3.101 Metod del 1, Metodval för insamling av teori och empiri
Här beskriver jag folkhälsovetenskapens dilemma med den kvantitativa forskningen och varför jag i denna studie har valt den kvalitativa metoden. Vidare i del 1, presenteras studiens utformning och strategi.
3.102 Kvalitativ och kvantitativ metod
Då jag vill skapa kunnande inom den folkhälsovetenskapliga kunskapsluckan jag tidi-‐ gare redovisat för, så väljer jag utifrån ovan förda resonemang att anta en kvalitativ me-‐ tod för att fånga upp värderingar och tolkningar kring den objektiva strukturen. För att ytterligare stärka mitt resonemang hänvisar jag till Vilhelmsson (2011) där han menar att den kvantitativa forskningens höga status innebär ett dilemma för folkhälsoveten-‐ skapen. Han menar att den kvantitativa forskningen kommer i kläm mellan att antingen försöka efterlikna den övriga kvantitativa forskning med siffror, diagram och statiskt,
eller sträva efter kvalitativa projekt med alla de trovärdighets-‐ och auktoritetsproblem det medför. (Vilhelmsson, A. 2011. Sid 30-‐62) Olika forskningsstrategier har olika styr-‐ kor och kompletterar varandra. Den kvantitativa forskningen beskriver inom folkhälso-‐ vetenskapen sjukdomsmönster och dess utbredning, medan en kvalitativ forskning be-‐ skriver konsekvensen och upplevelsen av sjukdom och kan hjälpa till att förstå hur folk-‐ hälsostrategier har möjlighet att assistera för att lösa problem. Då den här studien även berör hälsoekonomi kan jag se en svaghet i att inte kvantitativt mäta den sociala verk-‐ ligheten men hjälp av siffror där man sedan kan behandla insamlad data genom statiska metoder. (Jacobsen, Dag Ingvar. (2000). Sid.38). Men tittar man närmare på studiens syfte, (Vilka folkhälsovetenskapliga aspekter bör kartläggas för att i nästa steg kunna för-‐
klara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder i samhället) och samtidigt i resonemanget
inkluderar att kunskap kring hälsopåverkande åtgärdsverktyg och hälsoekonomiska beräkningar för närvarande har låg relevans, anser jag att den kvalitativa metoden är önskvärd. Den kvalitativa metoden används i studien för att skapa kunskap om vilka samband som är relevanta att undersöka vidare, samt hur man i nästa steg på bästa sätt skapar den validitet och reliabilitet som saknas kring hälsopreventiva åtgärder i sam-‐ hället. Det är viktigt är att ha en medvetenhet kring vilka svagheter och begränsningar den kvalitativa empiriinsamlingen kan innebära. Där med vill jag medvetengöra att stu-‐ diens empiriinsamling inte visar på någon generaliserbarhet då studien utgår ifrån in-‐ formanternas subjektiva värderingar om verkligheten.
3.103 Intensiv utformning
Studien gå in på djupet och skapar en så verklig förståelse som möjligt av förhållandet mellan undersökningsenheten och den kontext vilket undersökningen ingår i. För att kunna belysa de flest tänkbara sidor av de kunskapsluckor studien syftar till så är en intensiv utformning av studiens metodik lämplig. I den intensiva utformningen går man in på djupet och försöker få fram så många nyanser av ett fenomen som möjligt. (Jacob-‐ sen, Dag Ingvar. 2000. Sid.35-‐99). En svaghet med att välja en intensiv utformning skulle vara att gå miste om bredden (extensiva utformningen) och en exakt beskrivning av ett fenomens omfattning och/eller frekvens. Att gå på bredden ökar möjligheten att genera-‐ lisera resultatet. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.35-‐99). Även om de två typerna av ut-‐
formning inte utesluter varandra så ämnar denna studie inte generalisera resultatet, då den bygger på kvalitativa och subjektiva bedömningar, och där med anser jag det fördel-‐ aktigt att genomföra en intensiv utformning av metodiken.
