Primärdata

4.1  Primärdata    

Här  redovisas  framkommen  data  från  de  genomförda  öppna  semi-­‐strukturerade  inter-­‐ vjuerna.  Primärdata  redovisas  utifrån  studiens  små-­‐N-­‐studier.    

4.101  Hur  ser  individer  Sverige  på  hälsa?  

Hälsa  har  många  olika  betydelser  och  innebär  en  komplexitet  för  alla  undersökta  infor-­‐ manter.  Exempelvis  nämner  I:2  att  inte  ens  forskarna  klarar  av  att  definiera  vad  hälsa  är,   och   att   WHO:s   hälsoformulering   ”fullständigt   välbefinnande”   är   utopiskt   och   behöver   reviders.  Informanterna  har  sammantaget  en  holistisk  och  humanistisk  syn  på  hälsa,  där   en  salutogenes  välbefinnandegrund  utgör  ett  interaktivt  skapande  av  hälsa,  där  empo-­‐ werment  bidrar  till  egenvärde  och  handlingsförmåga.  I  detta  perspektiv  bygger  hälsa  på   individens   upplevelser   av   meningsfullhet,   samt   känsla   av   sammanhang   där   även   sam-­‐ hällets  omkringliggande  krav  är  med  och  påverkar.    

Informanternas  huvudtes  till  hälsa  är  psykiskt,  fysiskt  och  socialt  välbefinnande  där  man   ser   hälsa   som   en   process   vilket   skapas   i   en   relation   mellan   individ   och   samhälle,   där   tyngden  ligger  i  att  betrakta  hälsa  som  en  resurs.    

- I:1   Ökar   man   livskvalitén   så   belastar   men   inte   sjukvårdsystemet   lika   mycket.   Och   det  är  hälsa  för  mig,  att  inte  belasta  sjukvårdsystemet.  

Enligt  I:9  utgår  hälsa  framför  allt  ifrån  individens  egen  kontext,  med  att  ha  någon  slags   optimal  egen  prestationsförmåga.    

- I:9  För  att  kunna  nå  det  krävs  en  medvetenhet  om  vilka  svagheter  man  har  för  att   sedan  kunna  bygga  på  sina  styrkor  och  ha  en  insikt  i  vad  som  gör  att  man  håller  sig   frisk.    

I:9  menar  på  att  en  sådan  syn  på  hälsa  tillskriver  individer  och  samhället  empowerment   för  att  åstadkomma  något  önskvärt.    

Informanternas   syn   på   hälsa   handlar   även   om   hur   man   utvecklas   som   människa,   där   både  arv,  miljö  och  insocialiserade  vanor  påverkar  individens  sammanhang  och  där  med   förmåga  att  hantera  påfrestande  situationer  och  krav.    

Hälsa  är  att  vara  fri  att  göra  det  man  vill,  och  inte  vara  begränsad  av  det  fysiska  i  sin  ut-­‐ veckling   eller   sitt   dagliga   liv.   I:9   poängterar   att   man   inte   behöver   vara   frisk   för   att   ha   hälsa.  I:1  menar  på  att  man  måste  vara  fysiskt  aktiv  på  något  sätt  för  att  hålla  sig  frisk.  

- I:1   Som   de   gamla   filosoferna   sa,   rostiga   gångjärn   fungerar   inte   lika   bra   som   välsmorda,  och  så  fungerar  kroppen  med.  

I  det  empiriska  materialet  framkommer  en  grundsyn  på  att  det  saknas  kunskap  hos  in-­‐ dividen  för  vad  som  påverkar  hälsan.  I  ett  perspektiv  utifrån  individen  själv,  anser  in-­‐ formanterna   att   det   Svenska   folket   upplever   sig   ha   kunskap   kring   vad   och   hur   deras   hälsa  påverkas  av  deras  beteenden.  Informanterna  ger  en  gemensam  bild  av  att  indivi-­‐ den   överöses   av   kunskap   från   media   och   genom   profitgynnande   företag,   vilket   ger   en   snedvriden   bild   till   individen   av   vad   hälsa   är.   Det   framkommer   en   genomgående   oro   kring  allt  vad  som  kan  betäckas  som  Quick-­‐fix.  I:2  menar  även  på  att  exempelvis  LCHF   (low  carb  high  fat)  modellen  mer  liknar  en  sekt  än  något  annat.  I:8  beskriver  hur  LCHF   ger  stora  konsekvenser  för  individen,  och  att  det  allmänt  är  väldigt  låg  kunskapsnivå  i   Sverige  kring  hela  kostbiten.      

