3.401 Metod del 4, Studiens empirinsamling
Kapitel 6 Slutsats Forskningsfrågan
För att förklara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder krävs analyser och valida upp-‐ följningsprocesser vilket förutsätter en informationshanterbarhet i vardagen, med en gemensam begreppsapparat, för att skapa förutsättningar och i förlängningen kunna förklara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder. Det krävs även en rigid kvalitetssäkring i hela den hälsopreventiva sektorn. För att mäta hälsoeffekter krävs en användning av olika metoder parallellt. Nyttoeffektsberäkningarna behöver förklara hälsostatus och påverkan av olika hälsoåtgärder så begripligt som möjligt. För att åstadkomma det krävs experimentella-‐, och longitudinella studier. För att med hjälp av ovan förda resonemang kunna frambringa en förklaring av nyttan kring hälsopreventiva åtgärder i samhället, krävs i ett första steg en kartläggning av de folkhälsovetenskapliga aspekter, som behö-‐ ver undersökas vidare och djupare.
6.101 Vilka folkhälsovetenskapliga aspekter bör kartläggas för att I nästa steg kunna förklara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder i samhället?
v Sjukvårdsbelastningen
- Belastningen på sjukvården måste på ett eller annat sätt minskas, då studien framhåller att samhället inte kommer ha råd att hålla samma vård i framti-‐ den. Det finns en problematik med att en del som behöver vård inte söker vård. En minskning kopplad till att fler som är i behov av vård inte söker vård är givetvis inte önskvärd, utan minskningen ska vara ett direkt resultat av en hälsosammare befolkning.
v Sjukskrivningsdagar
- Minskade sjukskrivningsdagar ger en direkt koppling till individens hälsa och ekonomisk tillväxt i både näringslivet och samhället.
v Produktivitet i arbetslivet
- Ökad hälsa skapar ett högre välbefinnande och en större medvetenhet kring individens självtillit och kapacitet vilket även höjer den allmänna produktivi-‐
teten i arbetet. Vidare skulle en ökad produktivitet i arbetslivet öka näringsli-‐ vets generella tillväxt och vara samhällsekonomiskt gynnsamt.
v Arbetstillfällen
- En ökning av arbetstillfällen är direkt kopplat till en minskning av arbetslös-‐ heten i samhället, vilket främjar individen som får ett arbete, näringslivets tillväxt och gynnar samhällsekonomin. En arbetssökande som erhåller ett förvärvsarbete ökar sina chanser till att skapa ekonomisk och social trygghet, vilket minskar stressen kring livets basala delar.
v Den allmänna ohälsan.
- Den allmänna ohälsan grundar sig i individens vardagliga värk, stress, oro, trötthet, stelhet, lättare åkommor etc., och är den kvalitativa upplevda hälsan i individens personliga kontext. Den allmänna ohälsan är enligt studien hög i samhället. Svenskar anses enligt studien vara det mest tidsstressade folket i hela världen. Hälsostatusen hos individen påverkas av många olika faktorer och är även individuellt upplevd. Exempelvis kan två personer med samma åkomma uppleva och hantera symptomen olika.
Befolkningens allmänna ohälsa behöver kartläggas för att kunna kopplas till de övriga folkhälsovetenskapliga aspekter för att i nästa steg kunna förklara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder i samhället.
Kapitel 7. Reflektion
Jag har tidigare i arbetet beskrivit att det är omöjligt att fånga hela sammanhanget, och denna studie är inget undantag. Reflektionen ger en spegling kring kontexten runt fram-‐ ställningen av studien.
Min roll som forskare sätter mig mitt genom denna studie ett ofantligt stort område och en komplex samverkan av både individens, näringslivets och samhällets sammanhang, vilket utgör något som vi kallar folkhälsa. Jag fastnade direkt för studiens forsknings-‐ fråga och har hela tiden varit medveten om att det finns mycket som påverkar folkhäl-‐ san. Jag ansåg det relevant att använda mig av ett befintligt åtgärdsförslag, vilket resul-‐ terade i att hela studien blev verklighetstrogen och jag upplever att det hjälpte studien att komma fram till en validitet och reliabilitet i resultatet.
