3.401 Metod del 4, Studiens empirinsamling
Kapitel 5. Studiens analys
Kapitel 5, presenterar en analys utifrån studiens empiri och kunskapsteoretiska grund. Analysen är strukturerad efter studiens frågeställningar, och följer studiens teman.
5.101 Hur ser individer i Sverige på hälsa?
Utifrån informanterna i denna studie är hälsa i det närmaste odefinierbart, vilket över-‐ ensstämmer med resonemanget kring att det inte finns någon entydig definition på hälsa. (Pellmer, K och Warmner, B 2007. Sid 9) Jag är av uppfattningen att hälsa är en resurs, vilket ständigt förändras utifrån individens fält, kontext och sammanhang, vilket även är en bra sammanfattning utav informanternas syn på individens hälsa. Svårare är det att konkretisera hälsa. En enkel väg att gå är att likt I:1, som anger att hälsa är att belasta sjukvårdsystemet mindre. Visst finns det en poäng i det, -‐om personen i fråga inte är sjuk använder han/hon heller inte sjukvården, och har högre hälsa. Jag är av upp-‐ fattningen att det är mer komplext än så. Det framkommer exempelvis inom empirin att det är svårt att få folk som behöver vård, att söka vård. Betyder det att den gruppen an-‐ ser sig friska? Jag vet inte. Jag kommer tillbaka till ”egen optimal prestations förmåga”, vilket är exakta ord från informant I:9. Hur man når det är extremt individuellt och för-‐ klaras enligt I:9 som ” För att kunna nå det krävs en medvetenhet om vilka svagheter man
har för att sedan kunna bygga på sina styrkor och ha en insikt i vad som gör att man håller sig frisk.” En sådan syn tillskriver individer och samhället empowerment för att åstad-‐
komma något önskvärt. (International review of sport and exercise psychology. Vol 1. No 1. March 2008, 79-‐103. Sid 1)
Informanterna anser att individen i det Svenska samhället ser på hälsa utifrån varierade medvetenhet och uppfattad medvetenhet kring hälsa. En grupp i Samhället är inte ens i kontakt med att hälsa finns, utan är fullt upptagna med basala aspekter, exempelvis som att skaffa mat för dagen, bostad, arbete etc. I andra änden finns en grupp vilket är ”hälso-‐ fascister” och i det närmaste sjukligt beroende av att göra allt med en hälsopåverkande medvetet, vilket dessutom kan vara en falsk medvetenhet vilket jag i studiens teori be-‐ skriver som en snedvriden bild av hälsa. Om de två beskrivna grupperna utgör ändpunk-‐ terna på ett kontinuum, då finns där emellan alla olika varianter.
5.102 Hur ser näringslivet i Sverige på hälsa?
Att minska sjukfrånvaron och öka tillväxten är viktigt för alla samhällen, (WHO:s Mile-‐ stone in Health Promotion, Statement from Global Conferences. Sid 8)
Informanternas synvinkel kring hälsa ur ett näringslivsperspektiv är klart fokuserat på tillväxt, produktivitet och minskad sjukskrivning. Jag ser även hur det samtidigt ger det en växelverkande spiral då företagen ser företagshälsovård som ett konkurrensmedel för att locka till sig produktiv arbetskraft samtidigt som det framkommer genom empi-‐ rin hur individen i framtiden kommer vara tvungen att säkerställa för arbetsgivaren hur man investerar i sin egen hälsa och kapital för att hålla sig konkurrenskraftig på arbets-‐ marknaden.
Det framkommer generellt genom empirin att det inom företagshälsovården råder en stor brist på kvalitetssäkring. Både den enskilde konsumenten av hälsoåtgärden, och företaget vilket köper tjänsten känner en osäkerhet kring både vem, vad och hur, men framförallt finns det en osäkerhet kring kompetensen, vilket frambringar en otrygghet inom hälsopreventiva åtgärder. Jag kopplar det direkt till både statistik vilket rör detta område, samt hela hälsosektorns för närvarande bristfälliga kvalitetssäkring. Detta be-‐ ror enligt mig till viss del på att det idag saknas valida underlag på sambandet mellan åtgärder och hälsoeffekter. (folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) Det är enligt mig inte heller konstigt då de modeller vilket idag används ger olika resultat. (folkhälsopoli-‐ tiska rapporten 2010. Sid 25) samt (Läkartidningen 21.22 2006 volym 103. Kvalitetsju-‐ sterande levnadsår och EQ-‐D5) Lägger vi där till att det idag saknas reella tidsuppsatta mål för hälsan, (folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) har vi en komplexitet vilket är förvirrande för de flesta. Hur ska företagen veta vad de ska erbjuda individen och vad företagen bör kräva av deras personal, i hur de investerar i sin egen hälsa och kapital, då inte ens folkhälsoinstitutet kan beskriva sambandet mellan åtgärder och hälsoeffekter? Jag förstår att det råder både, förvirring, försiktighet och till och med skepsis utifrån ett näringslivsperspektiv när det gäller hälsopreventiva åtgärder, då de ska utgå ifrån nå-‐ gon slags godtycklighet. I:4 anser att företag upplever företagshälsovård som dyrt och ofta patogenes.