3.104 Små-‐N-‐studier
Jacobsen (2000) skriver om två olika typer av intensiv utformning: fallstudier och små-‐ N-‐studier. Att använda sig av fallstudier ger avgränsningar till en speciell plats, tid och rum. Fallstudien utgår antingen från den absoluta enheten (individen) eller från en kol-‐ lektiv enhet (grupp, organisation eller region). Fallstudier skapar förståelse för en viss händelse och lämpar sig när man enbart är intresserad av det enskilda fallet. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.95-‐99). Små-‐N-‐studier medför att studien har fokus på ett specifikt fenomen, men att fenomenet kan belysas från flera olika utgångspunkter, samt skapa ett bredare perspektiv på fenomenet. Denna typ av undersökningsuppläggning är lämplig-‐ ast när man vill ha en rik och detaljerad beskrivning av ett fenomen. (Jacobsen, Dag Ing-‐ var. 2000. Sid.99)
I denna studiens frågeformulering presenterade jag fem frågeställningar för att tydlig-‐ göra och strukturera upp studiens syfte (Hur ser man på hälsa?, Hur kan man skapa
hälsa?, Vad finns det för hälsa och hälsoarbete i dag?, Hur kan man mäta hälsa?, och Vem ska betala för hälsa?, vilka effekter kan ett införande av BOT-‐avdrag medföra i det svenska samhället?) där av anser jag det lämpligare att utveckla en variant på små-‐N-‐studier där
man väljer ut ett fåtal enheter, där jag som forskar gör det möjligt att gå in på djupet med varje enskild enhet. I denna studie kommer de små-‐N-‐studierna utgöras av studiens frågeställningar. Jag ser det viktigt att undersöka studiens frågeställningar utifrån olika perspektiv (enheter när det gäller små-‐N-‐studier). De små-‐N-‐studierna kommer utgöra grunden för studiens presentation av resultat och analys. Med hjälp av den presentat-‐ ionen kommer forskningsfrågan beskrivas i studiens slutsats.
3.105 Semi-‐strukturerade intervjuer
De kunskapsteoretiska grunderna skapar en deduktiv plattform inför denna studie. Stu-‐ dien har relativt få informanter och jag är intresserad av vad den enskilde individen har att säga, genom sina individuella tolkningar och hur informanten lägger mening i speci-‐ ella fenomen. För att åstadkomma en kvalitativ ansats i empiriinsamlingen med strävan att göra en intensiv utforskning av empirin, är öppna individuella intervjuer lämpliga. (Byrman, A. 2006. sid 60) En öppen individuell intervju går att genomföra ansikte mot ansikte eller via telefon. Min avsikt med att åstadkomma en intensiv utforskning av em-‐ pirin kräver i störst möjliga mån att nå fram till den enskilde informantens inställningar och uppfattningar, vilket är svårare att nå genom telefon. Besöksintervjuer anses vara det enklaste sättet att skapa en personlig kontakt, skapa en förtrolig stämning och lät-‐ tare kunna prata om känsliga ämnen. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.160-‐161) För att på ett givande sätt skapa en öppen intervju har jag valt att använda mig av besöksinter-‐ vjuer. En intervju kan vara mer eller minder öppen. En förstrukturering kan göras till en öppen intervju med hjälp av en intervjuguide. Detta betyder inte att den öppna intervjun blir sluten, utan att man på ett öppet sätt kan styra informanten mot enskilda aspekter eller att vissa observationssituationer sätts i fokus. Detta görs lämpligast av ett förskri-‐ vet manus till intervjun. Intervjuguiden (det förskrivna manuset) bör vara av sådan ka-‐ raktär man har en översikt över de ämnen intervjun ska beröra, samtidigt som man lämnar utrymmer för den individuella informantens subjektivitet och kompetens. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. 160-‐161) I mötet med informanten är det även viktigt att medvetengöra kontextens betydelse, då det inte finns några neutrala kontexter. Därmed är det omöjligt att säga om en kontext är bättre eller sämre än någon annan. Jag som undersökare måste vara medveten om att situationen kommer påverka den informat-‐ ionen vilket framkommer igenom intervjuerna. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.165) Jag kommer att utifrån min egen referensram och bedömning ta hänsyn till rådande kontext i de olika intervjuerna samt göra mitt yttersta för att skapa lika villkor för alla informan-‐ ter. Dock är det tidskrävande med individuella besöksintervjuer, och jag kommer priori-‐ tera det individuella mötet före en ”sämre kontext” vilket jag helst skulle vilja undvika. En sådan ”sämre kontext” skulle enligt mig kunna vara i hemmet med barn, tv, make/maka etc., eller så skulle det kunna vara på en tågstation eller på en restaurang med mycket buller och andra ljud som tar uppmärksamhet.