Jag kände mig i början av arbetet väldigt angelägen om att sätta igång med intervjuerna för att jag ville vara säker på att grundligt och metodiskt kunna genomföra tematisering och analysering av intervjumaterialet. När jag i ett så tidigt skede började med intervju-‐ erna medförde det att jag gjorde intervjuguiden väldigt bred, vilket i sin tur resulterade i att varje intervju gav väldigt mycket data att analysera. Hade jag istället preciserat in-‐ tervjuguiden tydligare mot forskningsfrågan hade det möjligtvis underlättat analysen av empirin, men samtidigt hade det funnits en större risk för att påverka informanten ge-‐ nom en tydligare subjektivitet, vilket jag har förklarat tidigare. Jag är nöjd med det em-‐ piriska materialet, både primär och sekundärdata. Möjligtvis har jag genom en bred in-‐ tervjuguide fått in onödigt mycket information för studien, men hellre för mycket in-‐ formation än för lite.
Jag valde att hålla alla informanter i denna studie anonyma, för att frågorna eventuellt kunde framhålla viss känslig information. Jag ansåg det viktig utifrån studiens syfte att informanterna berättade deras upplevda verklighet, och inte gömde sig bakom en posit-‐ ion och/eller styrdokument. Jag känner att jag till största möjliga mån har lyckat med det. Intervjuerna gick väldigt bra att genomföra och insamlat material gav mycket in-‐ formation. Ett tag funderade jag på om studien skulle gynnas av att intervjua ytterligare informanter och då tänkte jag framförallt på någon hälsoekonom. Troligtvis hade det gett studien intressant information kring hälsoberäkningar, men jag valde att inte göra
ytterligare intervjuer då jag ansåg att det inte skulle vara av någon relevans för studiens forskningsfråga.
Studiens skrivprocess har varit ett proaktivt samspel mellan mig och min handledare Viktor Magnusson vid Linnéuniversitetet. Han har på ett bra sätt väglett mig genom framställningen av forskningen, och vi har diskuterat kring hur jag på bästa sätt under-‐ lättar för läsaren, då studien berör stora och komplexa frågor. Ett av de val vi diskute-‐ rade fram var att löpande i texten lägga med direkta länkar till källor tagna från internet. Jag har stött på flera frågor om varför jag har valt att göra det, då det inte är korrekt en-‐ ligt Harvard systemet, men jag håller med Viktor i den meningen att det underlättar för läsaren och har valt att behålla länkarna fullt utskrivna löpande i texten.
Jag har noga presenterat studiens alla delar och känner en tilltro till studiens resultat, analys och slutsats. Jag känner också en drivkraft att jobba vidare med att förklara nyt-‐ tan kring olika hälsopreventiva åtgärder och kunna skapa en så verklig bild som möjligt, för att veta vilka hälsopreventiva åtgärder som bör rekommenderas i samhället. Denna studie har visat vilka hälsovetenskapliga aspekter som bör kartläggas för att förklara nyttan kring hälsopreventiva åtgärder. Nästa steg blir att undersöka hur de framkomna hälsovetenskapliga aspekterna kan mätas på ett kvalitetssäkert sätt vilket ger en så verklig bild som möjligt.
Källförteckning
Litteratur
• Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och kultur
• Asplund, J (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg. Bokförlaget Korpen
• Broberg, I. Bäckström, Å. Fahlström, P-‐G. Gunnarsson, M m fl. (2004). Perspektiv på Sport Management. OTM (2004) SISU Idrottsböcker.
• Byrman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö Liber • Faskunger, J. Motivation till Motion 2008.
• Israel, J (1999). Handling och samspel. Upplaga EB01. E-‐bok. http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s?id=2474&artnr=6807-‐
EB01&csid=66&mp=4918
• Jacobsen, I-‐A (2002). Vad hur och varför?. Lund. Studentliteratur
• Lindroth, J. Norberg, J-‐R (2002). Ett idrottsekel. Stockholm. Informationsförlaget och Riksidrottsförbundet.
• Mead, G,H (1956). on social psychology. The University of Chicago Press • Melder, C (2011) Vilsenhetens epidemiologi. Västerås 2010
• Pellmer, K och Warmner, B. (2007) Grundläggande folkhälsovetenskap. Stock-‐ holm, Liber
• SISU idrottsböcker, (2004) Perspektiv på Sport Management. Stockholm
• Vilhelmsson, A. (2011) Från pest och kolera till nutida pandemihot, med en intro-‐
duktion till folkhälsovetenskap. Lund, studentlitteratur
• Winroth, J. Rydqvist L-‐G (2008). Hälsa och Hälsopromotion. Litauen (2008) SISU Idrottsböcker