I detta avsnitt kommer studiens val av metod presenteras och urval motiveras med hjälp av relevant litteratur. Undersökningens genomförande kommer att presenteras och till sist kommer forskningsetiska överväganden behandlas och analysmetod att redovisas.
5.1. Metodval
I vår studie har vi valt att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar då vi genomfört enkät, intervjuer och observationer. Det som skiljer kvalitativa och kvantitativa undersökningar åt är enligt Dimenäs (2020) om data analyserats verbalt eller numeriskt. Den kvantitativa metoden handlar enligt Dimenäs (2020) om storskaliga studier som syftar till att kartlägga statistiska samband. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt valde vi att starta med en enkät. Detta gjordes för att få en uppfattning om pedagogernas tankar och en riktning till vårt fortsatta arbete. Här gäller det liksom Dimenäs (2020) skriver att frågorna bör vara noggrant skrivna så att de är relaterade till vår frågeställning. En kvalitativ metod handlar enligt Alvehus (2019) om att specificera och fördjupa studien samt få förståelse för hur människor tänker och känner. Genom en intervju kan vi få ett mer utformat svar där pedagogerna får tid att fundera innan hen svarar och där vi studenter har möjlighet att be respondenten om att vidareutveckla sitt svar. Utifrån de tankar och uppfattningar som berättas av pedagogerna ville vi sedan ta reda på om det hade en liknande roll i praktiken. Hur hanterar pedagogerna situationer som kan ske med barnen? Eftersom det var av stort intresse att se pedagogerna i praktiken valde vi att genomföra observationer. På detta sätt menar Alvehus (2019) att vi får en så bred förståelse som möjligt, en del av pedagogernas verklighet i den vardagliga verksamheten.
Reliabilitet enligt Alvehus (2019) avser om resultatet av studien är upprepningsbar och pålitlig. Hade det gjorts en liknande undersökning under samma förutsättningar hade den kunnat upprepas. Beroende på studiens omfång och antalet respondenter som deltar samt olika förutsättningar är några detaljer som påverkar studiens resultat. Det Alvehus (2019) skriver om validitet, avser hur vi undersöker det vi faktiskt vill undersöka. I vår studie har
22
vi systematiskt tagit reda på vad pedagogerna uttryckte om begreppen anknytning och relationers betydelse samt vad pedagogerna ansåg att de gjorde för att lyckas skapa detta i verksamheten. Efter det undersökte vi genom observationer vad som skedde i verksamheterna. Genom att undersöka på detta sätt fick vi en helhetsbild över pedagogernas tankar och arbetssätt, vilket var det vi ville undersöka.
5.2. Urval
Inom metoder behövs det enligt Dimenäs (2020) göras ett urval utifrån vad det är som ska undersökas. Urvalen som gjorts i studien är ett strategiskt urval som Alvehus (2019) nämner, där personer valts ut som kan förhålla sig till de frågor som vi ville studera. Vi gjorde även ett bekvämlighetsurval som baserade på deltagare som fanns tillgängliga. De medverkande valdes ut på förskolor som vi studenter hade någon sorts koppling till. Vi valde verksamma pedagoger i förskolan från olika kommuner i södra Skåne som medverkade i intervjuerna, enkäterna och observationerna.
Trettiotvå verksamma pedagoger från sex olika förskolor medverkade i vår enkät.
Eftersom det var förskolechefen som skickade ut länken till vår enkät hade vi ingen större påverkan, men vi bad om att det skulle skickas ut till verksamma pedagoger på deras förskolor. Fyra verksamma pedagoger valdes ut från fyra olika förskolor för att medverka i intervjun. De pedagoger som medverkade i vår semistrukturerade intervju valdes utifrån att vi ville ha med pedagoger från olika förskolor.
Observationerna utfördes på tolv verksamma pedagoger från olika förskolor. Här gjorde vi valet att observera flera pedagoger i samma arbetslag för att få syn på deras arbetssätt.
Vi gjorde även detta val för att hinna med att observera flera pedagoger då denna studie ägt rum under en kort tidsperiod. Observationerna skedde under tre tillfällen där vi befann oss på förskolorna under några timmar. Under dessa tre tillfällen kunde vi se väldigt mycket, men vi kunde inte skriva om allt som hände och har därför valt ut några av dem för att begränsa oss. De observationer som valdes ut var de vi ansåg vara mest relevanta för vår studie, då vi i en del fall kunde se att bemötandet skedde på olika sätt utifrån vad som tidigare sagts om hur man bör förhålla sig till anknytning och relationer.
