Studiens genomförande

Avhandlingen har både en beskrivande och en förståendeskapande ansats. I första hand avser avhandlingen bidra med en kartläggning av eventuella likheter och skillnader i mediernas rapportering om kvinnor och män i politiska skandaler. I andra hand avser avhandlingen bidra med en förståelse för hur dessa eventuella likheter och skillnader kan uppkomma. För att kunna kartlägga mediernas rapportering om politiska skandaler är kvantitativ innehållsanalys är en förtjänstfull teknik. En av teknikens många fördelar är att den möjliggör analyser av det mer generella istället för det enskilda specifika (Nilsson 2010:119). Med innehållsanalys avses ”A research technique for making replicable and valid inference from texts to the contexts of their use” (Krippendorf 2004:18). Framförallt är det i studier av stora datamängder som den kvantitativa forskningsmetodiken har sina främsta fördelar. Möjligheten att undersöka ett stort empiriskt material ger bland annat verktyg för att finna mönster och en eventuell systematik i mediernas rapportering av kvinnor och män i politiska skandaler.

Inte sällan används innehållsanalys i studier av medieinnehåll.18 Tillvägagångssättet har sitt ursprung från tidningsanalyser i USA på slutet av 1800-talet (Krippendorff 2004:5ff). Tekniken kom bland annat att utvecklas efter andra världskriget genom uppmärksammade studier av bland annat Harold Lasswell (1948) och Bernard Berelson (1952). En stor del av den tidigare forskningen om politiska skandaler använder sig av en kvalitativ innehållsanalys som undersökningsteknik. Möjligheterna till generella slutsatser har därför varit begränsade. Styrkan med en kvantitativ innehållsanalys är att den möjliggör för (1) generaliseringar, (2) studier över tid, (3) analys av stora datamängder och (4) upptäckt av eventuella systematiska skillnader i datamaterialet.

Alla undersökningsmetoder har kritiska moment och svårigheter som behöver hanteras. Tre frågor att beakta för den kvantitativa innehållsanalysen är vad som är meningsfullt att kvantifiera, hur frågeställningar och teoretiska definitioner skall kunna operationaliseras till mätbara indikatorer (validitet) och hur kvalitet skall kunna säkerställas i kodningsprocessen (reliabilitet). Frågan om vad som är relevant att kvantifiera handlar i stor utsträckning om vilken typ av kunskap som efterfrågas. Om ambitionen är att identifiera

sedan.”. I en intervju med Expressen uttryckte Sahlin samma känsla när hon sade att ”jag känner ofta att jag är den enda personen i hela Sverige om har lämnat Sahlinaffären bakom mig och gått vidare.” (Svensson 2012). Sahlins bild bekräftas av att radioprogrammet P3 Dokumentär så sent som 2011 dedikerade ett avsnitt åt Tobleroneaffären samt att en ny bok om skandalen publicerades år 2012.

18 För en närmare genomgång av innehållsanalysens förtjänster och brister i studiet av medieinnehåll se Johansson 1994:1ff.

likheter och skillnader på gruppnivå är studien betjänt av ett kvantitativt angreppssätt.

Processen med att operationalisera mätbara indikatorer utifrån de teoretiska perspektiven dagordningsmakt, gestaltningsmakt och medielogik har genomförts på två sätt. För det första har tidigare innehållsanalytiska mediestudier kommit att ha en stor betydelse i arbetet med att identifiera användbara indikatorer. Ett flertal av de indikatorer som ingår i studien springer från kunskap från tidigare massmedieforskning. För det andra har arbetet med att identifiera och konstruera relevanta och mätbara indikatorer kommit att vara en kreativ process utifrån en egen förståelse av forskningsproblemet. I avsaknaden av kunskap från liknande studier har utrymmet för nyskapande och kreativitet varit stort.

