Påverkan i fas 1 1. Hög påverkansgrad

Den nationella vindkarteringen

Vindkarteringen från Institutionen för geovetenskaper har haft stor påverkan på de båda kommunernas formulerade vindkraftspolicy i fas 1. Den bedöms som tillförlitlig och

resultaten från den utgör en helt central utgångspunkt för hela planeringsprocessen i båda kommunerna. I Säffle kommun är vindkarteringen den faktor som sätter igång hela

processen. Vindkraftsföretagens ansökningar kom efter att vindkarteringen visat på goda förutsättningar för vindkraft.⁹⁰ Även om det också finns exempel på områden med goda vindvärden som inte planerats för vindkraft, t.ex. vid kusten, där kommunens egen

vindkraftspolicy väger tyngre, så har vindkarteringen haft en helt avgörande påverkan på att processen kommer igång.

I Karlstads kommun är den nationella vindkarteringen också mycket viktig i början av processen. Man har i Karlstads kommun planerat för vindkraft i ett antal kustnära områden med mycket goda vindförutsättningar, trots att de omfattas av flera olika riksintresseskydd och att Länsstyrelsen tidigare i processen har avrått från att planera för vindkraft här. Så här skriver kommunen i det första plandokumentet angående de här områdena med allra bäst vindförutsättningar:

En liten skillnad i vindhastighet har en avgörande betydelse för var det är lönsamt att etablera vindkraftverk. I avvägningen mot andra allmänna intressen krävs det därför starkare motstående intressen i dessa områden för att avstå från vindkraft än i områden med sämre vindförutsättningar.⁹¹

Det finns också exempel från båda kommunerna på att vindkraft planerats i mer perifera skogsområden. Ofta är vindförhållandena där sämre än vid kusten, liksom vägar och infrastruktur. Trots detta så har de båda kommunerna planerat för vindkraft i de här skogsområdena. Den nationella vindkarteringen har sannolikt haft stor påverkan för att de mer perifera områdena ska komma med i planeringen i fas 1.

Vindkraftsföretagen

Efter att den nationella vindkarteringen blev klar och visade särskilt goda värden för Säffle kommun så började ansökningarna om att bygga vindkraft strömma in till kommunen. Detta var fr.o.m. slutet av 2006 och under 2007-08. Under denna tid inkom, enligt intervjun, mellan 170-180 ansökningar om att bygga vindkraft på Värmlandsnäs. För att lösa den uppkomna situationen blev det nödvändigt för kommunen att skapa en vindkraftsplanering, där vissa områden pekats ut för framtida exploatörer och markägare. Ansökningarna från vindkraftsföretag och andra intressenter bidrog därför till att det första planförslaget kom till

90 intervju, 2011-05-31

91 Karlstads kommun, Samrådshandling 2009-10-20, s. 33

40

och att en omfattande planering görs från början. Det finns dock ansökningar redan i detta skede som kommunen, inte tar med i översiktsplanen; det gäller särskilt i kustområden.⁹² I Karlstads kommun var intresset, vid planeringsprocessens början, inte riktigt lika stort, men ändå betydande. Områden, som inte fanns med i vindkarteringen, föreslås ändå av

kommunen som vindkraftsområde, då det fanns etableringsintresse. Även i det stora området till sjöss dyker vid denna tid ett etableringsintresse upp. Det finns också olika intresseförfrågningar från olika exploatörer.⁹³

Inomkommunala påverkansfaktorer

I båda kommunerna finns från början en politisk samsyn kring vindkraften, en politisk vilja att vara öppen för vindkraft. I Karlstads kommun har socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vid denna tidpunkt bildat majoritet. Enligt vindkraftsplaneraren har miljöpartiet i denna konstellation haft ett tydligt mandat att driva vindkraftsfrågorna och s och v har delvis lämnat vindkraftsfrågorna åt miljöpartiet att driva. Vid diskussionerna i den politiska

styrgruppen, d.v.s. i tillväxtutskottet, har dock alla partier, även oppositionen, varit med och diskuterat. I Säffle kommun har genomgående den politiska enigheten och samsynen kring inriktningen varit mycket bred, enligt vindkraftsplaneraren.⁹⁴

Tjänstemännens roll i fas 1 är viktig att beakta. I denna fas förutsätts ju en hel del

sakkunskap. Det handlar om att ta ställning till vindkartering och många övriga intressen, att ta fram kartor och bedöma natur- och kulturvärden samt att ta ställning till företagsintressen och medborgarintressen, d.v.s. en hög grad av fackmannakunskap krävs i denna fas. Givetvis blir tjänstemännens påverkan på sättandet av dagordningen, på detaljnivån, därmed av intresse. Det är ju tjänstemännen som lagt fram förslagen till sina respektive politiska styrgrupper. De grundläggande värdena i kommunernas respektive vindkraftspolicy har dock, av intervjuer och övrigt empiriskt material att döma, utgått från politikerna i båda kommunerna, men detta har skett i diskussion med tjänstemannasidan.

7.2.2. Medel påverkansgrad Säffle kommun: Länsstyrelsen

Länsstyrelsen (med avseende på natur- och kulturmiljöfrågor) har olika påverkansgrad på de båda kommunerna i fas 1. I Säffle kommun överensstämmer vindkraftspolicyn mycket mer med Länsstyrelsens syn på skydd av natur- och kulturmiljöer. Man har i Säffle kommun i stort sett följt Länsstyrelsens rekommendationer och inte planerat i områden med

riksintresseskydd. Det är svårt att bedöma hur mycket Länsstyrelsen har påverkat Säffle kommun i denna fas. Länsstyrelsen har sannolikt inte haft något avgörande inflytande, men kan indirekt ha påverkat kommunen att välja en restriktiv planering i kustområden.

