Den politiska skandalen som en tillspetsad och polariserad nyhet

Sett ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att utformningen av mediernas rapportering sker på ett sådant sätt att flera perspektiv och aspekter av skandalen ges ett tillfredställande utrymme. I Sveriges etiska regler för press, tv och radio (PO-PON) framgår att medierna skall sträva efter att

”återge alla parters ståndpunkter”. På vilket sätt olika ståndpunkter vägs emot varandra och vilken prioritering dessa ges i nyhetsrapporteringen är dock upp till nyhetsmedierna själva att bestämma. Den tillspetsade och polariserade nyheten kännetecknas bland annat av en brist på nyanser och att värdefulla perspektiv kan komma att hamna i skymundan av andra aspekter. Rapporteringen präglas också av att få perspektiv ges utrymme samtidigt som bilden av verkligheten inte sällan målas i antingen svarta eller vita färger. Eventuella citat som är ryckta ur sitt sammanhang kan komma att väcka läsarnas intresse samtidigt som de kan ge en missvisande bild av skandalen. En för stark tillspetsning och polarisering kan resultera i en allt för ensidig utformning av nyhetsinnehållet. En viss tillspetsning och polarisering av medieinnehållet är dock ofrånkomligt. I denna första del av kapitlet analyseras medierapporteringens utformning utifrån frågorna:

1. Framkommer flera perspektiv på den politiska skandalen?

2. Diskuterar medierna demokratiska implikationer av huvudpersonens agerande?

3. Vilken är artikelns huvudsakliga vinkling?

Den politiska skandalen är sällan enbart svart eller vit. Istället framträder ofta flera olika aspekter. En av många prioriteringar medierna ställs inför är att bestämma vilket eller vilka perspektiv som skall vara framträdande i de artiklar som publiceras.

I medierapporteringen framkommer sällan flera perspektiv på den

politiska skandalen

Det finns politiska skandaler som är relativt okomplicerade. Gemensamt för dessa kan vara att det förekommer få frågetecken och att konsekvenserna är mer eller mindre givna. Många skandaler faller dock inte under denna kategori. Tvärtom är de komplexa och konsekvenserna för exempelvis huvudpersonen är ovissa. Därav kan det vara av stort värde att skandalens rapportering innehåller problematiserande artiklar där flera perspektiv ställs emot varandra. Ur ett demokratiskt perspektiv kan artiklar av typen ”å ena sida och å andra sidan” innebära att läsarna ges en bättre möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om huvudpersonens överträdelse. I studien framkommer dock att mediernas rapportering om såväl kvinnornas som männens skandaler till viss del är enkelspårig och saknar multipla perspektiv. Det finns dock en skillnad som är till kvinnornas fördel. I rapporteringen om kvinnornas skandaler förekommer artiklar som innehåller flera perspektiv i större utsträckning än bland männens skandaler. Totalt nio procent av rapporteringen om kvinnornas skandaler bjuder på artiklar där flera perspektiv möts och diskuteras. Motsvarande andel bland männen är sex procent. Det innebär att i knappt var tionde artikel som berör kvinnornas skandaler

förekommer en diskussion som är av typen ”å ena sidan och å andra sidan”. Bland männen förekommer denna typ av problematisering i drygt var tjugonde artikel. Medierapporteringen om kvinnornas skandaler är i detta avseende mer problematiserande än rapporteringen om männens skandaler. En av förklaringarna till att medierna ger kvinnornas skandaler ett något större utrymme för flera perspektiv kan vara storleken på skandalen. I tidigare kapitel framgick att männens skandaler generellt sett är mindre än kvinnornas skandaler. Ofta är det de mindre skandalerna som saknar artiklar med flera perspektiv. Att skandaler är mindre kan bero på att de bedöms vara relativt okomplicerade händelser. Bland många människor väcker dessa skandaler heller inga starkare känslor. Om överträdelsen bedöms som en mindre förseelse är nyhetsvärdet ofta lågt. Därav kan rapporteringen om dessa skandaler sakna problematiserande artiklar med flera perspektiv.

