Mediernas prioriteringar i tiden

Makten över den politiska skandalens nyhetsvärde innebär bland annat att medierna ställs inför att välja ut vilka överträdelser som skall ingå i rapporteringen. I denna första del av kapitlet analyseras mediernas rapportering utifrån frågorna:

1. Förekommer kvinnor och män lika ofta i politiska skandaler? 2. Vilka medier rapporterar om politiska skandaler?

3. Vilka typer av politiska skandaler rapporterar medierna om? 4. Vem avslöjar vem i politiska skandaler?

5. Vilken karaktär har rapporteringen om politiska skandaler och i vilka roller sker överträdelserna?

Förekommer kvinnor och män lika ofta i politiska skandaler?

Med tanke på hur många de nationellt politiska förtroendeuppdragen är till antalet är risken för att hamna i en politisk skandal försvinnande liten. Detta gäller oavsett om personen i fråga är kvinna eller man. Frågan är dock om det finns någon skillnad mellan könen. Av de skandaler som studerats har 37 procent en kvinna som huvudperson vilket motsvarar 34 skandaler. Politiska skandaler med män som huvudpersoner utgör 63 procent av studiens fall vilket motsvarar 58 skandaler. Huruvida kvinnor eller män är föremål för mer granskning än det andra könet beror på vilka politiska positioner som analyseras. Sammantaget motsvarar datamaterialets könsfördelning relativt väl med den faktiska fördelning av de politiska positioner som studerats. Bland gruppen riksdagsledamöter är könsfördelningen relativt jämn. När skandalen rör en riksdagsledamot har sammanlagt 52 procent en man som huvudperson och resterande 48 procent har en kvinna som huvudperson. Fördelningen stämmer relativt väl överens med könsfördelningen i Sveriges riksdag under undersökningsperioden. Bland gruppen regeringsledamöter är könsfördelningen mer ojämn. I denna grupp har sammanlagt 71 procent av skandalerna en man som huvudperson medan 29 procent har en kvinna som huvudperson. Även om en majoritet av regeringsledamöterna alltjämt utgörs av män är inte den faktiska könsfördelningen lika ojämn som fördelningen av skandaler indikerar. På frågan om varför kvinnor är underrepresenterade i gruppen

regeringsledamöter kan två aspekter ha betydelse. En första förklaring kan vara att medierna anser att männens skandaler har ett högre nyhetsvärde och därmed prioriterar bort rapporteringen om kvinnornas överträdelser eller ens har kännedom om överträdelser. En andra förklaring kan vara att kvinnor inte begår överträdelser i lika stor utsträckning som män. Detta skulle i så fall stärka stödet för den stereotypa föreställningen att kvinnor har högre moral och är mer ärliga än män. I alla fall bland de politiker som innehar höga politiska positioner. Detta undersöks dock inte inom ramen för denna undersökning.

Vilka medier rapporterar om politiska skandaler?

En annan aspekt av mediernas prioriteringar av dagordningen är hur nyhetsvärdiga studiens skandaler anses vara? Alla medier rapporterar inte om alla politiska skandaler. Det är uteslutande små skandaler som något eller några medier ibland väljer att inte rapportera om. I tabell 7.1 framgår att det endast finns mindre skillnader mellan morgontidningarnas och kvällstidningarnas prioriteringar av medieutrymmet. I detta avseende är mediernas rapportering jämställd. Noterbart är ändå att kvällstidningarna skriver mer om skandaler än morgontidningar. Att kvällstidningarna också skriver något mer om kvinnor än om män framstår vid beaktandet av differensen mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Spridningen mellan morgontidningarna och kvällstidningarna är större i rapporteringen om kvinnornas skandaler (tolv procentenheter) än i rapporteringen om männens skandaler (åtta procentenheter).

Tabell 7.1 Mediernas rapportering om politiska skandaler (procent artiklar) Morgontidning Kvällstidning Summa

procent ^Totalt antal

Man 46 54 100 2 048

Kvinna 44 56 100 2 297

Differens 21 -21

Kommentar: Notering för statistisk signifikans: 1p < 0,01.