3.106 Abduktiv strategi
För att skapa ett objektivt grepp om verkligheten och kunna möta informanterna på ett professionellt sätt, samt skapa en trovärdighet i undersökningen bör man enligt Jacob-‐ sen (2000) arbeta deduktivt (från teori till empiri) och först skaffa sig vissa förväntning-‐ ar om hur verkligheten ser ut. Nackdelen i det deduktiva tillvägagångsättet kan vara att forskaren enbart letar efter den information han eller hon finner relevant och därmed endast ger stöd åt de förväntningar vilket han eller hon hade vid studiens inledning. Motsatsen till ett deduktivt tillvägagångsätt är ett induktivt (från empiri till teori) tillvä-‐ gagångsätt, vilket Jacobsen (2000) styrker när han skriver att idealet är en forskare som går ut i verkligheten nästan helt utan förväntningar och samlar in all relevant informat-‐ ion sedan slutligen slår sig ner och systematiserar de data som inkommit. Jag vill ta fasta på ”nästan helt utan förväntningar” där kan jag se en svårighet att på bästa sätt veta både vad, och hur man bör genomföra empiriinsamlingen, för att kunna få reda på den kunskap man söker utan att ha en kunskapsteoretisk bas inom forskningsområdet. Jag anser det viktigt att i denna kvalitativa studie deduktivt söka kunskap inom de kun-‐ skapsteoretiska föreställningar vilket verkligheten visar, samt den bakomliggande ve-‐ tenskapliga teori som finns tillgänglig. Med det vill jag skapa förutsättningar och en för-‐ ståelse inför empiriinsamlingen. Enligt ovan förda resonemang kommer jag deduktivt bygga upp en grund att arbeta ifrån, för att sedan induktivt söka vidare kunskap. Ett så-‐ dant arbetssätt kommer från en abduktiv metodologisk grund, och är en växelverkan mellan teori och empiri. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.35).
3.107 Deskriptiv utformning
En studie kan antingen ha en beskrivande eller en förklarande utformning. En beskri-‐ vande utformning kallas för att vara deskriptiv och kan utgå ifrån fyra olika förhållan-‐ den; en situation vid en given tidpunkt (tvärsnittsstudie), utvecklingen i ett urval över tid (tidsseriestudie), utvecklingen i en speciell grupp över tid (kohortstudie) eller ut-‐ vecklingen hon enskilda personer över tid (panelstudie). (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.117-‐125) Denna studie kommer vara en sammansättning utav olika deskriptiva för-‐ hållanden, där frågeformuleringarna genom de små-‐N-‐studierna kommer utgöra en be-‐
skrivning av både nuläge och utveckling över tid. Jag vill lämna öppet för möjligheten att även kunna göra vissa förklaringar (kausala) då studien omfattar beskrivningar av olika förhållanden, men samtidigt medvetengöra att det i det närmaste är omöjligt att ha en vetskap kring alla relevanta förhållanden. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.117-‐125) Inom förklarande forskning krävs – att säga något om orsak och verkan – vilket ställer speciella krav på studiens utformning. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.106) För att kunna uttala sig om kausalitet (förklaring) måste en studie uppfylla tre villkor;
1, Det måste råda samvariation mellan det vi antar, orsak och verkan.
2, Orsak måste komma före verkan, och orsak och verkan måste ligga nära varandra i tid. 3, Det måste finnas en kontroll över alla andra relevanta förhållanden.
(Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.116-‐119)
En sådan framställd förklaring blir i det närmaste utopisk, med en tro om att kunna få en överblick av alla sådana förhållanden, då den mänskliga hjärnan är begränsad, och att vi därför kommer se vissa saker och förbise andra. (Jacobsen, Dag Ingvar. 2000. Sid.119)