Jag kan tydligt se i empirin att de företag vilka själva investerat i att undersöka samban-‐ den mellan hälsopreventiva åtgärder och effekter har en helt annan syn på företagshäl-‐ sovård, och anser istället att företagshälsovård är oerhört viktigt för individens fysiska
och psykiska hälsa samt gynnsamt ur ett företagsperspektiv sett till direkt lönsamhet, tillväxt, och produktion. Jag tolkar det som att det inte finns några verktyg att generellt använda sig av, vilket skulle ge företagen en verklig blid av hälsoåtgärdernas effekter. (folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) De företag vilka själva investerat i att upp-‐ rätta beräkningar utifrån deras premisser har kunnat ta fram valida underlag att grunda den egna företagshälsovårdens satsningar på.
5.103 Hur ser samhället i Sverige på hälsa?
I:3 och I:4 belyser samhällets funktion att arbeta utifrån att utveckla stödjande miljöer, vilket skapar förutsättningar för människor att leva ett hälsosamt liv, samt hur viktigt det är att lägga resurser på grupper med särskild risk. (WHO:s Milestone in Health Promotion, Statement from Global Conferences. Sid 7) I:5 menar att folkhälsostrategin måste inriktas på att förändra hela befolkningen för att därigenom reducera andelen som löper särskild risk. (Pellmer, K och Warmner, B 2007 Sid 25-‐26) Jag anser likt I:2, I:3, I:6,I:8 och I:9 att det är av stor vikt att samhället även arbetar med nya reformer för att skapa samt leverera hälsopreventiva åtgärder i samhället. (WHO:s Milestone in Health Promotion, Statement from Global Conferences. Sid 8)
5.104 Hur kan individer i Sverige skapa hälsa?
Konkret genom hela det empiriska materialet framkommer vikten av att individen är fysiskt aktiv, äter sunt, upplever god hälsa, samt har tillräckliga resurser för att klara vardagens krav – och förverkliga personliga mål. (Winroth, J och Rydqvist L-‐G. Sid 17) Sedan råder det väldigt skilda åsikter om vad det är och hur individen når det. Jag lägger inte någon närmare värdering i informanternas skilda exempel på hälsopåverkande fak-‐ torer för individen. Informanterna framhåller trots skilda åsikter kring hälsopåverkande faktorer en holistisk syn på hälsa, där människan är skapande av sin egen hälsa med grunder hämtade från empowerment och self determination Theory. (International re-‐ view of sport and exercise psykology. Vol 1. No 1 march 2008, 79-‐103 sid 1)
Vad som skapar hälsa hos den enskilde individen är extremt individuellt och kontextu-‐ ellt. Det empiriska materialet framhåller att hälsa är inte bara är avsaknad av sjukdom och smärta utan även psykiskt välbefinnande och upplevd självkänsla och trygghet. (Winroth, J och Rydqvist, L-‐G. 2008. Sid 16) Utifrån studiens empiri tolkar jag individens påverkan på sin egen hälsa som en trappa i fyra olika steg. Jag ser först och främst att det måste finnas en medvetenhet. Medvetenheten innefattar dels en förmåga att känna förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet under och genom livets gång. (Antonoviski, A. 1991) Utifrån ett perspektiv att skapa hälsa krävs även en medvetenhet kring de häl-‐ sopåverkande aspekter vilket ryms i individens egen kontext och sammanhang. (Pell-‐ mer, K och Warmer, B 2007. Sid 1-‐11) Det andra steget omfattas av de förutsättningar vilket finns för att individen ska kunna skapa sin hälsa, -‐ allt från samhälleliga struktu-‐ rella förutsättningar och privata förutsättningar via exempelvis livssituation, till kon-‐ kreta hälsopreventiva åtgärder. (WHO:s Milestone in Health Promotion, Statement from Global Conferences. Sid 8) Tredje stadiet innefattar individens ekonomiska förmåga att utnyttja de olika förutsättningarna. (folkhälsopolitiska rapporten 2010) I det sista sta-‐ diet ligger individens prioriteringar, livsstil och tidsaspekter.