I:8  beskriver  vardagens  komplexitet,  och  problemen  med  individens  tidsstressade  livssi-­‐ tuation,   samhällskrav   och   arbetssituation   vilket   begränsar   möjligheten   till   att   vara   fy-­‐ siskt  aktiv,  och  äta  hälsosamt.  I:6  anser  även  att  ett  sådant  leverne  frambringar  skuld  då   man  inte  hinner  med  sina  egna  prestationskrav  kring  träning  eller  kost.    

Vardagslivet   i   det   Svenska   samhället   beskrivs   övergripande   av   respondenterna   som   otroligt  prestationskrävande  och  tidsstressande.  

- I:3  Vi  får  inte  glömma  att  det  Svenska  folket  är  bäst  i  världen  på  att  vara  tidsstres-­‐ sade.    

Generellt  i  empirimaterialet  framgår  hur  lågutbildade  personer  och/eller  personer  med   låg  inkomst  har  sämre  förutsättningar  i  samhället  överlag,  och  i  en  större  utsträckning   än  övrig  befolkning  har  en  brist  på  goda  matvanor  och  fysisk  aktivitet.    

- I:8  Hur  man  än  pratar  om  att  man  ska  träna  och  äta  rätt  så  orkar  inte  dom  de.  Hela   deras  tillvaro  är  rätt  kämpig  och  det  har  jag  full  respekt  för.  Det  är  lätt  för  mig  att   säga  gör  si,  gör  så,  men  alla  kan  inte  och  alla  orkar  inte  det.    

I:8  beskriver  hur  många  som  blir  sjuka  av  hur  det  Svenska  samhället  är  uppbyggt  och   fungerar.      

- I:8  Kontentan  av  det  är  folk  stoppar  i  sig  fel  grejer  och  äter  för  lite  mat  vilket  resul-­‐ terar  i  att  jätte  många  har  mag-­‐  och  tarmproblem  och  presterar  dåligt.    

Informanterna   framhåller   att   fysiks   aktivitet,   kost   och   välmående   är   primära   faktorer   för  den  individuella  hälsan.  

- I:9  Fysisk  aktivitet  har  en  sådan  stor  genomslagskraft  på  så  många  områden  hos  en   person,   det   påverkar   ju   allt,   immunsystemet,   hormonsystemet,   nervsystemet,   osv..   det  är  ju  det  enda  som  egentligen  påverkar  hela  kroppen.    

- I:1  kroppen  är  ju  till  för  att  röra  på  sig,  rör  man  inte  på  den  mår  den  inte  lika  bra.  

I:5   vill   även   medvetengöra   att   det   är   ytterst   angeläget   att   förstå   att   val   av   livsstil   inte   utgör  fritt  intellektuellt  val  av  vanor,  utan  att  det  är  styrt  av  varje  individs  livslånga  erfa-­‐ renhet,  social  interaktion,  självkänsla,  hälsofrämjande  stöd  och  omgivande  samhälle.      

4.102  Hur  ser  näringslivet  I  Sverige  på  hälsa?  

Informanternas  synvinkel  kring  hälsa  ur  ett  näringslivsperspektiv  är  klart  fokuserat  på   produktivitet   och   minskad   sjukskrivning.   En   hälsosam   arbetare   är   direkt   lönsam   för   företagen.    Mycket  krångligare  än  så  framställs  det  inte.    

I:3  beskriver  hur  arbetsgivarna  kommer  ställa  ökande  krav  på  hur  individen  investerar  i   sin  egen  hälsa  och  kapital.  I:3  framhåller  hur  välutbildade  kvinnor  i  en  urban  miljö  har   en  större  medvetenhet  kring  hälsoeffekter  och  i  allt  större  utsträckning  har  förstått  vik-­‐ ten  av  att  genom  fysisk  aktivitet  göra  sig  konkurrenskraftig  på  arbetsmarknaden.    

