Sekundärdata

4.2  Sekundärdata  

Här   presenteras   den   sekundärdata   som   framkommit   relevant   för   studien   i   de   genom-­‐ förda   intervjuerna   och   under   arbetets   gång.   En   enkel   beskrivning   av   sjukvårdssystem   och  Svenska  hälso-­‐,  och  sjukvårdsstrukturen  presenteras  först.  Där  efter  kommer  olika   sekundärdata  både  i  text  och  siffror.  Sekundärdata  som  presenteras  här  är  till  stor  del   källans  exakta  ord.  Det  bör  även  medvetengöras  att  sekundärdata  ofta  är  framtagen  uti-­‐ från  ett  underordnat  sammanhang  och  kontext  och  kan  inkludera  en  speglig  av  upphov-­‐ skällans  syfte.    

4.201  Sjukvårdssystem    

Hälso-­‐  och  sjukvårdssystem  är  mycket  komplexa.  Komplexiteten  styrs  av  politisk  ideo-­‐ logi   samt   institutionella   och   professionella   komponenter.   (Socialmedicinsk   tidskrift,   Haglund  B.  2010,  nr  1)    

Sveriges  hälso-­‐  och  sjukvård  är  en  välfärdssektor  där  det  pågår  ett  ständigt  arbete  med   att  ta  fram  statistik,  indikationer  för  kvalitetssäkringar  samt  metoder  och  riktlinjer  för   prioriteringar.  Hälso-­‐  och  sjukvården  i  Sverige  har  ett  stort  arbetsområde  och  skall  även   arbeta  för  att  förebygga  ohälsa.  Den  som  vänder  sig  till  hälso-­‐  och  sjukvården  skall  när   det  är  lämpligt  ges  upplysningar  om  metoder  för  att  förebygga  sjukdom  eller  skada.    Lag  

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-­‐-­‐och-­‐sjukvardslag-­‐1982_sfs-­‐1982-­‐763/.   2012-­‐04-­‐ 04)    

Det   övergripande   folkhälsomålet   enligt   en   folkhälsopolitiska   rapporten   2010   är   att   skapa  samhälleliga  förutsättningar  för  en  god  hälsa  på  lika  villkor  för  hela  befolkningen.   Den  verkliga  bilden  är  att  ohälsa  kostar  det  Svenska  samhället  minst  120  miljarder  kr   varje  år.  I  den  folkhälsopolitiska  rapporten  står  det  även  att  de  flesta  av  de  samhällseko-­‐ nomiska    kostnaderna  för  ohälsa  går  att  förebygga  genom  tidiga  och  förebyggande  åt-­‐ gärder.   (http://www.fhi.se/PageFiles/10555/R2010-­‐16-­‐folkhalsopolitisk-­‐rapport-­‐ 2010.pdf  (2012-­‐02-­‐03)  

4.202  Hälso-­‐  och  sjukvårdens  struktur  i  Sverige  

I   Sverige   är   Hälso-­‐   och   sjukvårdens   utformning   beroende   av   dominerande   politisk   in-­‐ riktning  och  under  senare  tid  har  det  skett  en  förändring  från  mer  kollektiva  lösningar   till  en  mer  individorienterade  riktning  med  en  frihet  i  val  av  vård.  (Socialmedicinsk  tid-­‐ skrift,  Haglund  B.  2010,  nr  1)    

I  Sverige  finns  tre  nivåer  som  på  olika  sätt  har  ansvar  för  hälso-­‐  och  sjukvårdspolitiken.   På  riksnivå  är  det  riksdag  och  regering,  på  regional  nivå  landsting  alternativt  regioner   och  på  den  lokala  nivån  är  det  kommunen.  Hälso-­‐  och  sjukvårdslagen  (HSL)  reglerar  de   olika  ansvarsområdena  och  är  utformad  så  att  den  ger  landstingen  samt  kommunerna   stor  frihet  när  det  gäller  hur  deras  hälso-­‐  och  sjukvård  ska  organiseras,  vilket  gör  att  det   till  största  delen  varje  landsting  och  regions  uppgift  att  finansiera  och  besluta  hur  resur-­‐ ser  ska  fördelas  i  respektive  region.  (http://www.regeringen.se/sb/d/14832.  2012-­‐04-­‐ 04)  