Avhandlingens undersökning består av två typer av indikatorer eller frågor. Den första är frågor som innehåller en låg grad av tolkningsutrymme. Frågor av denna typ kan vara om huvudpersonen ges möjlighet till eget uttalande i artikeln. Den andra typen av frågor innehåller en hög grad av tolkningsutrymme. Dessa frågor kräver en helhetsbedömning av den studerade artikeln för att kunna besvaras. Frågor av denna typ kan exempelvis vara att bedöma artikelns tendens.

Kodschema och kodningsprocess

Svårigheten ligger inte enbart i att operationalisera relevanta indikatorer utan också i att utveckla heltäckande svarsalternativ. Processen med att utveckla kodschema har skett i flera omgångar och detaljerade kodinstruktioner har utvecklats för att minimera olikheter i tolkningen av artiklarnas innehåll under kodningsarbetet.19 I ett första steg genomfördes en pilotstudie (Bromander 2007). Fyra politiska skandaler analyserades utifrån ett enklare kodschema beståendes av ett femtontal indikatorer. I ett andra steg genomfördes en första provkodning. Provkodningen innefattade fem politiska skandaler om totalt 100 artiklar som var jämnt fördelade på studiens nyhetsmedier.20 Provurvalet avsåg att ge en god spridning med avseende på undersökningen tidsperiod, huvudpersonernas kön och skandalens mediala storlek. Utifrån provkodningen modifierades kodschemat ytterligare och i ett tredje steg genomfördes en andra provkodning bestående av femtio slumpvis utvalda artiklar bland de artiklar som ingått i den första provkodningen. Detta gjordes för att testa interkodarreliabiliteten i materialet. Efter denna omgång av provkodning korrigerades kodschema och kodinstruktioner något ytterligare. Sedan under

19 I appendix 1 redovisas studiens slutgiltiga kodschema.

20 I provkodningen representerades varje politisk skandal av totalt 20 artiklar, fördelade på fem artiklar från varje nyhetsmedium.

studiens kodningsprocess har kodschemat, likt en pil som slipas, genomgått endast mindre förändringar genom korrigeringar, preciseringar och förtydliganden och kompletteringar av svarsalternativ. Eventuella kodningsproblem har dokumenterats i den takt de har uppkommit och inkluderats i studiens kodinstruktioner.

Bristen på kvantitativa studier inom avhandlingens forskningsområde innebär att det i viss utsträckning saknas definitioner på viktiga empiriska mått. Exempelvis är inte definitionerna tillräckliga på variabler som skandalens längd eller dess storlek. Förenklat uttryckt är det svårt att finna stöd i tidigare forskning om vad som är att betrakta som en lång respektive en kort skandal eller en stor respektive en liten skandal. Utifrån antalet dagar medierna faktiskt rapporterar om en skandal utvecklades en definition av skandalens längd. Indelningen har skett utifrån antalet dagar som det går på en vecka. Med kort skandal avses färre än 8 dagar med rapportering. Med medellång skandal avses 8-14 dagar med rapportering. Med lång skandal avses 15-21 dagar med rapportering. Med mycket lång skandal avses fler än 21 dagar med rapportering. Utifrån definitionen av skandalens längd har sedan definitionen av skandalens storlek kommit att utvecklas. Genom en analys av storleken på de skandaler som ingår i respektive längdkategori har gränserna för antalet artiklar fastslagits. Med liten skandal avses färre än 21 publicerade artiklar. Med mellanstor skandal avses 21-40 publicerade artiklar. Med stor skandal avses 41-100 publicerade artiklar.21 Med mycket stor skandal avses fler än 100 publicerade artiklar. Det är viktigt att understryka att det finns svårigheter med att göra empiriska definitioner av dessa slag. En anledning till detta är att det inte alltid finns en relation mellan skandalens längd och dess storlek. En skandal kan såväl vara kort men stor som lång men förhållandevis liten. I den empiriska redovisningen görs också en indelning av skandalerna i flertalet mindre och smala kategorier utifrån överträdelserna. Motivet för detta är att kunna finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män som inte framkommer vid en traditionell indelning av skandaler. Utifrån en genomgång av skandalerna har kategorier skapats utifrån beröringspunkter mellan olika överträdelser. En svårighet är dock att en skandal kan ha fler olika aspekter. Därför kan det vara svårt att kategorisera en skandal som den ena eller den andra typen. Därför är det viktigt med försiktighet i dessa analyser.