- I:3  Eller  om  vi  ska  ta  den  lite  mer  brutala  varianten,  ”ok  du  får  jobb  här  om  du  skri-­‐ ver  på  det  här  avtalet”.  I  det  här  avtalet  står  det  att  du  har  en  viss  aktivitetsnivå,  en   fysisk  aktivitetsnivå  och  kapacitet  varje  vecka.  Du  kommer  få  en  möjlighet  via  de   här  parametrarna  och  vi  får  följa  upp  dig  med  en  här  lilla  pinnen  som  vi  sätter  i  ditt   bälte  varje  dag.  Data  från  den  här  pinnen  kommer  läsas  utav  varje  gång  du  passe-­‐ rar  dörren  här.    

- I:3  Jag  pratar  inte  om  några  utopier,  det  finns  redan.  

Utifrån   ett   perspektiv   kring   företagshälsovård   framkommer   det   inom   det   empiriska   materialet  en  oerhörd  brist  i  kvalitetssäkring  inom  alla  hälsoområden.  Det  råder  en  för-­‐ virring  både  från  företagen  som  ska  anlita  friskvård,  samt  hos  den  enskilde  konsumen-­‐ ten.    

Enligt  I:4  anser  företag  ofta  att  företagshälsovård  generellt  är  ganska  så  dyrt  och  att  fö-­‐ retag  upplever  sig  ha  stora  kostnader  baserat  per  anställd.  Samtidigt  tycks  företagshäl-­‐ sovården  enligt  I:4  inte  upplevas  som  särskilt  proaktiv.    

I:2  anser  istället  att  företagshälsovård  är  oerhört  viktigt  för  individens  fysiska  och  psy-­‐ kiska  hälsa.  I:2  menar  även  på  att  företagshälsovård  är  direkt  gynnsamt  för  lönsamhet,   tillväxt,  och  produktion  ur  ett  företagsperspektiv.    

- I:2  Jag  tror  att  det  är  väldigt  viktigt  att  företag  erbjuder  den  här  typen  av  hjälp.  Vi   har  ju  räknat  på  det,  och  det  är  självklart  att  det  minskar  ju  sjukskrivningarna.  Det   minskar  sjukskrivningen.  Alltså  vi  får  ju  en  lägre  sjukfrånvaro  tack  vare  det.  Och  det   är  oerhört  viktigt  ur  ett  samhällsekonomiskt  perspektiv.    

I:3   och   I:9   menar   på   att   det   ökade   värdet   av   individens   höjda   kroppsliga   och   mentala   aktivitetsnivå   ger   direkta   effekter   på   humankapitalet   samtidigt   som   det   gör   individen   starkare,  mer  uppmärksam,  mer  uthållig  och  mer  kreativ.    

4.103  Hur  ser  samhället  i  Sverige  på  hälsa?  

I:9  beskriver  att  folkhälsa  är  på  en  övergripande  nationell  nivå  och  I:5  menar  även  att   det  är  oerhört  väsentligt  att  titta  på  var  man  lägger  in  strategier  för  att  om  möjligt  stimu-­‐ lera  till  individuell  hälsa,  och  att  implicita  grundläggandet  samhällsfrågor  är  av  enormt   stor   betydelse   för   vår   folkhälsa.   I:5   menar   att   folkhälsostrategin   måste   inriktas   på   att   förändra  hela  befolkningen  för  att  därigenom  reducera  andelen  som  löper  särskild  risk.     I:3   beskriver   hur   individen   måste   bjudas   in   i   processen   för   att   kunna   ta   hand   om   sin   egen  hälsa  och  frånkomma  en  paternalistisk  syn  inom  vården.  I:3  anser  att  på  något  sätt   bör   samhället   medverka   i   den   inbjudan   för   att   möta   samhällets   krav   på   individansvar   när  det  gäller  hälsa.    

I:4  nämner  hur  samhället  inte  kommer  ha  råd  att  ta  hand  om  alla  som  söker  sjukvård  i   framtiden  och  att  det  på  något  sätt  måste  till  något  slags  substitut  för  att  täcka  upp  det   behovet.  