Inte heller artikelförfattarnas kön har någon betydelse för mediernas rapportering. Båda könen bevakar kvinnornas och männens skandaler i en lika stor utsträckning. Dock framkommer en bild av att den politiska journalistiken

fortfarande är mannens område i huvudsak. Av samtliga artiklar som har en angiven författare skrevs 66 procent av män och 33 procent av kvinnor. Två exempel på skandaler där en enskild tidning möjligen kan anses bedriva en kampanj mot en huvudperson är Laila Freivalds hantering av Sveriges räddningsarbete vid tsunamikatastrofen år 2004 och Carl Bildts optionsskandal år 2006. Av samtliga artiklar som publicerades om Laila Freivalds var Expressen ansvarig utgivare för drygt var tredje artikel (36 procent). Av samtliga artiklar som publicerades om Carl Bildt var Expressen ansvarig utgivare för knappt varannan artikel (43 procent)

Vilka typer av politiska skandaler rapporterar medierna om?

En kategorisering av skandaltyper kan göras på flera olika sätt och för studien används två olika indelningar. Den första indelningen bygger på internationellt vedertagna kategoriseringar av politiska skandaler och som är breda till sin karaktär. Den andra indelningen är smalare och bygger på en friare klassificering av studiens skandaler utifrån huvudpersonernas överträdelser. Oavsett om datamaterialet sorteras genom breda eller smala kategorier framträder stora könsskillnader. I tabell 7.2 indelas skandalerna i pratskandaler, ekonomiska skandaler, privatmoraliska skandaler och maktskandaler. De största skillnaderna är att män oftare hamnar i pratskandaler medan kvinnor mer hamnar i privatmoraliska skandaler. I pratskandaler utgörs överträdelsen av plumpa uttalanden. Det kan vara offentliga uttalanden eller kommentarer som är gjorda vid ett intervjutillfälle när huvudpersonen tror att tv-kameran eller intervjumikrofonen är avstängd. Bland pratskandalerna återfinns endast en kvinna, Anna Kinberg, som 1998 uttalade sig om stockholmarnas och landsortsinvånarnas intelligensnivåer. Bland männen återfinns Jan O Karlsson med tre kritiserade uttalanden under 2003 om homosexuella, mörkhyade och den amerikanske presidenten George W Bush. Den största skillnaden mellan könen återfinns bland de privatmoraliska skandalerna. Noterbart är att dessa skandaler förekommer nästan dubbelt så ofta bland kvinnorna som bland männen. Av samtliga skandaltyper i tabell 7.2 är det enbart de privatmoraliska skandalerna som utgörs av fler kvinnor än män. I samtliga övriga kategorier är den inbördes relationen den omvända.

Tabell 7.2 Skandaltyper fördelade på kön (procent skandaler)

Prat-skandal ^Ekonomi- skandal ^Privatmoral- skandal _skandal ^{Makt- Summa} _procent ^Totalt _antal

Man 17 31 28 24 100 58

Kvinna 3 21 53 23 100 34

Differens 142 102 -252 12

Kommentar: Med pratskandal avses uttalanden som kan anses vara stötande, kränkande

eller på annat sätt omoraliska. Med ekonomisk skandal avses överträdelser där huvudpersonen gjort sig skyldig till ekonomiska felaktigheter. Med privatmoralisk skandal avses moraliska överträdelser i den privata rollen. Med maktskandal avses skandaler där huvudpersonen tillskansar sig personliga fördelar genom sin position eller utnyttjar en maktställning för egen vinning. Notering för statistisk signifikans: 1p < 0,01 och 2p < 0,05. I ett försök att nyansera bilden har skandalerna indelats i smalare kategorier.68 I tabell 7.3 presenteras de fyra mest förekommande skandaltyperna bland studiens kvinnor och män. Tillsammans står kategorierna för drygt hälften av både kvinnornas (56 procent) och männens skandaler (53 procent). Övriga nio skandaltyper utgör 44 procent av kvinnornas skandaler och 47 procent av männens skandaler. Skandaltyperna i tabell 7.3 är helt olika för kvinnor och män. Notera bland männen att samtliga skandaltyper har en stark koppling till den offentliga rollen. Bland kvinnorna råder det motsatta förhållandet där samtliga skandaltyper har en stark koppling till den privata rollen. Enkelt uttryckt sker männens överträdelser huvudsakligen i den offentliga rollen och kvinnornas överträdelser i den privata rollen.

