I detta avsnitt presenteras en redogörelse av studiens tillvägagångssätt och genomförande.
Avsnittet inleds med en diskussion av studiens val av metod. Därefter kommer en diskussion av urval och avgränsning, analysmetod och etiska överväganden. Slutligen följer en diskussion av studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
5.1 Val av metod
Kvale och Brinkmann (2014) betonar vikten av att i förväg bestämma en lämplig metod för en studie. När studieresultatet ska bestå av resonemang och beskrivningar samt när forskningsfrågan kretsar kring frågan vad och hur något upplevs, rekommenderas kvalitativa intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna studie utgick från kvalitativ metod då semi-strukturerade intervjuer användes för att undersöka respondenternas sociala verklighet. Den valda metoden ansågs passande då respondenternas tolkningar och upplevelser svarar på studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Kvalitativa intervjuer är flexibla och ger forskaren utrymme att ställa följdfrågor som i sin tur kan leda till detaljrika, djupa och fylliga svar där respondenternas perspektiv synliggörs. Detaljerade svar underlättade för forskaren att kunna skapa en helhetsbild av det studerade ämnet (Bryman, 2018; Kvale & Brinkmann, 2014). Användningen av kvalitativa intervjuer bidrog till en viss grad av öppenhet där nya intryck kunde förekomma. Då intervjuerna genomfördes med olika individer som reflekterade kring samma fenomen, fick forskaren inblick i faktorer som kan öka och begränsa handlingsutrymmet i aktiveringsarbetet (Bryman, 2018).
En semistrukturerad intervjuguide utformades. Intervjufrågorna ställdes utifrån förutbestämda teman (se bilaga 1) som ansågs vara relevanta och adekvata för studiens syfte samt gav fylliga svar som beskrev hur respondenternas handlingsutrymme ser ut i praktiken. Frågorna ställdes i en specifik ordning i syfte att styra intervjuns förlopp (Kvale och Brinkmann, 2014). Då avsikten var att skapa en naturlig dialog med respondenterna, var forskaren flexibel och inte alltför bunden till den semi-strukturerade intervjuguiden. Intervjuguiden innehöll ledande samt öppna frågor. Alla frågor spelade en signifikant roll i intervjun och beroende på respondenternas svar kunde även följdfrågor ställas. Ledande fungerade som en avgränsning för att säkerställa att respondenterna höll sig till ämnet. Syftet med de öppna frågorna var att ge respondenterna möjlighet att tänka samt svara fritt. Enligt Bryman (2018) kan forskaren välja att ställa frågor som inte ingår i intervjuguiden. Således ställdes följdfrågor vars syfte var att skapa utrymme
23
för utförliga svar som eventuellt fördjupade studiens förståelse (Kvale och Brinkmann, 2014;
Bryman, 2018).
5.2 Urval och avgränsning
Det är av vikt att bestämma en lämplig målgrupp för studien innan intervjuerna genomförs. Vid val av målgrupp bör särskilt fokus riktas på studiens mål eftersom kvalitén på den kunskap som samlas in beror på den valda målgruppen (Bryman, 2018). Denna studie utgick från ett målinriktat urval. Då syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar handlingsutrymme i det operativa arbetet med aktivering, intervjuades professionella som arbetade med administrering av aktiveringsåtgärder. Initialt ämnade studien intervjua socialsekreterare, men under arbetets gång blev det känt att socialsekreterarna i de två valda kommuner inte arbetade med implementering av aktiveringspolitik. Socialsekreterarnas arbetsuppgifter kretsade kring bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd och utformning av krav på aktivering. Det var arbetskonsulenter och jobbcoacher som arbetade med implementeringen av aktiveringspolitik. Följaktligen intervjuades arbetskonsulenter och jobbcoacher i syfte att skapa en mer erfarenhetsbaserad uppfattning samt att samla svar som är relevanta för studien. Respondenternas ålder låg mellan 24 och 66 år. Inga krav ställdes på en viss åldersgrupp. Olika åldersgrupper möjliggjorde för analyser av ålderns inverkan på professionellas handlingsutrymme.