4.104  Hur  kan  individen  i  Sverige  skapa  hälsa?  

Hur  individen  skapar  sin  egen  hälsa  är  enligt  informanterna  väldigt  komplext  men  ändå   greppbart.   Utifrån   ett   holistiskt   perspektiv   med   människan   som   center   har   individens   hälsa  en  grund  i  empowerment  och  self  determination  Theory.    

I:9  beskriver  att  människan  har  en  inre  kraft  att  själv  kunna  förändra  sin  situation  enligt   principerna  för  Self  Determination  Theory  och  menar  på  att  många  gånger  används  fel   approach  i  det  vi  gör  för  att  optimalt  stimulera  individen  till  förändring.  I:9  anser  att  det   är  alldeles  för  lätt  att  skylla  på  något/någon  annan  än  att  ta  ett  eget  ansvar  och  poängte-­‐ rar  att  den  enda  experten  på  individen  är  individen  själv.    

- I:9  Jag  känner  nog  att  det  finns  en  väldigt  stor  potential  att  kunna  se  till  detta  och   jobba  utifrån  de  premisserna  och  att  det  vi  faktiskt  vet,  är  så  att  säga  främjande  för   beteendeförändring  så  tror  jag  att  vi  kommer  långt.  

Genom  hela  det  empiriska  materialet  framkommer  vikten  av  att  individen  är  fysiskt  ak-­‐ tiv,  äter  sunt,  upplever  god  hälsa,  samt  har  tillräckliga  resurser  för  att  klara  vardagens   krav  –  och  förverkliga  personliga  mål.  Informanterna  anser  att  det  som  skapar  hälsa  hos  

den  enskilde  individen  är  extremt  individuellt  och  kontextuellt.  Informanterna  beskriver   att  hälsa  inte  bara  är  avsaknad  av  sjukdom  och  smärta  utan  även  psykiskt  välbefinnande   och  upplevd  självkänsla  och  trygghet.  I:9  menar  att  individens  utveckling  av  hälsa  end-­‐ ast  kan  komma  från  individen  själv.    

Studiens  primärdata  tyder  på  en  svårighet  i  hur  den  enskilde  individen  motiveras,  och   vad  som  utgör  individens  individuella  barriärer  för  ett  hälsopreventivt  leverne.  Det  em-­‐ piriska  materialet  präglar  en  svårighet  i  hur  samhället  ska  nå  de  som  befinner  sig  i  första   stadiet   i   den   transteoretiska   modellen,   eller   de   personer   som   av   någon   anledning   inte   ens  ser  hälsa  som  en  parameter  i  deras  egen  sfär,  då  samhällets  ökade  krav,  stress  och   globalisering  gör  det  lätt  att  glömma  bort  levnadsvanornas  betydelse  för  den  egna  häl-­‐ san.    

Individen  behöver  en  medvetenhet  och  kunskap  kring  vad  en  hälsosam  livsstil  innebär   och  vilka  risker  det  innebär  att  inte  ta  hand  om  sin  hälsa,  vilket  idag  till  stor  del  saknas   enligt  I:8.  

 I:9  anser  att  det  finns  en  allmän  medioker  medvetenhet  om  att  det  är  bra  ”att  röra  på  

sig”  och  att  det  är  bra  att  ”  äta  sunt  och  mer  grönsaker”,  men  att  de  konkreta  kunskaper-­‐

na  saknas.  I:9  menar  på  att  om  det  hade  funnits  en  kunskap  om  hur  farligt  det  är  att  sitta   stilla  hela  dagarna  och  att  låta  barnen  sitta  stilla  hela  dagarna,  samt  äta  dåligt  så  hade   det  troligtvis  påverkat  individens  inställning  till  att  ta  hand  om  sin  egen  hälsa.    

I:3  Beskriver  hur  framtiden  kommer  resultera  i  att  individen  blir  mer  beroende  av  att   vårda   sin   egen   hälsa   för   att   åstadkomma   den   anställningsbarhet   som   arbetsgivarna   i   framtiden  kommer  kräva.  Samtidigt  som  I:3  och  I:4  anser  att  sjukvården  inte  kommer   erbjuda  samma  omfattade  vård  i  framtiden  vilket  också  kommer  tvinga  individen  att  ta   ett  större  ansvar  själv.    