Tabell 7.3 Männens och kvinnornas skandaltyper

Man Kvinna

Pratskandal Skattemoralskandal

Offentlig resursutnyttjandeskandal Bokföring eller deklarationsskandal Girighet eller ersättningsskandal Alkoholskandal

Valfuskskandal Dubbelmoralskandal

Män hamnar ofta i skandaler av typen:

Pratskandaler. Huvudpersonen ger ogenomtänkta kommentarer eller uttalanden som kränker eller sårar individer eller grupper av människor. Offentlig resursutnyttjandeskandaler. Huvudpersonen visar på oförsiktighet i nyttjandet av offentliga skattemedel. Exempel på skandaler är olika typer av representation, användande av regeringsplan eller resor med taxi. Bland annat kritiserades tidigare försvarsminister Mikael Odenberg år 2006 för att låta riksdagen betala för taxiresor till och från bostaden istället för att resa med tunnelbana. Girighetsskandaler eller ersättningsskandaler. Huvudpersonen uppträder girigt och försöker sko sig på det offentliga genom exempelvis dubbla ersättningar. Tidigare migrationsminister Jan O Karlsson kritiserades år 2002 för att det inte var skäligt att få ersättning som svenskt statsråd samtidigt som ersättning betalades ut för ett tidigare uppdrag som ordförande för EU:s revisionsrätt. Valfuskskandaler. Huvudpersonen har försökt tillskansa sig fördelar i exempelvis interna partival, val till ungdomsförbund eller riksdagsval. Under 2010 uppdagades i Stockholm flera fall av valfusk i Moderata samlingspartiets provval till riksdagen.

Kvinnorna hamnar ofta i skandaler av typen:

Skattemoralskandaler. Huvudpersonen följer inte de lagar och regler som gäller för skatter och avgifter. Exempel på skandaler är utebliven inbetalning av tv-licens eller restskatt eller användande av svarta tjänster i hemmet. Bland annat uppdagades år 2006 att kulturministern Cecilia Stegö Chilò under många år inte betalat tv-licens. Bokföringsskandaler och deklarationsskandaler. Huvudpersonen uppvisar en felaktig bokföring i ett företag eller har inkommit med en felaktig självdeklaration till Skatteverket. Bland annat uppdagades år 2006 att riksdagsledamoten och Moderata samlingspartiets vice ordförande Gunilla Carlsson gjort oriktiga avdrag i självdeklarationen. Alkoholskandaler. Huvudpersonen begår en överträdelse under inflytande av alkohol som rattonykterhet eller polisiärt omhändertagande i berusat tillstånd. Exempelvis framkom år 2006 att riksdagsledamoten Karin Pilsäter kört bil rattonykter och blivit stoppad av polis. Dubbelmoralskandaler. Överträdelsen ligger i att huvudpersonen inte lever som denna lär. Exempelvis kom justitieminister Laila Freivalds år 2000 att kritiseras för hennes beslut att köpa sin lägenhet vid en omvandling från hyreslägenhet till bostadsrätt.

Vem avslöjar vem i politiska skandaler?

En analys av datamaterialet ger både små och stora skillnader i vem som först publicerar uppgifter om en skandalöverträdelse. Avslöjandet kan huvudsakligen ske på två sätt. Antingen sker det genom ett exklusivt avslöjande eller genom ett kollektivt avslöjande. Med ett exklusivt avslöjande avses när ett nyhetsmedium är först med en publicering av en skandal. Detta

förutsätter ofta en större egen arbetsinsats och nyhetsmediet kan själv ha ett inflytande över nyhetens offentliggörande. Det kollektiva avslöjandet innebär att flera nyhetsmedier publicerar nyheten om en skandal vid samma tidpunkt. Vissa av dessa händelser serveras medierna mer eller mindre på ett fat. Exempel kan vara rattonykterhet eller felaktiga avdrag i deklarationen som så att säga ”avslöjar sig själv”. De fyra nyhetsmedier som studeras i avhandlingen står för fler exklusiva avslöjanden av skandaler med kvinnor än skandaler med män. Av samtliga skandaler med en kvinna som huvudperson har 65 procent ett exklusivt avslöjande. Motsvarande andel bland männen är 50 procent. Könsdifferensen motsvarar 15 procentenheter.

