8. Mediernas gestaltning av kvinnor och män i politiska skandaler
8.3 Sammanfattning
8.3 Sammanfattning
Stora politiska skandaler lämnar få människor oberörda och för de allra flesta människor är det omöjligt att bilda sig en egen uppfattning som är baserad på annan information än den som förmedlas genom medierna. I vissa skandaler kan det innebära att människor är helt beroende av mediernas gestaltningar av verkligheten. Mediernas prioriteringar av nyhetsinnehållet kan komma att ha betydelse för människors bedömningar och uppfattningar om politiska skandaler. Frågeställningen som adresserats i kapitlet är vilka likheter och skillnader framträder i nyhetsmediernas prioriteringar av innehållet med avseende på gestaltningar av kvinnor och män i svenska politiska skandaler? I tabell 8.7 sammanfattas samtliga likheter och skillnader som framkommit i kapitlet. På grund av ett överskott på nyheter och ett underskott av nyhetsplats ställs medierna ständigt inför valsituationer i utformningen av sina gestaltningar av politiska skandaler. I detta kapitel har tretton indikatorer analyserats utifrån aspekterna
1. Vad har huvudpersonen gjort och vad är det som är problemet? 2. Hur har den politiska skandalen kunnat uppstå?
3. Kan huvudpersonens agerande rättfärdigas? 4. Vilka konsekvenser får huvudpersonens agerande?
Uttryckt annorlunda formas mediernas rapportering utifrån gestaltningar av skandalens problemdefinition, problemorsak, moraliska omdömen och möjliga lösningar. I analysen har många likheter påvisats men också ett flertal olikheter. Huvudsakligen är det de adresserade lösningarna på skandalen som uppvisar störst skillnader. Det är framförallt fyra skillnader i de innehållsliga
aspekterna som framträder i analysen. Gemensamt för dessa aspekter är att kvinnorna missgynnas i större utsträckning än männen av den gestaltning som framträder i mediernas rapportering.
1. Rapporteringen om kvinnornas skandaler har större fokusering på framtiden i de artiklar som publicerats. Olikheterna i prioriteringen av medieinnehållets tidsliga fokus går också igen i flera andra aspekter. 2. Rapporteringen om kvinnornas skandaler innehåller ett större intresse
för frågan om vad som skall hända med huvudpersonen i framtiden. Skandalens möjliga lösningar diskuteras mer frekvent i kvinnornas fall.
3. I kvinnornas skandaler förekommer oftare krav på, eller diskussion om, avgång och avsked. Avgångskraven är oftare riktade mot studiens kvinnor.
4. Huvudpersonens förtroende och trovärdighet kommenteras oftare i en negativ ton i kvinnornas skandaler. Kvinnorna ifrågasätts i en utsträckning och på ett sätt som inte alltid är gällande för männen. Också i de fall där testvariabler används har betydelsen av huvudpersonens kön varit stark. I analyser med studiens testvariabler som skandalens typ, mediala storlek eller huvudpersonens position, erfarenhet och rollöverträdelse har könsaspekten i vissa fall försvagats något medan den i andra fall förstärkts. Utifrån kapitlets multivariata analyser kan inte huvudpersonens kön avskrivas som förklaring till de olikheter som påvisats i mediernas gestaltning av kvinnor och män i politiska skandaler.
Tabell 8.7 Sammanfattande översiktsbild
Nr Indikator Könsskillnad
1. Fokuserar artikeln huvudsakligen på skandalens kärna eller på biaspekter till skandalen?
Mycket liten eller ej förekommande
2. Vilket är artikelns huvudsakliga
tidsliga fokus? Mycket stor
3. Ges huvudpersonen möjlighet till ett
eget uttalande eller förklaring? Mycket liten eller ej förekommande 4. Huvudpersonens val av strategi för
krishantering Mycket liten eller ej förekommande
6. Vilken förklaring ges till den
uppkomna skandalen? Mycket liten eller ej förekommande
7. Kommenterar eller diskuterar artikeln huvudpersonens överträdelse i relation till andra politiska skandaler?
Mycket liten eller ej förekommande
8. Kommenterar eller refererar artikeln till tidigare skandaler som
huvudpersonen varit inblandad i?
Medelstor
9. Förekommer en diskussion eller någon information om skandalens möjliga utgång?
Mycket stor
10. Förekommer krav på, eller
diskussion om avgång/avsked? Mycket stor 11. Diskuteras eller kommenteras
förtroendet för huvudpersonen eller dennes trovärdighet?