Det finns ytterligare en skillnad i förekomsten av problematiserande artiklar. Denna är att det finns en stor spridning mellan hur stor andel av skandalernas medierapportering som utgörs av problematiserande artiklar med flera perspektiv. En uppdelning av skandalerna är att skilja ut de vars medierapportering består av minst tio procent av problematiserande artiklar med flera perspektiv. Totalt 35 procent av kvinnornas skandaler placerar sig i denna kategori. Motsvarande andel bland männens skandaler var 17 procent. Skillnaden mellan könen är 18 procentenheter. Möjligen är detta inte speciellt uppseendeväckande med tanke på tidigare resonemang om skandalernas olika storlekar och längd. Bland männens skandaler problematiseras huvudsakligen dåtiden medan framtiden i större utsträckning problematiseras i kvinnornas skandaler. Av samtliga artiklar som innehåller flera perspektiv på männens skandaler har 50 procent ett fokus på det dåtida agerandet. Av samtliga artiklar som innehåller flera perspektiv på kvinnornas skandaler har 41 procent ett fokus på framtiden. Återigen är det dåtiden som står i fokus för männen samtidigt som framtiden står i fokus för kvinnorna.

Diskuterar medierna demokratiska implikationer av

huvudpersonens agerande?

Ett annat sätt för medierna att ge flera perspektiv på en politisk skandal är att diskutera eventuella demokratiska eller politiska implikationer som huvudpersonens agerande kan komma att medföra. Det är inte enbart personliga värden som behöver stå på spel i politiska skandaler. Också demokratiska och politiska värden kan komma att påverkas på olika sätt. Frågan är i vilken utsträckning mediernas problematisering av skandalen sträcker sig förbi eventuella konsekvenser på individnivå och istället riktar fokus mot eventuella implikationer på samhällsnivå. En möjlig konsekvens av utformningen av medierapporteringen som tillspetsad och polariserad är att viktiga demokratiska och politiska perspektiv kan gå förlorade. Mediernas

diskussioner om eventuella demokratiska och politiska implikationer av den politiska skandalen har indelats i kategorierna politikerförakt eller politikens anseende, politikens innehåll och form, svårigheter med rekryteringen av nya medlemmar och politiskt aktiva personer och möjliga jävsituationer eller intressekonflikter. I endast elva procent av samtliga artiklar diskuteras eller kommenteras demokratiska eller politiska implikationer av huvudpersonens agerande. Det är dock mer vanligt att medierna diskuterar skandalens eventuella implikationer för politikerförakt eller politikens anseende samt politikens innehåll och form i rapporteringen om kvinnornas skandaler än i männens skandaler. Viktigt att ha i åtanke är dock att skillnaden mellan könen är relativt liten i dessa kategorier. I genomsnitt understiger den fem procentenheter.

En annan skillnad i datamaterialet är att det är vanligare att rapporteringen om kvinnornas skandaler innehåller diskussioner om demokratiska och politiska implikationer. Av samtliga skandaler som har en kvinna som huvudperson förekommer det i 59 procent fallen minst en artikel som diskuterar demokratiska och politiska implikationer av överträdelsen. Motsvarande andel bland männen är 41 procent. Könsskillnaden är 18 procentenheter.

Vilken är artikelns huvudsakliga vinkling?

Ett sista steg i analysen av eventuella inslag av tillspetsning och polarisering i utformningen av mediernas rapportering är att undersöka artiklarnas huvudsakliga vinkling. En artikel har ofta en mer eller mindre framträdande vinkling av innehållet och olika vinklingar kan innebära helt olika artiklar. Den journalistiska vinklingen är det huvudsakliga perspektiv som framförs i artikeln. I datamaterialet finns vissa skillnader beroendes på om skandalen har en kvinna eller en man som huvudperson. I tabell 9.1 framgår att medierna i större utsträckning prioriterar den personliga vinklingen i kvinnornas skandaler. Skillnaden mellan kvinnor och män är åtta procentenheter.