92 intervju, 2011-05-31

93 intervju, 2011-11-03

94 intervju, 2011-05-31

41

Riksintressen för vindbruk

Karlstads kommun har i högre grad än Säffle kommun beaktat riksintressen för vindbruk i sin planering i fas 1. Riksintressena för vindbruk stödjer här kommunens planering och de används som argument för att planera för vindkraft. Samtliga riksintressen finns på öppet vatten, där kommunen tänkt sig stora satsningar.

Säffle kommun ser inga möjligheter att helt och hållet planera för vindkraft inom Energimyndighetens riksintresseområden. Kommunens ståndpunkt är att

Energimyndigheten ska fastställa riksintressena för vindbruk först efter att kommunens planering är klar. Säffle kommun följer därför inte helt Energimyndighetens riktlinjer för riksintressen för vindbruk, utan policyn är att man vill formulera riksintresse-områdena själva, och då ta hänsyn till fler värden än Energimyndigheten har gjort . Det finns därmed en tydlig konflikt mellan Säffle kommun och Energimyndigheten beträffande riksintressen för vindbruk. Det går dock inte att utesluta att även riksintressen för vindbruk indirekt påverkat Säffle kommun, bl.a. till en så pass omfattande planering som man gjort. Detta kan dock ej beläggas utifrån det empiriska materialet i denna studie.

7.2.3. Låg påverkansgrad

Karlstads kommun: Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har i fas 1 haft lägre grad av påverkan på Karlstads kommuns planering än i Säffle kommun, då Karlstads kommun valt att planera mycket omfattande för vindkraft i och omkring statliga riksintresse-områden för skydd av rörligt friluftsliv och naturskydd. Det finns dock exempel på ett planerat vindkraftsområde i ett riksintresse-skyddat område som kommunen i ett tidigare skede gett en exploatör bygglov till, vilket sedan omprövats efter inrådan från Länsstyrelsen.⁹⁵ Med tanke på att Länsstyrelsen var representerat i det programsamråd som föregick formulerandet av vindkraftspolicy i Karlstads kommun så måste ändå Länsstyrelsens påverkan i denna fas bedömas som mycket låg. Av intervjun framgår att tjänstemannen varit förvånad över att Länsstyrelsen skrivit att man inte i detta skede ville yttra sig, utan att man väntade till ett senare skede.

7.2.4. Övriga påverkansfaktorer i fas 1

Säffle kommun har utarbetat sitt förslag i samråd med Försvarsmakten. En dialog har funnits. Det har dock dröjt till senare i processen att Försvaret haft avgörande påverkan på planförslagets utformning. I Karlstads kommun har flera utpekade områden tagits bort eller prioriterats ned med hänsyn till Försvarets intressen. Det framgår dock av det empiriska materialet att en del av försvarets intressen är under sekretess och därför okända även för planerarna på kommunen.⁹⁶

95 Värmlands Folkblad, 2010-02-17, ”Strid mellan miljö och miljö på Arnön”

96 Karlstads kommun, Samrådsredogörelse – Vindkraftsplan för Karlstads kommun, 2010-02-19

42

Luftfarten har kraftigt påverkat Karlstads kommuns bedömningar i denna fas och flera planerade vindkraftsområden har därför utgått. I Säffle kommun föreligger inte denna konflikt.

Omkringliggande kommuner har inte i denna fas varit särskilt berörda. Karlstads kommuns programsamråd, som föregick formulerandet av policy, gick ut till omkringliggande

kommuner, men det har ännu så länge ingen nämnvärd betydelse. Ingen avgörande kritik framkom där.

7.2.5. Ingen påverkan

Det finns även aktörer som i fas 1 inte har någon påverkan alls, då de i detta skede inte finns med i processen. Samråd med medborgare förekommer inte i denna fas i någon av

kommunerna. Medborgarintressen har därför inte alls haft någon påverkan, någon relation har inte funnits, om man inte avser relationer kommunpolitiker-väljare inom ramen för den representativa demokratin. Vindkraftsfrågan var dock vid denna tid relativt ny i de båda kommunerna och därför sannolikt inte påverkad av medborgare vid föregående val eller i andra tidigare beslut. Vindkraftsfrågorna brukar också sällan bli valfrågor. Att påverkan inför formulering av policy kan ha skett genom personliga kontakter mellan medborgare och politiker eller mellan medborgare och tjänstemän kan dock inte uteslutas, men någon formaliserad påverkan har inte förekommit.

7.2.6. Summering fas 1

Vindkarteringen, vindkraftföretagens ansökningar och en politisk vilja och samsyn kring vindkraften är viktiga påverkansfaktorer i båda kommunerna. Länsstyrelsen påverkar inte lika mycket i det här skedet, men Säffle kommuns vindkraftspolicy ligger närmare

Länsstyrelsens syn. Karlstads kommun stödjer sig på Energimyndighetens riksintressen för vindbruk i sin planering. Säffle kommun planerar också inom riksintressen för vindbruk, men ser hellre att dessa fastställs först efter att kommunens egen planering är klar.

43