Stor
12. Diskuteras eller kommenteras huvudpersonens tidigare erfarenheter i artikeln?
Mycket liten eller ej förekommande
13. Diskuteras eller kommenteras huvudpersonens möjlighet till att utföra nuvarande eller framtida arbetsuppgifter efter den politiska skandalen?
Medelstor
Kommentar: Med mycket liten eller ej förekommande könsskillnad avses 0–3 procentenheters
skillnad mellan könen. Med liten könsskillnad avses 4–5 procentenheters skillnad mellan könen. Med medelstor könsskillnad avses 6–7 procentenheters skillnad mellan könen. Med
stor könsskillnad avses 8–9 procentenheters skillnad mellan könen. Med mycket stor könsskillnad avses minst 10 procentenheters skillnad mellan könen.
1. Vilka uppgifter och roller förväntas kvinnor och män ha i samhället?
Studien visar på flera stora inkonsekvenser i mediernas gestaltning av kvinnor och män i politiska skandaler. I vissa avseenden gör medierna olika prioriteringar som också innebär att det blir olika gestaltningar. Det är viktigt att ha i åtanke att olika gestaltningar inte uppstår av sig själva. De kan exempelvis vara resultat av journalistiska handlingar. Men de kan också uppstå till följd av olikheter i huvudpersonernas hantering av skandalen eller att vissa skandaler är mer allvarliga än andra. En artikel skriver inte sig själv och skillnaderna kan inte helt förklaras utifrån att alla skandaler är unika och
därmed inte jämförbara. Olikheter i gestaltningar kan istället uppkomma av att medierna i vissa avseenden gör olika bedömningar av kvinnornas och männens skandaler när det gäller problemdefinition, problemorsak, moraliska omdömen och möjliga lösningar.
Människors bedömningar av en skandal kan delvis grundas på generella föreställningar om kvinnor och män. En tolkning av resultaten från detta kapitel är att medierna tenderar att döma kvinnornas överträdelser hårdare än männens. Män ges i större utsträckning en andra och i vissa fall även en tredje chans medan det personliga ansvarsutkrävandet slår hårdare mot kvinnorna. Toleransnivån kan vara lägre för kvinnornas skandaler medan tröskeln för att bli upprörd i samband med männens skandaler generellt sett kan vara högre. 2. Hur förväntas kvinnor och män vara samt agera?
Det kan också vara stereotypa föreställningar om hur kvinnor och män förväntas agera som till viss del förklarar de uppmätta skillnaderna i mediernas gestaltning av studiens skandaler. En av dessa stereotypa uppfattningar som framförs i den teoretiska litteraturen är synen på män som buffliga och något fiffliga och kvinnor som hederliga och ärliga. Uttrycket “Boys will be boys” inbegriper en syn på män som inte alltid följer regler och som är svårstyrda. Denna syn kan komma också att påverka acceptansen av överträdelser genom att en mer accepterande och i viss mån även en mer förstående inställning kan finnas till männens skandaler. Detta kan betyda att människor bedömer allvaret i kvinnornas och männens skandaler på olika sätt. Därav följer att konsekvenserna för en skandal eller de adresserade möjliga lösningarna också kan skilja sig åt mellan kvinnor och män. Om det föreligger olika föreställningar om kvinnornas och männens etik och moral kan det komma att ha betydelse för hur den politiska skandalen utvärderas moraliskt och etiskt. Olikheter i mediernas gestaltningar av kvinnornas och männens skandaler är inte enbart ett trovärdighetsproblem för medierna själva. Olikheter i mediernas gestaltning av det personliga ansvarsutkrävandet tyder på olikheter i bedömningen av skandalernas allvarsgrad. Möjliga konsekvenser av att kvinnornas systematiskt missgynnas i gestaltningen av politiska skandaler kan också vara att politiska ambitioner kvävs. Om medierna tillåts liknas vid en idrottsdomare är bilden att medierna, genom sina prioriteringar av gestaltningen av nyhetsinnehållet dömer till männens fördel. Det är inte enbart de stora skillnaderna som är viktiga. Även små skillnader kan vara betydelsefulla eftersom de kan skapa en känsla av att ständigt vara missgynnad i mediernas politiska rapportering. Känslan av att vara missgynnad kan i sin tur kväva politiska ambitioner och i västa fall också helt släcka ett politiskt intresse.