktiva på fritiden. 5 procent av inaktiva pojkar äter snabbmat dagligen. Det är dubbelt så hög andel jämfört med aktiva pojkar.
26
Figur 19: Andel fysiskt aktiva respektive inaktiva ungdomar i skolår 7 och 9 samt gy 2 som äter snabbmat en gång per vecka eller oftare, fördelat på kön.
Godis, snacks och läsk
I Liv & hälsa ung 2005 frågas hur ofta man brukar äta godis, läsk, chips, ostbågar eller
liknande. Den typen av livsmedel hör till gruppen ”utrymmesmat” som består av söta och feta livsmedel. Enlig svenska näringsrekommendationer bör sockerintaget inte överstiga 10–15 procent av det totala energiintaget, för att inte ta utrymme från den näringstäta maten.
15 procent av pojkar, totalt i de tre undersökta åldersgrupperna, äter godis, snacks och läsk dagligen jämfört med 10 procent hos flickorna. Det är mer än dubbelt så vanligt att ungdomar till arbetslösa föräldrar äter godis, snacks och läsk dagligen jämfört med ungdomar vars föräldrar har arbete. Bland pojkar som bor med en förälder är det nästan dubbelt så vanligt med daglig konsumtion jämfört med pojkar som bor med båda föräldrarna. Hos flickor ses ingen skillnad i intag relaterat till familjeförhållande i boendet.
Var fjärde pojke och var femte flicka i Ljusnarsberg äter godis, läsk och snacks varje dag (se figur 20). Lägst intag bland flickor ser man i Lekeberg och Askersund, och bland pojkar i Hallsberg och Kumla.
14 17
Figur 20: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 som äter godis, snacks, läsk varje dag fördelat på kommun.
Pojkar och flickor med en fysiskt aktiv fritid äter mer sällan godis, snacks och läsk jämfört inaktiva ungdomar. Det skiljer 5 procentenheter mellan grupperna (se figur 21).
13
18
9
14
0 10 20 30 40 50
fysiskt aktiv fysiskt inaktiv
pojkar flickor
Figur 21: Andel fysiskt aktiva på fritiden respektive inaktiva i skolår 7 och 9 samt gy 2 som äter godis, snacks och läsk varje dag, fördelat på kön.
Frukost
Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämt över dagen och en lämplig
måltidsordning är tre huvudmål och ett till tre mellanmål. Frukost är en viktig måltid då man fyller på med energi och näring efter en hel natts fasta. En bra frukost påverkar både
koncentration och inlärningsförmåga hos skolbarn [50].
I skolår 7 äter 87 procent pojkar och 80 procent flickor frukost fyra gånger per vecka eller oftare. Med stigande ålder sjunker andelen som äter frukost (se figur 22).
87
81
74
80 76 76
0 20 40 60 80 100
skolår 7 skolår 9 gy årskurs 2
pojkar flickor
Figur 22: Andel ungdomar i skolår 7 och 9 samt gy 2 som äter frukost fyra gånger per vecka eller oftare, fördelat på kön.
Lunch i skolan
Skollunchen bör motsvara cirka en tredjedel av dagens behov av energi och näringsämnen.
Bland ungdomar med arbetslösa föräldrar är det dubbelt så vanligt att man sällan eller aldrig äter skollunch jämfört med ungdomar med föräldrar som har arbete. Samma skillnader ser man hos ungdomar som bor med en förälder jämfört med ungdomar som bor med båda föräldrarna.
Andelen ungdomar i skolår 7 och 9 som äter lunch i skolan 4–5 gånger per vecka varierar mellan kommunerna i länet (se figur 23). I Hallsberg, Lekeberg och Laxå är det mer än 90 procent som äter lunch i skolan 4–5 gånger per vecka, medan elever i norra länsdelen och Degerfors tenderar att äta skollunch mer sällan. Det är fler elever i skolår 9 som äter skollunch 4–5 gånger per vecka jämfört med skolår 7. Totalt i båda åldersgrupperna äter 4 procent av pojkarna och av kvinnorna6 procent av flickorna sällan eller aldrig skollunch.
84
Figur 23: Andel elever i skolår 7 och 9 som äter skollunch 4–5 gånger per vecka, fördelat per kommun och kön.
4.3. Vuxna
Som indikator på goda matvanor har validerade frågor tagits fram om konsumtion av frukt och grönsaker, bröd, mjölk och matfett för att spegla kostens innehåll av fett, mättat fett, socker och kostfibrer [51]. En befolkning som äter minst 500 gram frukt och grönsaker per dag är också en av indikatorerna för folkhälsomål 10 – Goda matvanor och säkra livsmedel.
