• No results found

Medel påverkansfaktor

In document Spelet om vindkraftverken (Page 51-56)

9. PLANERINGSPROCESSENS TREDJE FAS – STÄLLNINGSTAGANDEN INFÖR BESLUT

9.3. Påverkansfaktorer i fas 3 1. Hög påverkansfaktor

9.3.2. Medel påverkansfaktor

Vindkraftsföretagen (Karlstads kommun)

Vindkraftsföretagens påverkan identifieras i huvudsak som ”medel” i Karlstads kommun för fas 3. Visserligen säger kommunen nej till nya vindkraftsintressenter som dyker upp i fas 3.

Fallet ”Galtryggen” är dock intressantare, eftersom det är det mest konfliktfyllda av kommunens planerade områden samt att det finns ett tydligt etableringsintresse från exploatör där. I detta fall stödjer vindkraftsföretagens intresse kommunens policy och detta blir därför en viktig faktor för att driva detta projekt, givet motsättningar både bland

markägare, politiker och även allmänheten. Vägvalet vid området Galtryggen visar tydligt kommunens vindkraftspolicy, där öppenhet mot företagsintressen, liksom en politisk uppfattning om vindkraftens betydelse i ett större klimat- och energiperspektiv, är en viktig del. Här kan också nämnas att kommunen i fas 3 öppnar för att mindre anläggningar, dock ej större, i framtiden ska kunna prövas utanför själva översiktsplaneringen.125

Gruppskrivelser (Karlstads kommun)

I Karlstads kommun finns en gruppskrivelse i fas 3. Det är fastighetsägare just kring

”Galtryggen” som är positiva till vindkraft där. De skrivande menar att teknisk utveckling

123 intervju, 2011-05-31

124 ibid.

125 Karlstads kommun, antagandehandling, 2011-09-16

52

brukar påverka landskapsbilden och att vindkraften kan vara till ekonomisk gagn för lantbruket, och att detta bidrar till att kulturmiljön sköts väl. Till yttrandet finns en namninsamling omfattande 33 personer.126

Inomkommunala faktorer (Karlstads kommun)

Den politiska samsynen finns kvar i fas 3, med undantag av frågan om vindkraften i

Galtryggen. Vad beträffar området Prediksstolarna så identifieras en annan inomkommunal faktor, kommunens naturvårdsprogram, som en viktig påverkansfaktor. I området

Prediksstolarna finns, som nämnts, kritik från medborgare angående höga naturvärden, liksom dålig samordning med närliggande vindkraftsanläggning i grannkommunen,

Kristinehamns kommun. Kritiken kommer från såväl lokalbefolkning, Naturskyddsföreningen och Föreningen för svenskt landskapsskydd. Emellertid finns de eventuella naturvärdena i Prediksstolarna inte med i kommunens naturvårdsprogram och kritiken beaktas bl.a. av det skälet inte. Kommunen beskriver området som glesbebyggt och mestadels bestående av

”produktionsskog”.127 Här finns dock i nuläget inget intresse från exploatör, enligt intervjun.128

9.3.3. Låg påverkansfaktor

Vindkraftsföreningar (Karlstads kommun)

Anledningen till kritiken av projektet i Prediksstolarna är, enligt Föreningen för svenskt landskapsskydd, höga naturvärden med bl.a. kungsörn, fladdermus och ugglor samt fara för negativ miljöpåverkan i samband med ny infrastruktur, vägar och kraftledningar. Denna kritik får inte alls samma gensvar som föreningen tidigare fått på Värmlandsnäs i Säffle kommun. Som framgått beaktas inte kritiken av Karlstads kommun, bl.a. med hänvisning till kommunens naturvårdsprogram. 129

Omkringliggande kommuner (Karlstads kommun)

Den främsta invändningen i fas 3 kommer från Grums kommun, som ligger väster om tätorten Karlstad. Denna kommun är kritisk till att Karlstads kommun inte tagit fram

fotomontage från Grums kommun angående den stora vindkraftssatsningen i Vänern. Man menar att 25-35 vindkraftverk i sjön kraftigt kommer att förändra landskapsbilden i Grums kommun och inverka menligt på båt- och friluftsliv där och riskera att skapa en slags

”barriäreffekt” gentemot Grums kommun för båtfolk i norra Vänern. Det är en mycket kritisk skrivelse från Grums kommun kring det som blivit vindkraftspolicyns huvudinriktning.130

126 Karlstads kommun, antagandehandling 2011-09-16

127 ibid.