4.105  Hur  kan  näringslivet  i  Sverige  skapa  hälsa?  

Näringslivet  har  en  profit  egennytta  i  att  gynna  populationens  hälsa.  Företagshälsovård   ses  enligt  I:1  och  I:3  som  ett  konkurrensmedel  för  de  företag  som  vill  attrahera  männi-­‐ skor  vilka  har  hög  kapacitet.  Det  empiriska  materialet  framhåller  generellt  att  företags-­‐

hälsovård  har  ett  problem  när  det  gäller  utnyttjandegraden.  I:7  nämner  att  endast  ca  5   av  totalt  20st  vilka  är  erbjudna  företagshälsovård  utnyttjar  den.    

Även   om   I:1   ser   företagshälsovård   som   ett   konkurrensmedel   för   att   locka   till   sig   de   vassaste  individerna  så  framkommer  det  enligt  I:6  hur  stressad  arbetssituationen  är  för   många   och   att   man   ofta   väljer   att   inte   utnyttja   den   hälsovård   som   finns   tillgänglig   på   företagen.    

Utifrån  ett  perspektiv  från  I:4  är  den  generella  bilden  av  företagshälsovård  dyr  och  kost-­‐ sam  per  anställd.  

I:2  ser  stor  tillväxt  och  profitmöjligheter  med  företagshälsovården  utifrån  sin  position,   vilket  styrks  av  uppföljning  och  ekonomiska  beräkningar  inom  företaget  där  informan-­‐ ten  är  verksam.    

Informanternas  sammantagna  bild  kring  hur  näringslivet  ska  kunna  skapa  hälsa  bland   folket,   kräver   först   valida   underlag   som   styrker   nyttan   med   olika   åtgärdsför-­‐ slag/hälsobefrämjande  tjänster,  vilket  enligt  informanterna  saknas  på  många  ställen.  I:7   menar  på  att  det  finns  mycket  internationella  studier  men  att  de  saknar  relevans  i  det   Svenska  samhället.    

I:6  menar  på  att  man  måste  se  till  näringslivets  ansvar  när  det  gäller  folkhälsa  kopplat   till  arbetsmiljöfrågan.    

I:2  uppfattar  inte  att  det  pågår  något  folkhälsopolitiskt  arbete  alls  vilket  påverkar  utifrån   informantens  position  inom  näringslivet.  

- Vi  är  väldigt  missnöjda  med  politiker  och  myndigheter.  Och  vi  driver  frågan  om  en   brett  upplagd,  väl  sammanhållen  kampanj  kring  folkhälsa  och  bättre  levnadsvanor   i  stort.  Vi  saknar  kommunikation  helt  enkelt,  från  myndigheter.  

I:4  poängterar  hur  viktigt  det  är  med  tillväxten  i  samhället,  och  menar  på  att  det  är  ett   lika  stort  problem  i  samhället  att  öka  tillväxten  och  företagandet  som  att  se  till  männi-­‐ skors   välbefinnande   och   hälsa.   I:4   beskriver   hur   viktigt   det   är   för   hela   samhället   att   minska  sjukskrivningarna  och  få  en  produktiv  personal  inom  företagen.    

Utifrån  ett  näringslivsperspektiv  anser  I:7  att  småföretagen  hela  tiden  måste  arbeta  uti-­‐ från  ett  underläge  och  kämpa  mot  kommunen  för  att  göra  sina  röster  hörda,  trots  att  det   till  stor  del  är  just  de  som  drar  in  skatt  till  kommunerna.  

- I:7  så  finns  det  ju  företag  som  är  internationella  och  skattar  utomlands.  De  gör  alla   skatteavdrag  här  men  skattar  inte  en  krona  här.    

I:7  nämner  även  att  försäkringsbolag  i  Danmark  erbjuder  billigare  försäkring  till  indivi-­‐ der  som  tar  hand  om  sin  egen  hälsa.      

4.106  Hur  kan  samhället  i  Sverige  skapa  hälsa?  

I  empirimaterialet  finns  det  finns  en  konsensus  kring  ett  distribuerat  ansar  hos  indivi-­‐ den.  