Bland den vuxna befolkningen i Sverige uppnår 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen rekommendationen för frukt och grönsaker [51].
I undersökningen Liv & hälsa 2004 frågas om hur ofta man äter frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Ett intag på fyra gånger per dag eller oftare bedöms som ett mått på att man når upp till rekommendationen på minst 500 gram frukt och grönt per dag och detta är då en indikator på goda matvanor.
Det är 16 procent av den vuxna befolkningen i länet som äter frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag. Kvinnor äter i större utsträckning frukt och grönsaker, 22 procent, jämfört med män, 10 procent (se figur 24). Högst konsumtion av frukt och grönsaker har kvinnor i åldern 50–64 år och lägst konsumtion återfinns hos de yngsta och de äldsta åldersgrupperna.
8 9
Figur 24: Andel som äter frukt, bär, grönsaker eller rotfrukter minst fyra gånger per dag, fördelat på kön och ålder.
Kvinnor och män som är födda utanför Norden äter oftare frukt och grönsaker jämfört med personer födda i Sverige eller övriga Norden. Det är dubbelt så vanligt att män födda utom Norden äter frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag, jämfört med män födda i Sverige eller övriga Norden. Man ser även skillnader i intag beroende på utbildningsnivå. Det är 1,5 gånger så vanligt att äta frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag bland dem med hög utbildning jämfört med dem som har låg.
6 procent kvinnor och 14 procent män äter varken frukt eller grönsaker varje dag. Bland arbetslösa män är siffran 30 procent, vilket kan jämföras med 14 procent bland män med anställning. Motsvarande andelar för kvinnor är 14 respektive 6 procent. En grupp som i stor utsträckning sällan eller aldrig konsumerar frukt och grönsaker är unga män mellan 18 och 34 år. Ensamboende har lägre intag av frukt och grönsaker jämfört med samboende.
Var fjärde kvinna i Hallsberg äter frukt och grönsaker minst fyra gånger dagligen (se figur 25). Bland män ser man också högst konsumtion i Hallsberg jämfört med övriga kommuner.
Lägst intag, både bland kvinnor och män, finner man i Degerfors.
12
Figur 25: Andel som äter frukt, bär, grönsaker och rotfrukter minst fyra gånger per dag, fördelat per kön och kommun.
Konsumtion av frukt, bär och grönsaker samvarierar med fysisk aktivitet (se figur 26). Bland dem som har en fysiskt aktiv fritid är andelen med högt intag dubbelt så stor som de med en inaktiv fritid. Detta gäller både hos män och hos kvinnor.
12
6 25
14
0 10 20 30 40 50
fysiskt aktiv fysiskt inaktiv
män kvinnor
Figur 26: Andel med fysiskt aktiv respektive inaktiv fritid som äter frukt, bär och grönsaker minst fyra gånger per dag, fördelat på kön.
4.4. Sammanfattning
− Hälften av alla pojkar och två tredjedelar av alla flickor äter frukt och grönsaker varje dag.
− 85 procent av alla ungdomar äter frukost minst fyra gånger per vecka.
− 80 procent av alla ungdomar äter skollunch 4–5 gånger per vecka.
− Pojkar äter oftare snabbmat, godis, snacks och dricker oftare läsk än flickor.
− Ungdomar som ofta äter snabbmat har också ett högt intag av godis, snacks och läsk.
− Ungdomar som är fysiskt aktiva har bättre matvanor än de som är inaktiva.
− Ungdomar till arbetslösa föräldrar äter mer sällan frukt och grönsaker och oftare snabbmat, godis, snacks och läsk jämfört med ungdomar till föräldrar med arbete.
− Endast 16 procent av den vuxna befolkningen i länet äter frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag.
− Andelen vuxna som konsumerar frukt och grönsaker dagligen är dubbelt så hög hos dem som har en fysiskt aktiv fritid jämfört med dem som är inaktiva.
− Kvinnor äter oftare frukt och grönsaker än män.
− Kvinnor och män födda utanför Norden äter oftare frukt och grönsaker än svenskfödda.
− Personer med låg utbildning äter mer sällan frukt och grönsaker än de som har hög utbildning.
− 30 procent av arbetslösa män äter inte frukt och grönsaker dagligen.
− Högst andel som aldrig äter frukt och grönsaker är män i åldern 18–34 år.