Det empiriska materialet analyseras utifrån medierapporteringens omfattning, innehåll och utformning. Indelningen görs för att kunna finna eventuella likheter och skillnader i rapporteringens olika beståndsdelar. Varje

21 I en studie av Patrik Johansson indelas skandaler i små skandaler som omfattar en till tio artiklar,

mellanstora skandaler som omfattar elva till femtio artiklar och stora skandaler som omfattar över femtio

innehållsanalytisk fråga i studien är kopplad till någon av dessa tre delar av mediernas rapportering. En svårighet som kan infinna sig vid denna typ av uppdelning är att kunna skilja mellan innehåll och utformning. Form och innehåll är nära knutet till varandra och det kan vara svårt att dra klara gränser dem emellan. En indikator kan vara både ett exempel på innehåll och på utformning. Detta motiverar en viss försiktighet i analyser av medierapporteringen utifrån dess olika beståndsdelar.

Att mäta nyhetsmediernas rapportering om politiska skandaler?

I avhandlingen används begreppen indikator, könsdifferens och journalistisk dubbelstandard. För det första undersöks nyhetsmediernas rapportering genom ett stort antal indikatorer. Med en indikator avses en innehållsanalytisk fråga som ställs till det empiriska materialet. Ett exempel på en indikator kan vara frågan om skandalens huvudperson ges möjlighet till eget uttalande eller en egen förklaring i studiens artiklar. Indikatorerna utgör således ett mått på eventuella skillnader i mediernas rapportering.22 Dessa mått har operationaliserats utifrån de teoretiska perspektiven om mediernas dagordningsmakt, gestaltningsmakt och medielogik. Det är utifrån indikatorerna som risken för en journalistisk dubbelstandard kan mätas. Indikatorerna fyller flera funktioner. De identifierar eventuella skillnader i hur medierna rapporterar om kvinnor och män i politiska skandaler. De anger också hur stora eller små dessa eventuella skillnader är. De ger en riktning, eller fingervisning, om vilket kön som eventuellt kan tänkas gynnas eller missgynnas. De indikerar i vilken utsträckning det föreligger en risk för att en journalistisk dubbelstandard etableras i mediernas.

För det andra uttrycks skillnader i indikatorerna genom begreppet könsdifferens. Med könsdifferens avses den procentuella skillnaden som återfinns mellan kvinnor och män i en enskild indikator. För det tredje uttrycker könsdifferenserna en risk för en etablering av en journalistisk dubbelstandard i mediernas rapportering. I tabell 2.1 återfinns en femgradig skala som konstruerats för denna studie och som används för analys av de eventuella könsskillnader som kan finnas i det empiriska materialet. Skalan fyller huvudsakligen två syften. De erbjuder möjligheten att kunna omvandla könsskillnader i enskilda indikatorer till någon av de fem riskbilder som framgår i tabell 2.1. Skalan möjliggör också sammanfattande bedömningar av risken för en eventuell förekomst av en journalistisk dubbelstandard, utifrån studiens samtliga indikatorer. Det är möjligen inte rimligt att mediernas rapportering kan vara lika i alla avseenden. Eventuella könsskillnader som överstiger tio procentenheter betraktas dock i denna studie som mycket stora

och risken för en journalistisk dubbelstandard bedöms därför också vara mycket stor. I de fall skillnaderna är mindre föreligger inte samma risk. Det är av högsta vikt att vara försiktig vid slutsatsdragningar utifrån procentdifferenser. Betydelsen av små skillnader skall inte överdrivas. Mot bakgrund av detta betraktas endast skillnader som överstiger tio procentenheter som mycket stora.