En annan könsskillnad i avslöjandet av politiska skandaler finns mellan morgontidningar och kvällstidningar. Aftonbladet och Expressen avslöjar kvinnornas skandaler i större utsträckning än männens skandaler. Kvällstidningarna står för 46 procent av samtliga unika avslöjanden av kvinnornas skandaler.69 Motsvarande andel bland männen är 29 procent. Könsdifferensen motsvarar 17 procentenheter. Möjligen kan skillnaden bero på slump. Det kan vara så att den grävande journalistiken får mer utdelning i granskningen av kvinnor än om män. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet avslöjar däremot manliga skandaler i en något större utsträckning än kvinnliga skandaler. Morgontidningarna står för 21 procent av samtliga unika avslöjanden av männens skandaler. Motsvarande andel bland kvinnorna är 19 procent. Könsdifferensen motsvarar två procentenheter.

Vilken karaktär har rapporteringen om politiska skandaler och i

vilka roller sker överträdelserna?

Ett annat sätt att kategorisera huvudpersonernas överträdelser är utifrån om rapporteringen huvudsakligen fokuserar på moraliska eller juridiska aspekter. Med moralisk karaktär avses en rapportering om som huvudsakligen berör oskrivna regler eller ett förväntat agerande utifrån olika normer och värderingar. Exempel på överträdelser kan vara dubbelmoral, ersättningsfrågor eller utnyttjande av offentliga medel. Med juridisk karaktär avses nedskrivna regler och lagar där huvudpersonen bryter mot någonting som är juridiskt fastslaget. Exempel på överträdelser kan vara bokföringsbrott, rattonykterhet eller användande av svart arbetskraft. Varje skandal har en moralisk dimension men inte nödvändigtvis en juridisk dimension. I tabell 7.4 har studiens skandaler kategoriserats utifrån den sammanlagda grundproblematik som medierna huvudsakligen adresserar. Tabellen visar på en stor skillnad mellan könen. I skandaler med män som huvudpersoner behandlas huvudsakligen

69 Resterande skandaler har unika avslöjanden andra nyhetsmedier. Exempelvis SVT, TV4, Dagens Eko, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter.

moraliska aspekter av överträdelsen. Det är ett moraliskt gränsöverskridande som huvudpersonen anses ha gjort sig skyldig till. För kvinnorna förhåller det sig på helt motsatt vis. I dessa fall har en klar majoritet av skandalerna en medierapportering som fokuserar på juridiska aspekter. Den moraliska aspekten har en mer undanskymd roll. Istället riktas fokus mot frågan huruvida huvudpersonen har begått sig skyldig till något brott eller inte. Skillnaden mellan könen kan delvis förklaras av vilka typer av skandaler som kvinnor och män hamnar i. Kvinnornas mest förekommande skandaltyper har en tydligare koppling till lagöverträdelse och därmed en starkare juridisk dimension än de skandaler som är mest förekommande bland männen. Motsatt förhållande gäller den moraliska dimensionen som är starkare bland männens skandaler än bland kvinnornas skandaler. Att göra ogenomtänkta uttalanden eller att agera girigt är i de flesta fall inte en brottslig handling.

Tabell 7.4 Medierapporteringens huvudsakliga karaktär (procent skandaler) Huvudsakligen

moralisk karaktär juridisk karaktär ^{Huvudsakligen Summa} procent ^Totalt antal

Man 62 38 100 58

Kvinna 41 59 100 34

Differens 212 -212

Kommentar: I ett första steg har varje enskild artikel kategoriserats utifrån huruvida den

antingen har huvudsakligen moralisk karaktär eller juridisk karaktär. I ett andra steg har skandalens sammanlagda rapportering kategoriserats utifrån samma kriterier. Med moralisk

karaktär avses ett handlande där huvudpersonen bryter mot oskrivna regler eller mot ett

förväntat agerande utifrån normer. Med juridisk karaktär avses ett handlande där huvudpersonen bryter mot någonting som är juridiskt fastslaget. Notering för statistisk signifikans: 1p < 0,01 och 2p < 0,05.