128 intervju, 2011-11-03

129 Karlstads kommun, antagandehandling, 2011-09-16

130 ibid.

53

Enskilda privatpersoner

I den norra delen av Säffle kommun finns även i denna fas enstaka inlägg med kritik av planeringen och dess följder på naturvärden. Flera inlägg uttrycker besvikelse över att enskilda privatpersoner i glesare befolkade marker har svårt att påverka en sådan här process:

Inse att tre fastboende markägare är 100 %. Det får inte vara så att bara för att det bor tre hushåll på plats så är protesterna försumbara. Eftersom vi är markägare och avstår från att ’sälja ut’ vår mark är vi värda respekt.131

Men det finns nu också enskilda inlägg till stöd för planerna. Motivering är i första hand att markägarna är intresserade av vindkraft som en möjlighet till utveckling och lokala

inkomster. Samma tendens finns således här som beträffande gruppskrivelserna, nämligen att fler positiva röster hörs i processens sista fas.132

De allra flesta privatpersoner som yttrat sig i Karlstads kommun har yttrat sig mot en vindkraftsutbyggnad i Galtryggen. Sammantaget har 13 yttranden från enskilda inkommit i fas 3 om Galtryggen, där samtliga är emot. Några inkomna yttranden är underskrivna av ett par personer, inga rena gruppskrivelser eller namninsamlingar förekommer dock av de som är negativa. Utöver Galtryggen röner området ”Prediksstolarna” mest kritik i denna fas.133 Vindkraftsföretagen (i Säffle kommun)

Vindkraftsföretagens reaktioner i Säffle kommun liknar dem som tidigare är beskrivna för fas 2, men intensifieras i fas 3. Flera företag har gått ihop och skrivit gemensamma inlägg. Från vindkraftsföretagen finns också en kritik mot att Säffle kommun inte förlägger vindkraft till alla de av Energimyndigheten utpekade riksintresseområdena. Särskilt viktigt är det att området vid Södra Alvestad, d.v.s. det område som faktiskt är riksintresse för vindbruk och som fanns med i fas 2, åter tas upp i vindkraftsplanen, enligt yttranden. De här frågorna var nya när Säffle kommun genomförde sin process och det kan ha bidragit till den starka kritiken. Det står helt enkelt inte klart för vindkraftsföretagen att de inte kan räkna med att få tillåtelse att placera vindkraftverk i kustområdet eller i områden som kommunen inte ser som lämpliga. Säffle kommun gör inga ansatser till kompromisser eller dylikt gentemot vindkraftsföretagen i fas 3.134

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen anser, vad beträffar Säffle kommuns förslag, att det föreslagna

vindkraftsområdet i närheten av riksintresset för kulturmiljö vid Millesvik ska utgå, liksom nämnda område vid Södra Alvestad. I det senare fallet går därmed Länsstyrelsen emot

131 Säffle kommun, utlåtande efter utställning 2009-04-08

132 ibid.

133 Karlstads kommun, antagandehandling 2011-09-16

134 Säffle kommun, utlåtande efter utställning 2009-04-08 och Säffle kommun, utlåtande efter utställning 2, 2009-09-11

54

Energimyndighetens åsikt. Anledningen, enligt Länsstyrelsen, är att Södra Alvestad även omfattas av eller ligger i närheten av flera andra riksintresseskydd för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv. Länsstyrelsen yttrar sig också om det största området på Värmlandsnäs, konfliktområdet Torserud, som kommunen i den sista utställningen kraftigt reducerat:

Området omfattas av riksintresse för vindbruk och Länsstyrelsen har tidigare gett tillstånd till vindkraftsetablering inom området. Länsstyrelsen betraktar fortfarande den aktuella vindkraftsetableringen som lämplig.135

Länsstyrelsen tycker i övrigt att Säffle kommun gjort, som man skriver, ett ”väl avvägt”

ställningstagande gentemot Energimyndighetens riksintressen för Vindbruk. Efter den extra utställningen uppmanas dock kommunen att ompröva ställningstagandet angående

vindkraft på öppet vatten i Vänern. Anledningen är att det finns riksintressen för vindbruk där.136

Vad beträffar området Galtryggen i Karlstads kommun så har Länsstyrelsen genom hela processen avrått från en etablering där. Styrelsen menar att en vindkraftsanläggning kan komma att skada de värden som riksintresset för kulturmiljö skyddar.137 Det finns således i båda kommunerna ett exempel på ett konfliktområde, Galtryggen respektive Torserud, där kommunen i fas 3 är på kollisionskurs med Länsstyrelsen och också i slutänden går emot Länsstyrelsens uppfattning. Aktörer som är viktigare för kommunen visar sig då väga tyngre än Länsstyrelsen, i Säffle kommuns fall medborgaropinion på Värmlandsnäs, i Karlstads kommuns fall vindkraftsföretag samt en politisk vilja till vindkraftsutbyggnad. I dessa fall är därför Länsstyrelsens påverkan på processen låg.