Tabell 2.1 Den journalistiska dubbelstandardens fem riskbilder Risk för en etablering av en journalistisk

dubbelstandard ^{Könsskillnader i procentenheter}

Mycket stor risk ≥10

Stor risk 8–9

Medelstor risk 6–7

Liten risk 4–5

Mycket liten eller ej förekommande risk 0–3

Kommentar: I resultatredovisningen avrundas samtliga procentangivelser till hela

procentenheter. Därav kan mindre avrundningsfel förekomma i diagram och tabeller. Datamaterialet analysers på två olika sätt. Såväl artiklar (n = 4 345) som skandaler (n = 92) utgör analysenheter. Den främsta anledningen till detta är att det bidrar till en bredare bild av datamaterialet. En indikator kan uppvisa små procentuella skillnader mellan kvinnor och män i en artikelanalys men samtidigt visa på viktiga skillnader vid en skandalanalys. En analys av datamaterialet på skandalnivå minskar också påverkan av eventuellt extremt stora skandaler. I analysen av datamaterialet jämförs kvinnor och män som grupp. Inga analyser eller jämförelser sker av enskilda skandaler. Det är gruppen kvinnor och gruppen män som analyseras. Dock används enskilda skandaler i vissa fall för att illustrera likheter och skillnader som framkommer i det empiriska materialet.

Det har inte skett någon selektion av varken skandaler eller artiklar utöver studiens grundläggande operationaliseringar av vad som utgör en skandal och vilka politiska positioner som studeras. Studien är att betrakta som en totalundersökning och som sådan finns inget egentligt behov av att kontrollera för signifikans (Johansson 2006:165). Skälet till detta är att hela populationen ingår i studien. Brukligt är dock att signifikansnivåer redovisas även i totalundersökningar. Mot bakgrund av detta erbjuds läsaren noteringar om signifikans i studiens tabeller och diagram.

En metodologisk fråga som också är viktig är möjligheten till generaliseringar av resultat. Dessa möjligheter är även begränsade i denna studie. För det första har arbetet med jämställdhet successivt förändrat människors attityder till

jämställdhet. Detta har skett under en lång tid. Även medierna har förändrats under samma tidsperiod. Detta gör att det är svårt med generaliseringar bakåt i tiden. För den som exempelvis vill veta hur medierna rapporterade om politiska skandaler under 1980-talet behöver också studera 1980-talets politiska skandaler. Av samma skäl är det svårt att utifrån denna studie generalisera framtiden. Det främsta skälet för detta är kanske att framtiden inte är förutbestämd. Människor kan fortfarande påverka framtiden vilket gör profetior om mediernas rapportering om kommande politiska skandaler svåra att göra utifrån denna studie. Ändå kan resultaten från denna totalundersökning peka i en eller en annan riktning som kan vara av betydelse i såväl analyser av tidigare skandaler som i framtida skandaler.

Kan andra faktorer än kön spela någon roll?

Som tidigare diskuterats kan det finns många aspekter som påverkar mediernas prioriteringar i rapporteringen om politiska skandaler. Politiska skandaler är komplexa händelser och eventuella skillnader mellan kvinnor och män behöver inte enbart förklaras av kön. Ej heller behöver eventuella skillnader förklaras av kön överhuvudtaget. Kön kan dock vara en av många möjliga förklaringar till eventuella skillnader och flera av dessa testas inom ramen för denna studie. Dessa är utvalda mot bakgrund av att de ofta används som argument i den kritik som riktas mot föreställningen om att medierna behandlar kvinnor och män olika i politiska skandaler. Det empiriska materialet analyseras genom bivariata tabellanalyser. I de fall indikatorer uppvisar en könsdifferens som överstiger tio procentenheter genomförs också multivariata tabellanalyser. I dessa fall bedöms risken vara stor för en etablering av en journalistisk dubbelstandard i rapporteringen om kvinnor och män i politiska skandaler. De multivariata tabellanalyserna genomförs för att undersöka om skillnaderna mellan kvinnor och män förstärks eller försvagas vid beaktandet av en tredje variabel. Detta tillvägagångssätt möjliggör också för att finna eventuella skensamband.