23
5.3. Genomförande
5.3.1. Enkät
I den kvantitativa undersökningen framställde vi en enkät i Google formulär som handlade om anknytning och relationer i förskolan. Vi inledde enkäten med en kort presentation av oss som genomförde studien, varför vi ansåg att studien var av intresse samt den frågeställning vi undersökte. Vi tog kontakt med sex förskolechefer där vi frågade om pedagogers medverkan i vår enkät, även om förskolechefen hade möjlighet att vidarebefordra denna länk till de anställda. Vi hade därefter ingen påverkan till vem som förskolechefen sände vidare till. De medverkande fick även information om att det var frivilligt att delta men att deras bidrag skulle vara till stor hjälp i vårt examensarbete.
Genom enkätfrågor får vi enligt Dimenäs (2020) fram svar på frågor som till exempel hur många, hur ofta och orsakssamband. När vi formulerade enkäten ville vi att frågorna skulle vara relevanta till frågeställningarna vi valt. När de medverkande svarat på frågorna granskades det enskilda svaret och även en sammanställning av alla svar gjordes i form av cirkeldiagram och stapeldiagram.
5.3.2. Intervju
Till den kvalitativa undersökningen gjorde vi frågor, med hjälp av de svar vi fått in från enkäten, till vår intervju. Enligt Dimenäs (2020) innebär kvalitativa data att vi använder oss av människors upplevelser, uppfattningar samt hur situationer förstås. Med hjälp av en semistrukturerad intervju kan vi enligt Alvehus (2019) få tillgång till andra människors syn och upplevelser på saker och ting. Detta är något Larsen (2018) också menar att genom en intervju kan vi få djupare och mer utvecklade svar från respondenterna samt redan från början reda ut om det finns några missförstånd, ställa följdfrågor och få en bättre förståelse av det som studeras. Under intervjuns gång krävs det enligt Alvehus (2019) att vi som intervjuar är aktiva lyssnare för att kunna ställa relevanta följdfrågor som ger respondenten en chans att vidareutveckla sina svar.
Efter medgivande från förskolechefer tog vi kontakt med fyra pedagoger från fyra olika förskolor, som även fått ta del av enkäten. Vi bokade in tider med de medverkande och
24
bad dem avsätta en timme till detta. Intervjuerna spelades in och inspelningarna fördes sedan över på ett säkert ställe för att vi studenter sedan skulle kunna utföra en transkribering. I vårt intervjuformulär fanns sjutton frågor som alla på något sätt fokuserade på anknytning och relationer. Vi strukturerade frågorna där vi först startade med lite lättsammare frågor för att få i gång konversationen, då vi ville att respondenterna skulle känna sig bekväma. Efter det fortsatte vi med frågor som sökte svar kring hur situationen såg ut i arbetslaget och gick därefter vidare med frågor som inriktade sig mer på respondentens individuella åsikter. Intervjun utfördes med fyra pedagoger från tre olika kommuner i södra Skåne där alla medverkande fick ta del av samtyckesblanketter.
I blanketten fick pedagogerna ta del av en presentation och information om vår undersökning samt information om att ljudupptagningar skulle göras. När intervjun utförts skedde en transkribering och det är här enligt Alvehus (2019) som tal blir till text.
5.3.3. Observation
När vi utförde vår intervju fick vi ord och tankar från de medverkande om deras uppfattningar av anknytning och relationens betydelse, samt hur de arbetade med detta i praktiken. Detta blev då ett jämförelsematerial till observationerna där vi kom närmare pedagogerna för att få syn på om det de verbalt uttryckte såg densamma ut i praktiken.
Några av de som medverkat i intervjun blev också tillfrågade om vi fick göra en observation på deras avdelning, detta inkluderade då även de övriga pedagogerna på avdelningen. Personalen informerades och fick ge samtycke till observationerna genom blanketter. De observationer vi gjorde kallar Alvehus (2019) för öppen observation som innebär att observatören ger sig tillkänna för dem som observeras. Vi lämnade även ut ett informationsblad till vårdnadshavarna som förskolecheferna publicerade på deras forum där alla kunde få informationen om vårt examensarbete. Vi var väldigt tydliga med att poängtera att barnen inte skulle ha någon individuell roll i vår studie, utan endast pedagogernas agerande i praktiken var i fokus. Vid observationerna fördes det skriftliga anteckningar då barnen inte skulle vara i fokus och vi inte ville få med dem på vare sig ljud eller film.