5.105 Hur kan näringslivet i Sverige skapa hälsa?
Studiens empiri ger en bild av näringslivet som en medskapande kraft när det gäller in-‐ dividens hälsa, främst genom erbjuden företagshälsovård och generella tillväxt i sam-‐ hället. (WHO:s Milestone in Health Promotion, Statement from Global Conferences. Sid 8)
Jag upplever att näringslivet har stora möjliheter till att skapa hälsa i samhället och då främst genom samhällsekonomisk tillväxt, stödjande miljö och företagshälsovård.
Det empiriska materialet visar på näringslivets direkta koppling till ekonomisk tillväxt i samhället och att det är gynnsamt för individens hälsa. En inte lika tydlig koppling är näringslivets betydelse för stödjande miljöer, men implicit ser jag ändå en förståelse hos informanterna kring att stödjande miljöer även omfattar näringslivet. Utifrån ett per-‐ spektiv rörande företagshälsovård nämner I:1 att företagshälsovård främst är ett kon-‐ kurrensmedel för att locka till sig produktiv arbetskraft. Denna studie framhåller att fö-‐
retagshälsovård vilket används proaktivt är det väldigt gynnsamt både utifrån skapande av individens hälsa och rent samhällsekonomiskt fördelaktigt. Dock framkommer det genom studiens sekundärdata att företagshälsovården idag både är missgynnande och inte speciellt utnyttjad (sifo) Jag kopplar det till den brist vilket visat sig finnas inom samband mellan åtgärder och hälsoeffekter.
5.106 Hur kan samhället i Sverige skapa hälsa?
Studien visar att samhället kan skapa hälsa på väldigt många olika sätt. Jag har tidigare beskrivit hur det empiriska materialet framhåller hur samhället utifrån skilda perspek-‐ tiv påverkar, och arbetar med att skapa individens hälsa. Samtidigt visar studien att samhället möter rationaliseringar och prioriteringar inom hälsa-‐, och sjukvård. Huvud-‐ målet för samhället tolkar jag därav till att det handlar om hur samhället kan minska ohälsotalen, minska sjukfrånvaron och minska belastningen på hälso-‐, och sjukvården, då samhället kostnad för ohälsa årligen uppgår till minst 120 miljarder kr. (folkhälsopo-‐ litiska rapporten, 2010. Sid 9)
Sverige grundar sig i WHO:s synsätt på ”hälsa för alla”, där utgångspunkten ligger i be-‐ folkningens deltagande och medverkan inom alla samhällssektorer. ( Pellmer, K och Warmner, B. 2007. Sid 10-‐15) I studiens empiri finns det finns en enorm konsensus kring ett distribuerat ansvar hos den enskilde individen när det gäller hälsa, medan samhället har ett ansvar att ge individen förutsättningar och stöd i de omgivande kultu-‐ rella, sociala och fysiska miljöerna, för att individen ska kunna ta ett eget ansvar. (Pell-‐ mer, K och Warmner, B 2007 Sid 22) För att samhället ska kunna möta det övergripande ansvaret för individens hälsa framhåller studie två olika grundaspekter vilket samhället först och främst måste leva upp till. Den första aspekten går att koppla tillbaka till den medvetenhet vilket jag beskriver när det gäller individens skapande av sin egen hälsa. Studiens empiri ger en bild av att det saknas hälsokunskap i de övergripande samhälls-‐ politiska nivåerna, vilket jag anser är en förutsättning för att samhället ska kunna arbeta med hälsa. Den andra aspekten återkommer till, -‐ att det saknas tillräckligt valida be-‐ räkningar på hälsoeffekter, samt att det saknas valida underlag kring samband mellan åtgärder och hälsoeffekter. (folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) I min samman-‐
tagna tolkning av empirin gäller det framförallt att skapa en gemensam begreppsstruk-‐ tur i samhället.
För att samhället ska kunna ge förutsättningar ”för en hälsa på lika villkor för hela be-‐
folkningen” krävs en stringens informationshanteringen om hur man strukturerar in-‐
formation, samt hur insamlad data därigenom skapar någonting som kan beskriva olika åtgärders nyttoeffekt, för att veta vad som bör rekommenderas. (folkhälsopolitiska rap-‐ porten 2010. Sid 25) Hur man skapar en sådan begreppsstruktur framgår varken av studiens teoretiska eller empiriska grund, men jag återkommer till ämnet under kom-‐ mande avsnitt.