Ofta är verkligheten varken svart eller vit som den presenteras i tabell 7.4. Många skandaler innehåller såväl moraliska som juridiska aspekter. En skandal som klassificerats som en privatmoralisk skandal kan också kategoriseras som en skandal med en huvudsaklig juridisk karaktär i mediernas rapportering. Ett exempel är deklarationsskandaler. Skandaler av denna typ har såväl starka moraliska som juridiska inslag. Det är inte brottsligt att deklarera fel om inte uppsåt kan påvisas. Mediernas rapportering kan därmed ta två vägar och fokusera på antingen moraliska aspekter som slarv, tidsbrist, okunskap etc. eller fokusera på juridiska aspekter som exempelvis uppsåt, att skandalen är ett resultat av ett medvetet fusk och inte ett agerande i god tro.

Könsskillnaderna i tabell 7.4 kan också analyseras utifrån den roll som den politiska skandalens överträdelse sker inom. En skandal inträffar antingen inom ramen för privatlivet eller inom ramen för huvudpersonens tjänsteutövning. Den enkla uppdelningen mellan det privata och det offentliga visar också på skillnader mellan vilka skandaler som ges medieutrymme. I tabell 7.5 framgår att männens överträdelse huvudsakligen sker i den offentliga rollen medan kvinnornas överträdelse huvudsakligen sker i den privata rollen.

Tabell 7.5 Skandalens rollöverträdelse (procent skandaler) I den privata

rollen ^{I den offentliga} rollen ^Summa procent ^{Totalt antal}

Man 43 57 100 58

Kvinna 65 35 100 34

Differens -222 222

Kommentar: Med rollöverträdelse avses den situation som är upphovet till den politiska

skandalen. Med privat roll avses överträdelser som sker utanför huvudpersonens yrkesutövning. Med offentlig roll avses överträdelser som sker inom ramen för huvudpersonens tjänsteutövning. Notering för statistisk signifikans: 1p < 0,01 och 2p < 0,05. En tolkning av könsskillnaden i tabell 7.5 kan vara att kvinnornas privatliv granskas i större utsträckning än männens privatliv samt att medierna tillskriver dessa skandaler ett större allmänintresse. Det kan också vara tvärtom att männens yrkesutövning granskas i större utsträckning än kvinnornas yrkesutövning. En feministisk tolkning kan också vara att medierna visar upp en bild av kvinnorna som inte riktigt redo för att ta ansvar på den offentliga arenan. Om politik fortfarande är att betrakta som huvudsakligen mannens område kan det finnas inslag av att kvinnornas politiska deltagande är villkorat genom att de behöver visa på att de kan balansera både privatliv och yrkesliv. Genom att konsekvent ertappas med överträdelser i privatlivet kan ett utrymme komma att skapas för kritiker att sätta frågetecken kring kvinnornas politiska kompetens och duglighet. Även om könsskillnaden är stor i tabell 7.5 kan det inte uteslutas att kvinnor och män faktiskt hamnar i olika skandaler och att mediernas rapportering speglar verkligheten. Förenklat skulle det kunna vara så att kvinnor är mer oaktsamma än män i den privata rollen och män är mer oaktsamma än kvinnor i yrkesrollen. Detta är svårt att undersöka då det är mycket svårt att ha vetskap alla de händelser som inte blir till skandaler utan förblir lik i garderoben.

Könsskillnaderna i tabellerna 7.4 och 7.5 kan också illustreras i ett diagram med två dimensioner. I diagram 7.1 framgår att en majoritet av kvinnornas överträdelser sker i den privata rollen och ges en medierapporteringen som huvudsakligen fokuserar på juridiska aspekter av skandalen. Bland männen råder det helt omvända. En majoritet av männens överträdelser sker istället i den offentliga rollen och ges en medierapportering som huvudsakligen fokuserar på moraliska aspekter av skandalen.

Diagram 7.1 Skandalernas huvudsakliga karaktär samt rollöverträdelse

Totalt 41 procent av männens skandaler sker i den offentliga rollen och har en medierapportering som huvudsakligen har fokus på moraliska aspekter. Motsvarande andel bland kvinnorna är 27 procent. Könsskillnaden är 14 procentenheter. Bland kvinnorna sker 50 procent av skandalerna i den privata rollen och har en medierapportering som huvudsakligen fokuserar på juridiska aspekter. Motsvarande andel bland männen är 22 procent vilket ger en könsskillnad på 28 procentenheter.