Bekvämlighetsurval användes, vilket innebär att urval gjordes utifrån tillgänglighet (Bryman, 2018). Att intervjua respondenter som fanns nära till hands medförde en bekvämlighet för forskaren. En nackdel med detta urval är att det försvårar generalisering av resultatet till en större population. Dock var inte intentionen med studien att generalisera resultatet, utan snarare få en erfarenhetsbaserad bild av det undersökta ämnet. För att få tillgång till respondenterna kontaktades ledningen för verksamheterna, vilka tillät intervjuer med personalen och skickade kontaktuppgifter till arbetskonsulenter och jobbcoacher. Potentiella respondenter fick e-post som beskrev syftet med studien och vem forskaren var. De som var intresserade av att delta i studien svarade via e-post eller telefon. Initialt planerades samtliga intervjuer ske på respondenternas arbetsplats, men på grund av rådande situation kring covid-19 ändrades vissa intervjuer. Några av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats, medan andra genomfördes digitalt via Skype. Med respondenternas samtycke spelades in intervjuerna med hjälp av två smarttelefoner i syfte att kunna lyssna på intervjuerna i efterhand samt undvika att missa viktiga och relevanta aspekter som respondenterna uppgav i sina svar.
24
5.3 Presentation av studiens respondenter
Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra arbetskonsulenter och fyra jobbcoacher som arbetar med aktivering av bidragstagare i två kommuner i Stockholms län. Tabellen nedan är en kort presentation av studiens respondenter vad gäller deras utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Respondenterna har fiktiva namn dels för att underlätta för läsaren att följa vem som sagt vad, dels för att inte avslöja respondenternas identitet.
Kommun 1
Namn (fiktiva) Titel Antal år i yrket Utbildning
Ahmed Arbetskonsulent 9 Arkeologi och konsthistoria
Sara Arbetskonsulent 4 Gymnasielärare
Fatima Arbetskonsulent 2 Sjukgymnast
Mia Arbetskonsulent 8 Gymnasiekompetens
Kommun 2
Namn (fiktiva) Titel Antal år i yrket Utbildning
Josef Jobbcoach 3,5 Historiker och retoriker
Felicia Jobbcoach 4 Statsvetenskap
Katrina Jobbcoach 3 Ekonom
Amir Jobbcoach 2 Internationella relationer
5.4 Analysmetod
Det är viktig att välja en lämplig analysmetod för att tolka intervjumaterialet (Kvale &
Brinkmann, 2014). Analysmetoden som denna studie utgick ifrån är tematisk analys. Tematisk analys är ett vanligt angreppssätt inom kvalitativa forskningsmetoder som innebär att söka och hitta uppdykande teman i studiens insamlade empiri (Braun & Clarke, 2006).
Bryman (2018) betonar vikten av att bibehålla respondenternas utsagor i sin sanna natur då det har betydelse för studiens trovärdighet. I denna studie användes meningskoncentrering för att komplettera den tematiska analysen vid analys av empirin. Meningskoncentrering innebär att forskaren omformulerar den insamlade empiri till en mer beskrivande text (Kvale &
25
Brinkmann, 2014). Detta innebär att respondenterna svar sammanfattas och omformuleras till kortare svar där svaren vidhåller sin ursprungliga innebörd (ibid.).
Transkribering av alla intervjuer från talspråk till skrift gjordes direkt efter genomförande.
Därefter lästes transkriberingen ett flertal gånger i syfte att bekanta sig med innehållet, vilket i sin tur möjliggjorde för forskaren att kunna identifiera gemensamma och likvärdig information från materialet (Braun & Clarke, 2006). Vid sökning av teman bör återkommande repetitioner och likheter i respondenternas sätt att uttrycka sina tankar med hjälp av metaforer uppmärksammas (Bryman, 2018). Kodning av materialet gjordes genom att identifiera och plocka ut citat som speglade samband i respondenternas svar samt är betydelsefulla för studiens syfte och frågeställningar. Det resulterade i många koder dock var vissa koder återkommande.
Således gjordes en sortering av koderna i olika kategorier i syfte att underlätta läsning av resultatet. De kvarvarande koderna som ansågs inte vara till nytta för studiens frågeställningar uteslöts. Med hjälp av teorin skapades teman som ansågs vara relevant för att studera arbetskonsulenterna/jobbcoachers handlingsutrymme, Dessutom skapades underteman för att ge tydligare beskrivning på studiens övergripande teman (Braun & Clarke, 2006).