I:4  beskriver  konkret  att  samhället  måste  få  ner  sjukhus  kostnaderna  och  att  vi  måste  få   folk  att  inte  använda  sjukvården  lika  ofta,  och  poängterar  att  det  är  viktigt  att  få  ner  den   generella  stressnivån  bland  Sveriges  befolkning.  I:4  anser  att  samhället  måste  få  folk  att   ta  hand  om  sig  själva.    

I:6  anser  att  det  konkreta  för  samhället  att  arbeta  med  är  att  minska  sjukskrivningsta-­‐ len.  Då  rikspolitiker  idag  anser  att  man  i  framtiden  inte  kommer  ha  råd  att  erbjuda  vård   i  samma  utsträckning  som  i  dag.    

I:6  anser  att  det  krävs  samhällsberäkningar  på  allt  som  görs  på  rikspolitisk  nivå  och  be-­‐ skriver   att   ROT-­‐,   och   RUT-­‐avdraget   i   dag   (2012)   kostar   det   svenska   samhället   väldigt   mycket  pengar,  samtidigt  som  man  med  samhällsberäkningar  vet  att  det  har  tagit  bort   väldigt  mycket  svart  jobb,  vilket  har  fört  med  sig  att  en  ökad  skatteintäkt  för  staten.     I:4   beskriver   att   det   är   svårt   att   hitta   evidensbaserade   underlag   och   menar   på   att   det   krävs  mer  tillämpad  forskning  för  att  i  sammargument  kunna  visa  en  så  överensstäm-­‐ mande  bild  som  möjligt  kring  hälsoåtgärders  nyttoeffekter.  I:4  poängterar  att  några  såd-­‐ ana  beräkningar  inte  finns  idag.    

Enligt  I:5  ligger  individansvaret  för  hälsa  i  skymundan  av  samhällets  ansvar,  och  menar   på  att  samhället  främst  måste  ge  individen  förutsättningar  för  att  kunna  ta  ett  egenan-­‐ svar.  I:5  menar  på  att  det  är  minst  lika  viktigt  att  skapa  självkänsla  och  trygghet  för  indi-­‐ viden,  som  att  skapa  en  kunskap  om  vad  man  ska  stoppa  i  sig  och  hur  man  ska  träna.  I:5   anser  att  det  är  samhällets  ansvar  att  ge  individen  förutsättningar  och  stöd  i  de  omgi-­‐ vande  kulturella,  sociala  och  fysiska  miljöerna.    

- I:9  För  att  förändra  vanor  och  när  det  gäller  levnadsvanor  och  livsstil  då  är  det,  så   krävs  det  verkligen  ett  stöd  i  förändringsprocessen  i  beteendeförändringen.    

Studiens  primärdata  påvisar  att  det  är  av  största  vikt  att  skapa  tjänster,  vilket  utvecklar   det   sociala   stödet   i   medverkarprocessen   inom   hälsopromotion   både   för   individen   och   samhället.   I:2   beskriver   vikten   av   att   se   till   ursprungsproblemet   och   inte   bara   dämpa   människors  symptom  genom  smärtlindring.    

- I:2   Tänk   att   kunna   minska   användningen   av   smärtlindring.   Alltså   den   smärtlind-­‐ rande  medicinen.  Det  köps  ju  så  mycket  sådant,  det  är  ju  helt  otroligt.    

I:2  menar  att  om  individen  mår  bättre  kroppsligt  så  mår  personen  också  bättre  själsligt.   Ser  man  till  det  personliga  planet,  så  finns  det  många  som  går  omkring  och  har  ont  och   är  stressade.  I:2  har  en  bild  av  att  många  av  Svenskarna  inte  heller  har  råd,  att  söka  den   här  hjälpen  som  de  egentligen  behöver.    

I:9  nämner  även  att  det  är  viktigt  att  lägga  insatser  på  att  utbilda  personal  inom  akade-­‐ misk  tillämpad  beteendeförändring  för  att  i  förlängningen  kunna  skapa  det  sociala  stö-­‐ det  som  krävs.  

- I:9  Motiverande  samtal  och  teoriförankring  är  väldigt  viktigt,  vilket  man  har  sett  i   både  internationella  studier  och  nationella  studier.    