Det huvudsakliga argumentet för att genomföra multivariata tabellanalyser är att skillnader i enskilda skandaler, i den allmänna debatten, inte sällan förklaras utifrån enskilda faktorer och inte av en grupp av faktorer. I vissa fall är det skillnader i rollöverträdelser som antas förklara eventuella olikheter i mediernas rapportering. I andra fall är det olikheter i huvudpersonens politiska erfarenhet som kan anses förklara olikheter i skandalernas utgång. Mot bakgrund av detta behövs dessa vanliga invändningar testas var för sig. Tekniken för trivariata analyser utvecklades bland annat av Paul Lazarsfeldt som 1955 konstaterade att ”Whenever an investigator finds himself faced with the relationship between two variables he immediately starts to cross-tabulate”. Eftersom tesvariablerna analyseras var för sig, istället för alla samtidigt, kan det inte uteslutas att de kan påverka varandra. Därför är det av

vikt att vara något försiktig i analyserna av testvariablerna. Dock skall inte värdet av dessa analyser underskattas. Inte sällan används multivariata tabellanalyser för att analysera medieinnehåll. Men även inom statsvetenskapen finns det betydelsefulla användningsområden för tabellanalyser. Som framgår i figur 2.1 används fem testvariabler i studien. Figur 2.1 Kan eventuella skillnader i hur nyhetsmedierna rapporterar om kvinnor och män i politiska skandaler bero på andra faktorer än kön?

Utöver studiens testvariabler kan det finns andra alternativa förklaringar till varför likheter och skillnader kan uppstå i mediernas rapportering. Dessa variabler testas inte inom ramen för denna studie. Det finns huvudsakligen två skäl för detta. För det första finns svårigheter med att undersöka flera av variablerna inom ramen för denna studie. Exempelvis kan vara det svårt att urskilja en eventuell medieskugga i samband med en skandal och metodologiskt mäta denna eventuella skugga. Även eventuell effekt av nyhetsmediernas krav på vinstmaximering kan metodlogiskt vara svårt att mäta. Ändå kan det inte uteslutas att dessa omständigheter har betydelse för mediernas nyhetsrapportering om skandaler. För det andra är denna studie inte en partistudie. Med detta menas att inga jämförelser sker utifrån variabler som partitillhörighet, blocktillhörighet, regering/opposition eller mandatperioder. Inte minst valet av undersökningsperiod försvårar för flera av dessa eventuella analyser. Exempelvis ingår endast två fulla mandatperioder i

Huvudpersonens kön

Eventuella likheter och skillnader i hur

nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler Skandaltyp

Skandalens mediala storlek Huvudpersonen position Huvudpersonen erfarenhet Huvudpersonen rollöverträdelse Huvudpersonens partitillhörighet Huvudpersonens blocktillhörighet Arbete i regering eller opposition

Huvudpersonens egenhantering Stöd för huvudpersonen Ägarkrav på vinstmaximering Förekomst av medieskugga Artikelförfattarens kön Partikultur Avhandlingens testvariabler Alternativa förklarande variabler Avhandlingens huvudvariabel

undersökningsperioden och Socialdemokraterna har innehaft rollen som regeringsparti i nio av de tretton åren som ingår i studien. Detta till trots är det viktigt att understryka att det mycket väl kan finnas partistereotyper som är betydelsefulla för mediernas prioriteringar av nyhetsutrymmet. Krav och förväntningar kan skilja sig åt mellan partier. Exempelvis kan människors uppfattningar om en politiker som köper sin hyresrätt vid en omvandling till bostadsrättslägenhet komma att skilja sig åt beroendes på vilket parti som huvudpersonen representerar.