4.203  Sekundärdata  från  Europeiska  kommissionen  

EESK  (Europeiska  Ekonomisk  och  Sociala  Kommitté)  har  i  olika  yttranden  behandlat   frågor  kopplade  till  hälsovård  och  patienträttigheter  (2008-­‐01).  EESK  avser  nu  att   granska  detta  förslag  till  ett  svar  på  beslut  från  EG-­‐domstolen.  Förslaget  bygger  på  pati-­‐

enternas  rättigheter  och  syftar  till  en  samordning  av  medlemsländernas  politik  på  folk-­‐ hälsoområdet.  (http://eur-­‐

lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&lang=sv&ihmlang=sv&lng1=sv,fr&lng2=bg,cs,da,de, el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&val=499038:cs&page=.  (2012-­‐04-­‐18))   Kommittén  hyser  oro  inför  den  skillnad  som  utgörs  i  direktivet  mellan  sjukhusvård  och   vård  utanför  sjukhus.  Denna  distinktion  grundar  sig  framför  allt  i  ekonomiska  aspekter   och  EESK  rekommenderar  att  varje  medlemsland  själva  fastställer  vad  som  avser  sjuk-­‐ husvård  respektive  vård  utanför  sjukhus.  (http://eur-­‐

lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&lang=sv&ihmlang=sv&lng1=sv,fr&lng2=bg,cs,da,de, el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&val=499038:cs&page=.  (2012-­‐04-­‐18))    

The   following   trends   are   clear   from   the   National   Public   Health   Report   2005:   life   ex-­‐ pectancy  continues  to  increase;  life  expectancy  and  health  remain  unequally  distributed;   there  is  a  reduced  incidence  of  and  mortality  from  cardiovascular  diseases;  diabetes  is   increasing  among  children  but  not  among  adults;  overweight  and  obesity  is  increasing   for  all  ages,  most  among  young  adults;  suicide  is  declining  except  among  men  aged  15  to   24;  children’s  and  young  people’s  health  is  good,  but  more  children  report  psychosoma-­‐ tic   symptoms,   old   people’s   health   is   improving   but   not   among   the   oldest   old   (Source:   Persson  G  et  al.  Health  in  Sweden:  The  National  Public  Health  Report  2005.  Scandina-­‐ vian  Journal  of  Public  Health,  2006;  34(Suppl  67):  3–10).  Under  the  European  strategic   guidelines   for   cohesion   a   key   objective   under   the   aim   of   ‘More   and   better   jobs’   is   “To   help  maintain  a  healthy  workforce”.  In  2006  just  over  12%  of  the  population  of  working   age  received  benefits  related  to  ill  health  (sickness  &  rehabilitation  allowances  and  acti-­‐ vity  &  sickness  benefit)  (Source:  A  national  strategy  for  regional  competitiveness,  entre-­‐ preneurship  and  employment  2007-­‐2013.  Ministry  of  Enterprise,  Energy  and  Communi-­‐ cations,  2007).   (http://ec.europa.eu/health/health_structural_funds/docs/info_sheets/se.pdf.  2012-­‐04-­‐ 25)        

4.204  Sekundärdata  från  EU:s  direktiv  2011/24/EU  

EU:s   ministerråd   och   Europaparlament   antog   i   början   av   2011   EESK:s   direktiv   beträf-­‐ fande   patienträttigheter   vi   gränsöverskridande   vård.   Senast   hösten   2013   kommer   de   nya  reglerna  införas  i  nationell  lagstiftning.  EESK  ser  att  det  är  upp  till  varje  enskilt  med-­‐ lemsland  att  bestämma  hur  den  egna  sjukvården,  sociala  omsorgen  och  socialtjänst  ska   utformas,  organiseras  och  finansieras.  (SKL.  Svanfeldt,  E  2011-­‐03-­‐25)  

EU:s  direktiv  för  patient-­‐  och  personalrörlighet  över  nationsgränserna  har  öppnat  upp   för  en  inre  marknad  vilket  ökar  vikten  av  ett  internationellt  samarbete.  (SKL.  Svanfeldt,   E  2011-­‐03-­‐25)  Implementeringen  av  direktivet  medför  en  komplexitet  kring  viktiga  frå-­‐ gor  för  respektive  medlemsland.  Sveriges  riksdag  kommer  under  hösten  2012  ta  beslut   om  en  proposition.  (Consultants  for  Statistic  Futures.  Sid  2)    

4.205  Sekundärdata  från  Svenska  propositioner    

Det  finns  en  uppsjö  av  propositioner  kring  hälsopreventiva  åtgärdsförslag.    Jag  nämner   här  i  korthet  några  delar  av  olika  propositioner  vilka  jag  har  läst.    

Inom   hälso-­‐,   och   sjukvårdslagen   finns   även   reglering   som   styr   yrkesverksamheten,   (LYHS  1998:531)  där  står  det  bland  annat  hur  åtgärder  vilket  endast  är  förbehållna  be-­‐ hörig   sjukvårdspersonal.   (Motion   2007/08:   SoU244)   Enligt   kap.   1   §   lagen   (1998:531)   om  yrkesverksamhet  på  hälso-­‐,  och  sjukvårdens  område  skall  hälso-­‐,  och  sjukvårdsper-­‐ sonal  utföra  sitt  arbete  i  överensstämmande  med  vetenskap  och  beprövad  erfarenhet.  I   annat   fall   kan   disciplinpåföljder   eller   annan   påföljd   åläggas   enligt   bestämmelserna   i   5   kap  §  lagen  (1998:531).  Vissa  landsting  försöker  sig  på  integrering  men  vet  inte  hur  de   ska  få  tag  på  yrkesutövare  med  rätt  kompetens  vilket  leder  till  ett  godtyckligt  urval  utan   krav   på   kompetens.   Hälso-­‐,   och   sjukvårdslagen   sätter   gränser   för   en   samverkan   med   komplementärmedicinen.  (Motion  2008/09:SoU523)  