Empirimaterialet   visar   på   bristande   hälsokunskaper,   både   hos   individen   och   inom   de   övergripande  samhällspolitiska  nivåerna.    

- I:9  jag  känner  en  viss  frustration  i  att  det  inte  finns  riktigt  kunskap  på  alla  nivåer   uppåt  heller.    

Det  är  inte  bara  kunskap  som  saknas,  det  är  även  en  kvalitetssäkring  inom  hela  den  häl-­‐ sobefrämjande  sektorn.  Empirimaterialet  framhåller  även  en  avsaknad  på  underlag  för   att  kunna  göra  en  kvalitetssäkring.  För  att  kunna  skapa  hälsa  krävs  enligt  I:9  ett  samar-­‐ bete   mellan   de   olika   vetenskapliga   disciplinerna,   för   att   tillsammans   genom   både   små   och  stora  interventioner  påverka  populationens  hälsa.  Det  gäller  framförallt  enligt  I:3  att   skapa  en  stringens  och  informationshanteringen  om  hur  begreppsapparaten  strukture-­‐ rar  information  och  om  hur  insamlad  data  skapar  någonting  som  kan  beskriva  hur  olika   åtgärder  bidrar  med  nytta,  I:3  menar  att  det  krävs  för  att  skapa  verkliga  bilder  och  där-­‐ med  kunna  veta  vad  som  bör  rekommenderas.      

I:5  anser  ser  att  det  finns  en  risk  med  en  samhällspolitisk  individualism  inom  hälsopro-­‐ blematiken,  och  menar  på  att  det  krävs  en  god  förståelse  för  de  förutsättningar  som  in-­‐ dividerna  finns  inunder.  I:5  anser  att  hälsopreventiva  åtgärder  bör  vara  inkorporerade  i   alla  politiska  beslut.  I:5  menar  att  en  sådan  politik  är  att  skapa  stödjande  miljöer,  vilket   skapar  förutsättningar  till  individens  hälsa.    

Enligt  I:3  kommer  samhället  i  allt  större  grad  kräva  ett  högre  egenansvar  där  individen   på  något  sätt  kommer  vara  tvungen  att  möta  det  nya  informations-­‐,  och  tankesamhället,   då  landstingens  rationaliserar  och  prioriterar  inom  hälsa-­‐,  och  sjukvård.  I:3  framhäver   att  det  kräver  en  förändringsprocess  där  individen  på  något  sätt  måste  bjudas  i  en  med-­‐ skaparprocess,  och  menar  på  att  det  kommer  tvinga  samhället  att  vidta  olika  stimulan-­‐ såtgärder   med   specifika   individanpassningsmöjligheter   för   att   klara   av   att   skapa   den   processen.    

4.107  Hur  ser  hälsoarbetet  i  Sverige  ut  idag?  

I:3,  I:4,  och  I:2  ger  en  konkret  blid  av  hur  det  skrivs  styrdokument  kring  hälsa  och  hur   man  ska  arbeta  med  hälsa,  men  menar  att  det  inte  åtföljs  som  det  borde.  I:3  nämner  att   det  inte  arbetas  med  någon  pedagogisk  process  som  handlar  om  partnerskap  och  med-­‐ skaparprocess  i  en  modern  folkhälsa.  Det  vill  säga  hur  man  involverar  individen  och  tar   till   vara   på   all   information   och   kunskap   människan   har   om   sig   själv,   och   arbetar   med   empowerment.  

- I:3  Hur  gör  man  det  demokratiskt  och  så  vidare  och  så  vidare.  Så  att  de,  det  tycker   jag   inte   att   någon   jobbar   med.   Det   skrivs   massa   fina   papper,   vad   det   gäller   folk-­‐ hälsodeklarationer  och  en  massa  grejer  från  regeringen,  men  ingen  gör  nått  va  som   jag  menar  va,  i  det  stora  hela.  

I:3  framhåller  att  Sverige  jobbar  mycket  utifrån  ett  patogenes  synsätt,  men  att  det  jobbas   ganska  lite  salutogenes.  I:3  beskriver  även  hur  den  Svenska  vården  saknar  en  påtaglig   uppföljningsprocess.  

- I:3  Ett  av  problemen  med  motion  på  recept  och  många  andra  saker  är  att  det  inte