25
5.4. Forskningsetik
I studien bör etiska förhållningssätt ses över och förberedas. Vi studenter har enligt God forskningssed (2017) ett stort ansvar gentemot de människor som medverkar i vår studie.
Första steget som gjordes var att vi skickade ut ett mejl till förskolechefen, på de förskolor som vi önskade ha med i vår undersökning. I mejlet formulerades det kortfattat om vem vi var och en fråga om samtycke till att pedagogerna fick medverka i vår enkät, intervju och observationer ställdes. När vi fått klartecken från cheferna vidarebefordrades enkäterna till de anställda där det framgick att bidraget självfallet var frivilligt samt att alla inskickade svar var anonyma. I vårt arbete har vi förhållit oss till det God forskningssed (2017) nämner, om att personuppgifter eller namn inte får förekomma i arbetet då det inte ska kunna ske någon koppling till en bestämd individ. De tillfrågade personer som medverkat i vår studie fick ta del av information där vi förhöll oss till informationskravet. Enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär det att informera om vem vi studenter är, vad vi undersöker och hur denna undersökning ska genomföras samt vilka rättigheter den som medverkar har. Vid intervjun informerades det att ljudupptagning skulle ske samt att det vid observationerna informerades om att anteckningar skulle tas.
Även ett informationsblad till vårdnadshavarna skickades ut där information om vår studie och dess syfte delgavs samt information om att barnen inte hade någon individuell medverkan utan att det var pedagogernas roll som var det väsentliga.
Både i enkät, intervju och observation informerades deltagarna om samtyckeskravet som enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att de medverkande får ta ställning till om de ville medverka och kan när som helst återkalla sin medverkan utan negativa följder. De som skulle delta i intervju och observation fick ta del av informationen genom samtyckesblanketter som delades ut. I dessa blanketter skrevs även kontaktuppgifter ut till både studenter, handledare och Malmö universitet. Dessa samtyckesblanketter finns med som bilagor i slutat av vårt arbete. Vi har förhållit oss till konfidentialitetskravet som enligt God forskningssed (2017) innebär en allmän förpliktelse att inte sprida uppgifter man fått i förtroende och innebär skydd mot att obehöriga får del av uppgifterna. Vi förhöll oss även till nyttjandekravet som enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att de uppgifter som samlas in inte får utlånas, utan kommer endast användas till vårt
26
examensarbete och efter avslutad kurs kommer materialet förstöras. Även detta informerades till alla som på något sätt deltog i vår studie.
5.5. Analysmetod
När vi hade fått in enkäterna från de medverkande analyserades svaren och vi plockade ut flera olika begrepp. Liksom Dimenäs (2020) menar hittade vi meningsbärande delar utifrån det syfte och det forskningsfrågor som ställts. Detta gav oss slutligen en riktning för att färdigställa våra intervjufrågor, där vi kunde specificera frågorna ytterligare för att få en djupare förståelse för pedagogernas uppfattning om anknytning och relationers betydelse, samt hur de jobbar utifrån detta.
När intervjuerna och observationerna hade genomförts och transkriberats, bearbetades svaren sedan med en övergripande plan som nämns av Alvehus (2019) om att sortera, reducera och argumentera i en analysprocess. Genom att färgkoda kunde vi sortera, kategorisera och urskilja likheter och skillnader i svaren. Detta var något som gjordes ett flertal gånger utifrån flera olika syner och teman. Efter det reducerades svaren och det vi ansåg var relevant för vår studie plockades ut, delar av svaren komprimerades och några delar beskrevs mer övergripande. Det gäller dock enligt Alvehus (2019) att vi inte reducerar materialet för hårt eftersom vi då kan tappa viktiga delar av materialet. Nästa steg innebär enligt Alvehus (2019) att argumentera.
När det empiriska materialet färdigställts jämfördes de olika enkätsvaren, intervjuerna samt observationerna. Detta gjordes för att finna likheter, skillnader och mönster i de olika delarna samt uppmärksamma andra iakttagelser som gjorts. Därefter tolkades och analyserades materialet med hjälp av teori, forskning och litteratur. Enligt Larsen (2018) är det här viktigt att finna en balans i sin egen tolkning av det som studerats och det material som samlats in. Hon menar på att när man gör studier behöver man kunna tolka utan att övertolka materialet.
27