Tabell 9.1 Vilken är artikelns huvudsakliga vinkling? (procent artiklar) Moral Juridik Ekonomi Politisk/

Parlam. ^{Personlig Övrig Summa} procent ^Totalt antal

Man 9 12 8 11 52 7 99 2 038

Kvinna 10 14 5 5 60 6 100 2 260

Kommentar: Med vinkling avses det huvudsakliga perspektivet som framförs i artikeln.

Frågan avser att fånga om det finns en bredd i mediernas rapportering eller om den präglas av en ensidighet. Med moralisk vinkling avses frågan om rätt och fel i huvudpersonens agerande. Exempelvis om huvudpersonen farit med osanning. Med juridisk vinkling avses möjliga lagbrott och eventuella juridiska konsekvenser. Exempelvis kontroll av deklaration eller rattonykterhet. Med ekonomisk vinkling avses finansiella aspekter av huvudpersonens handlande. Exempelvis förekomst av aktieinnehav eller oaktsamhet med offentliga medel. Med politisk eller parlamentarisk vinkling avses politiska konsekvenser som skandalen för med sig. Exempelvis förekomst av jävsituation, eventuell misstroendeförklaring, bilaterala relationer eller riksdagens regelverk för ledamöterna. Med personlig vinkling avses huvudpersonens agerande eller skandalens personliga konsekvenser. Exempel på övrig

vinkling är om artikeln fokuserar på mediekritik. Det interna bortfallet är 47 artiklar vilket

avrundat motsvarar en procent av hela urvalet artiklar. Notering för statistisk signifikans: 1p < 0,01.

Mediernas starka fokusering på personliga aspekter är inte oväntad. Trots allt är det huvudpersonen som står i centrum av skandalen. Dock är det viktigt att understryka att den personliga vinklingen av en skandal inte enbart kommer av sig själv. En artikel skriver inte sig själv. Istället kan det vara ett medvetet och ett aktivt val av medierna själva. Det är inte givet eller förbestämt vilken vinkling en artikel skall ges. I många fall är flera vinklingar möjliga. Låt ett exempel illustrera resonemanget.

Bland studiens skandaler finns ett flertal fall där huvudpersonen frikostligt har använt taxi i tjänsten. Exempelvis kan huvudpersonen bo nära arbetsplatsen eller är resorna gjorda utanför arbetstid på helgerna. Även om skandalerna i stor utsträckning liknar varandra kan rapporteringen komma att innehålla ett flertal vinklingar. En moralisk vinkling kan vara att fokusera på förväntningar på sparsamhet i samband med användandet av offentliga medel. Det är inte pengarna som huvudsakligen upprör människor utan istället är det politikernas dåliga omdömen när det gäller att hantera skattemedel. Det behöver ej heller röra sig om stora ekonomiska belopp. En juridisk vinkling kan vara att fokusera på om huvudpersonens agerande är förenligt med svensk lag. Kan händelserna klassas som bedrägeri eller korruption. En ekonomisk vinkling kan vara att fokus läggs på hur mycket taxiresandet har kostat skattebetalarna. Finns det mer ekonomiska resealternativ? En politisk eller parlamentarisk vinkling kan ta sin utgångspunkt ur riksdagens regelverk. Vilka interna regler och bestämmelser är det som är gällande? En personlig vinkling kan fokusera på huvudpersonen som oansvarig eller att denna har fjärmat sig från väljarna och lever i en annan värld. En övrig aspekt kan vara huvudpersonen som en offentlig person. Ur en säkerhetsaspekt är taxi ett säkert färdmedel. Också den goda möjligheten till att arbeta under färd kan rättfärdiga användandet av taxi i tjänsten. Det är huvudsakligen medierna själva som definierar skandalens problem och som framgick i tabell 9.1 är det vanligast att den personliga vinklingen prioriteras.