Energimyndighetens riksintressen

Riksintressen för vindbruk har i båda kommunerna lägre påverkansgrad i fas 3 jämfört med i föregående faser. I Säffle kommun har visserligen det tidigare ställningstagandet att inte förorda vindkraft i Vänern ändrats, detta p.g.a. att det finns riksintressen för vindbruk där. I praktiken är det dock ingen vindkraft som planeras i Vänern och det finns inte heller något intresse för detta från exploatör. Men på land har stora inskränkningar gjorts, särskilt vid Torserud, även det ett riksintresse för vindbruk.

I Karlstads kommun kan man visserligen argumentera för att riksintressen vindbruk skulle ha

”medel” påverkansgrad då kommunen planerar stort i två av dessa riksintressen. Emellertid har planeringen i kommunens tredje riksintresseområde för vindbruk helt strukits. Dessutom förordar kommunen nu att Energimyndigheten stryker tre andra riksintresseområden i Vänern, som visserligen inte ligger inom Karlstads kommun, men som ändå ligger i

kommunens intresse. Det visar sig därför i fas 3 att Karlstads kommun i praktiken har samma

135 Säffle kommun, utlåtande efter utställning 2, 2009-09-11

136 ibid.

137 Karlstads kommun, antagandehandling, 2011-09-16

55

policy gällande riksintressen för vindbruk som Säffle kommun har. De båda kommunerna vill använda vindkraftsplanen för att definiera vad som är riksintresse för vindbruk.

Övriga föreningar

Ett antal kultur- och hembygdsföreningar i Karlstads kommun har var för sig yttrat sig angående planerna i Galtryggen. Det är Karlstads hembygdsförening, Alster socken

hembygdsförening Tällerud, Värmländsk kultur och Gustaf Fröding-sällskapet som samtliga avråder från etablering i Galtryggen.

Naturskyddsföreningarna i de båda kommunerna upprepar sina argument. Föreningen är kritisk till vindkraftsplanerna både vid Galtryggen och Prediksstolarna p.g.a. höga

naturvärden i de skogsområden som exploateringen avser. Man är däremot positiv till den stora satsningen i Vänern.

Wermlands Ornitologiska Förening, avslutningsvis, är positiv till vindkraft. Föreningen menar att det är av största vikt att konsekvenser för fågelliv på olika platser utreds och bedöms innan vindkraftsetablering sker, och önskar därför att bli remissinstans i vindkraftsfrågor.138 Vindkarteringen

Vindkarteringen påverkar även i fas 3, men påverkansgraden är inte betydelsefull när andra intressen också ställs emot karteringens resultat. Det gäller för båda kommunerna.

Karteringen ligger fortfarande till grund för planeringen i båda kommunerna och man fortsätter att planera i många goda vindlägen som ”upptäcktes” där. Men det finns också exempel på goda vindlägen som tagits bort i fas 3, i båda kommunerna.139

9.3.4. Summering

I de mest konfliktfyllda områdena i planeringen framträder i fas 3 vilka påverkansfaktorer som är särskilt betydelsefulla. I Säffle kommun är det den lokala opinionen på Värmlandsnäs.

I Karlstads kommun är det vindkraftsföretag och lokala markägare som lyckas påverka i området Galtryggen. I det senare fallet är påverkan dock i linje med vad som varit

kommunens policy från början. Låg påverkansgrad i Säffle kommun har vindkraftsföretag, gruppskrivelser för vindkraft och enskilda inlägg i områden utanför Värmlandsnäs. Låg påverkansgrad i Karlstads kommun har medborgaropinion mot vindkraft och

kulturföreningar, i båda fallen avseende några specifika planerade vindkraftsområden.

138 Karlstads kommun, antagandehandling 2011-09-16

139 Exempel är området Dingelsundet i Vänern i Karlstads kommun och den ytterligare reduceringen av yta på Värmlandsnäs i Säffle kommun

56

In document Spelet om vindkraftverken (Page 51-56)