Något som framkommer genom studiens empiri är hur samhället behöver genomföra en förändringsprocess för att distribuera ett ökat individansvar när det gäller hälsa, där individen på något sätt måste bjudas in i en medskaparprocess med det övergripande målet att minska belastningen på sjukvården. Jag ser att samhällets skapande av hälsa är otroligt komplex och studiens empiri framhåller att det krävs ett samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner, för att tillsammans genom både små och stora interventioner påverka populationens hälsa.
5.107 Hur ser hälsoarbetet i Sverige ut idag?
Sammantaget av det empiriska materialet tolkar jag en bild av att det skrivs fina styrdo-‐ kument kring hälsa men att det aktiva hälsoarbetet speglar en helt annan bild. Framför allt är det varken svart eller vitt. Det framkommer i empirin hur I:6 menar at kommunen arbetar mot individens förutsättningar för att skapa sin egen hälsa med att stänga en idrottshall, samtidigt som I:6 framhåller Friskis och Svettis som en hälsopositiv privat aktör på marknaden, vilket ger en paradox då Friskis och Svettis är statligt subvention-‐ erad, då Friskis och Svettis utgör en idrottsorganisation. Samhället tar i ena änden och ger i den andra. Jag ser tydligt enskilda initiativ ur olika perspektiv men i det stora hela framgår det av studiens empiri att samhället främst arbetar med sjukvårdsdelen, medan att det jobbas ganska lite med hälsodelen. I:3 nämner att det inte arbetas alls med den pedagogiska processen som handlar om medskaparprocess, vilket jag tidigare beskrivit. Studiens primärdata visar på att myndigheter verkar fastna i sin egen byråkrati med
v hur det är tillåtet att kommunicera
v hur det saknas en påtaglig uppföljningsprocess
v hur åtgärder likt FaR går trögt då man sett brist på socialt stöd v hur det saknas tidsuppsatta mål för folkhälsan
v hur det råder en rädsla för att göra fel
I den framställningen av dagens hälsoarbete tolkar jag en missnöjsamhet vilket utifrån de olika informanternas perspektiv både är konkreta och korrekta, men det kräver även en förståelse och medvetenhet kring hela samhällets komplexitet. Jag anser att det alltid är lätt att peka ut fel, vilket kräver att man ser sammanhanget bakom kontexten. . (Vil-‐ helmsson, A. 2011. Sid 1-‐30) och (Socialmedicinsk tidskrift 5-‐6, 2010. Sid 363)
Samhällets hälsoarbete kommer i framtiden förändras då EU:s ministerråd och Europa-‐ parlament i början av 2011 EESK:s antog direktiv beträffande patienträttigheter vid gränsöverskridande vård. Senast hösten 2013 kommer de nya reglerna införas i nation-‐ ell lagstiftning. Kommissionen framhåller en oro över vilken typ av vård som ska anses tillhöra sjukhusvård och vad om ska klassas som vård utanför sjukhus, samt hela sam-‐ manhanget kring hur man ska hantera olika länders hälso-‐, och sjukvård då vården kommer vara gränsöverskridande. För att bara nämna några få frågor i ämnet.
Vilka behandlingsformer utomlands, som inte erbjuds för närvarande i Sverige kommer omfattas av svensk sjukvårdsförsäkring?
Vad kommer det kosta det svenska samhället om vård, bihandlingar och medicin inte konsumeras i Sverige?
Hur ska det Svenska samhället arbeta med dess frågor, då det inte ens finns valida un-‐ derlag på samband mellan åtgärder och hälsoeffekter inom Sverige idag?
Jag kan i denna studie inte se det framför mig och jag kan än mindre beskriva den kom-‐ plexiteten utifrån denna studies ramverk.
5.108 Hur kan hälsa mätas med en validitet och reliabilitet i Sverige?
Instrumenten vilka idag används för mäta hälsa framkommer av det empiriska materi-‐ alet att vara bristfälliga, och det saknas en gemensam begreppsapparat för att kunna skapa en verklig bild, där olika mätmetoder skiljer sig åt och där med kan ge olika resul-‐ tat. (folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) och (Vilhelmsson, A 2011. Sid 65-‐70) Hela den här problematiken har lyfts flera gånger i studien tidigare. Det empiriska materialet framtonar en vikt av att mäta hälsa i siffor. Mätningen bör vara tydligt, enkelt samt evidensbaserat. Jag tolkar det till att någon, (vem vet jag inte, kanske exempelvis folkhälsoinstitutet, socialstyrelsen eller något universitet med valideringssystem) behö-‐ ver skapa helt nya instrument och verktyg för att mäta både kvalitativa samt kvantita-‐ tiva aspekter kring hälsa, för att i förlängningen kunna skapa valida underlag vilka kan ligga till grund för bedömning av vad som ska rekommenderas. Det krävs siffror och konkreta fakta kring allt och framförallt ser jag hur det är viktigt att kunna mäta sam-‐ hällsnyttan och framställa den på ett enkelt och begripligt sätt.