5.5 Etiska överväganden
Under alla steg av uppsatsen beaktades de fyra forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär att ge respondenterna all information som rör deras medverkan i en studie, exempelvis studiens syfte och de rättigheter som förknippas deras deltagande. I brevet som skickades till respondenterna samt innan genomföranden av intervjuerna presenterades forskarna och studiens syfte. Vidare informerades respondenterna om att deras deltagande i studien var frivilligt och att de kunde avbryta deltagandet närsomhelst. Samtyckeskravet innebär att respondenterna har självbestämmanderätt kring sitt deltagande i studien (Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med samtyckeskravet skickades ett samtyckesformulär som respondenterna fyllde i, därigenom gav sitt samtycke till att delta i studien. Således beaktades samtyckeskravet både muntligt och skriftligt. Konfidentialitetskrav innebär att intervjumaterialet och alla personliga informationer hanteras med försiktighet och största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet beaktades då respondenterna anonymerades genom fiktiva namn i studien. Dessutom anonymiserades annan information, såsom kommuner där respondenterna arbetar. Nyttjandekravet innebär att
26
intervjumaterialet endast används till forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002).
Respondenterna informerades om hur det insamlade materialet skulle användas samt att materialet skulle förstöras när forskningen är klar och uppsatsen är godkänd. Det insamlade materialet användes endast i forskningssyfte och de inspelade intervjuerna och transkriberingarna kommer att förstöras och raderas när uppsatsen är godkänd (Bryman, 2018;
Vetenskapsrådet, 2002).
5.6 Reliabilitet
Reliabilitet innebär huruvida resultaten kan reproduceras av andra forskare vid annat tillfälle (Kvale & Brinkmann, 2014). Alla delar av den sociala sammanhang vid den kvalitativa intervjun spelar roll för att producera samma resultat. Till skillnad från kvantitativa studier kan det vara svårt att uppnå extern reliabilitet inom kvalitativa studier då det är omöjligt att återskapa intervjuns alla delar. Vissa delar i denna studie är möjliga att återskapa, såsom intervjuguiden samt genomförandet av intervjuerna på samma geografiska plats och med samma individer. Dock är det svårt att säkerställa om respondenternas sinnelag är densamma som när den ursprungliga studien genomfördes. Människor är dynamiska och förändras, vilket innebär att både forskaren och respondenterna troligtvis inte är desamma vid olika tidpunkter (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Dock har forskaren försökt att höja studiens reliabilitet genom att ge tydliga redogörelser för studiens olika delar.
5.7 Validitet
Validitet handlar om huruvida studien har observerat det som var planerat. Inom kvalitativa forskning kännetecknas validitet av trovärdighet (Bryman, 2018). Fokus har lagts på studiens syfte under hela studiens process, därmed beaktades validitet. För att öka trovärdigheten operationaliserades relevanta begrepp från den utvalda teorin och tidigare forskning. Vid utformning av semistrukturella intervjuguiden låg forskaren fokus på studiens syfte. Den semistrukturella intervjuguiden har därmed bidragit till material som användes i resultat och analys av denna studie. Dessa steg som forskaren vidtagit anses bidragit till högre trovärdighet (Bryman, 2018). Respondenterna i denna studie fick ta del av den semistrukturerad intervjuguiden i förväg, det vill säga innan intervjuerna ägde rum. Syftet med detta var att ge respondenterna tid att förbereda sina svar. Dock kan detta ha medfört att respondenterna rådfrågade sina kollegor innan intervjuerna som därmed påverkade vissa svar. Vidare genomfördes respondentvalidering som innebär att respondenter fick det transkriberade materialet efter intervjuerna, för att bekräfta forskarens tolkning av deras svar. Detta
27
säkerställde att forskaren gjorde korrekta tolkningar och beskrivningar av svaren (Kvale &
Brinkmann, 2014).
5.8 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet behandlar huruvida studiens resultat går att överföra till andra sammanhang.
Å ena sidan är generaliserbarhet vid kvalitativa studier svåra att diskutera då metoden oftast präglas av ett litet urval. Urval med fåtal personer som återger en begränsad bild av det studerade ämnet gjordes av tidsskäl (Bryman, 2018). Å andra sidan behöver studiens resultat inte nödvändigtvis kunna generaliseras i andra sammanhang, utan kan generaliseras till teori.
Det empiriska materialet i denna studie kring respondenternas uppfattning och upplevelser är relativt unikt. Således finns sannolikhet att liknande perspektiv återfinns hos andra arbetskonsulenter/jobbcoacher. Dessutom tillför studien kunskap som är aktuell vid val av framtida undersökningar av fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2014).
28