I sammantaget av det empiriska materialet framkommer det att vid mätningar av hälso-‐ effekter krävs en användning av flera olika metoder parallellt, (Pellmer, K och Warmner, B 2007. Sid 129) och framför allt betonas -‐att för att kunna mäta hälsa måste man an-‐ vända sig av kontrollerade experimentstudier och långtidsstudier kring olika hälsopa-‐ rametrar. För att kunna mäta hälsa måste det även till analyser och valida uppföljnings-‐ processer vilket i sin tur kräver en informationshanterbarhet i vardagen, vilket inte finns idag. (Folkhälsopolitiska rapporten 2010. Sid 25) Någon måste driva hela proces-‐ sen, kvalitetssäkra strukturen och implementera den. Jag ser att det här drar med sig ett ofantligt ramverk och struktur vilket jag inte kan se tydligt framför mig i dagsläget. Jag ser med hjälp av studien en stor vikt av att kvalitetssäkra hela den hälsopreventiva sek-‐ torn som en förutsättning för att därigenom ha en valid parameter att använda sig av.
5.109 Vem bör bekosta hälsan i det Svenska samhället?
Frågan om vem som bör bekosta hälsan i det Svenska samhället kan beskrivas på en väldigt enkel grundtes, -‐ att samhället vill ha en högre folkhälsa till ett lägre pris. Kom-‐ plexiteten kommer först när man närmar sig hur?
I grund och botten visar det empiriska materialet att samhället inte kommer ha råd att erbjuda samma vård i framtiden som idag. Det resulterar ju enkelt i att på något sätt måste ett större ansvar distribueras till individen alternativt näringslivet.
Statistik kring företagshälsovård ser otroligt gynnsam ut, men tittar man lite närmare är verkligheten något helt annat. Studiens sekundärdata anger att 67% av Sveriges an-‐ ställda erbjuds friskvårdsbidrag. Enligt I:4 är det endast ca 25% av de 67% som i någon utsträckning utnyttjar bidraget. Det är enligt mig inte konstigt att företagen anser att företagshälsovården är dyr, om det betalas för tjänster vilket sedan endast 25% utnytt-‐ jar, och där med inte ger de hälsoeffekter man förväntade sig. Jag ser inte att näringslivet ska bekosta individens hälsa i den rena bemärkelsen, utan istället arbeta med att moti-‐ vera, uppmuntra och se till att de anställda upprätthåller en kontinuitet i utnyttjandet av friskvård. Näringslivet har sitt ansvar när det gäller arbetsmiljölagen m.m.
Då inte samhället har råd och näringslivet utifrån min uppfattning inte kommer i den rena bemärkelsen betala för individens hälsa, återstår bara individen själv. Resone-‐ manget återvänder till det distribuerade egenansvaret. Jag menar att på något sätt måste samhället lära individen ett nytt beteende, skapa ett socialt stöd för att upprätthålla det beteendet och implementera verktyg för den enskilde individen genom individanpass-‐ ningsmöjligheter.
5.110 Vilka effekter kan ett BOT-‐avdrag medföra i det Svenska samhället
Utifrån olika perspektiv genom studiens empiri framkommer det att en marknad med denna typ av kategorier och tjänster måste utvecklas i ett samhälle med ett ökat individ-‐ ansvar. Jag ser att den här sortens inslag i samhället kan vara oerhört väsentliga och studiens empiri beskriver hur BOT-‐avdraget skulle kunna vara både katalysator och demokratiseringsfunktion i ett kommande informations-‐, och tankesamhälle. Ett BOT-‐ avdrag skulle skapa arbetstillfällen och kunna utgöra en viktig faktor för landstingen och deras ambitioner med rationaliseringar och prioriteringar.
Studiens empiri visar på en medvetenhet kring att stress och den typen av ohälsa ökar i samhället. Genom hela empirimaterialet finns det en medvetenhet kring att stress på-‐ verkar muskler och rörelseapparaten, och en konsensus kring att, fysisk aktivitet, bättre kosthållning och alternativa terapier skulle hjälpa människor att må bättre. Studiens empiri visar att det redan finns ett enormt intresse för alternativ-‐ och komplementär-‐