Ett  nationellt  register  över  yrkesutövande  av  alternativ-­‐  eller  komplementärmedicin  har   remissbehandlats  och  bereds.  (Socialutskottets  betänkande  2005706  SoU17)    

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  som  anförts  i  motion  om  att   snarast  tillsätta  den  utredning  som  tidigare  beslutats  med  direktiv  2006:64  om  alterna-­‐ tiv  och  komplementärmedicinskt  register.  (Motion  2007/08  So249)    

Det   finns   en   uppdelning   i   vårdområdet   vilket   är   olyckligt.   Dels   finns   den   traditionella   vården  som  är  skattefinansierad,  dels  finns  det  ett  brett  fält  av  alternativ-­‐  och  komple-­‐ mentärmedicinska  utövare  –  vårdgivare  och  behandlare  vilket  människor  använder  sig   av,  men  som  inte  har  samma  erkännande  av  samhället.  Det  finns  dock  exempel  på  sam-­‐ arbete   över   gränserna,   och   det   finns   även   ett   antal   landsting   som   har   slutit   avtal   med   exempelvis   kiropraktorer   och   naprapater.   Det   är   yrkesutövare   vilket   är   legitimerade   men   som   fortfarande   av   hälso-­‐,   och   sjukvården   betraktas   som   alternativa.   (Motion   2007/08  So249.)  

Vidarkliniken   (läs   mer   på  http://www.vidarkliniken.se/)   är   ett   exempel   på   hur   läkare   och   sjuksköterskor   arbetar   gränsöverskridande   mellan   traditionell-­‐,   och   komple-­‐ mentärmedicin  (Motion  2007/08  So249.)  

Många  Europeiska  länder  har  integrerat  olika  komplementära  behandlingsmetoder  i  sin   offentligt  finansierade  sjukvård.  (Motion  2007/08:m1746)  

4.206  Internationella  jämförelser    

Det   råder   stora   skillnader   länders   satsning   på   samarbete   mellan   komplementär-­‐,   och   traditionell  medicin.  (Motion  2007/08:  SoU244)  I  Norge  har  man  till  skillnad  från  i  Sve-­‐ rige   inför   en   särskild   lag   vilket   reglerar   det   alternativa   och   komplementärmedicinska   området.   (motion   2007/08:mp835)   Betänkandet   (2006/07:SoU8)   inom   hälso-­‐,   och   sjukvårdsfrågor   ger   utskottet   förslag   i   korthet   då   riksdagen   avslår   motioner   om   kom-­‐ plementärmedicin   m.m.   ”Sverige   bör   i   likhet   med   Norge   ändra   viss   lagstiftning   beträf-­‐

fande  alternativ  medicin.”    

4.207  Skattefria  förmåner  

- Friskvårdsbidrag  är  en  skattefri  personalförmån  som  också  är  avdragsgill  för  ar-­‐ betsgivaren  om  vissa  kriterier  uppfylls.  

- Alla   på   arbetsplatsen   måste   omfattas   av   erbjudandet   och   bidraget   gäller   bara   motion  av  ”enklare  slag”  så  som  träning  på  gym,  gympa,  bollsporter  och  bowling.   Storleken  kan  normalt  uppgå  till  kostnaden  för  ett  årskort  på  ett  gym.  

- Sporter  som  kräver  dyr  utrustning,  som  golf,  ridning  och  utförsåkning,  omfattas   inte.  Det  gör  inte  heller  startavgifter  till  tävlingar,  om  inte  arbetsgivaren  anmäler   ett  helt  lag  från  arbetsplatsen.    

- Skattefri   friskvård   kan   också   vara   rådgivning   om   kost,   stresshantering   och   rö-­‐ kavvänjning  samt  i  vissa  fall  även  massage  och  fotvård.  

(skatteverket)    

- 67%  av  alla  anställda  i  Sverige  får  friskvårdsbidrag.  

- Bland  tjänstemän  för  77%  bidraget,  medan  arbetare  som  får  bidraget  är  59%     - Kvinnor  får  friskvårdsbidrag  oftare  än  män.  72%  av  kvinnorna  får  bidraget,  att  

jämföra  med  63%  av  männen.    

- Män  får  dock  högre  bidrag  än  kvinnor.  16%  av  de  män  och  9%  av  de  kvinnor  som   får  bidraget,  får  mer  än  2000kr.  34%  av  kvinnorna  får  under  1000kr,  vilket  mot-­‐ svarande  är  21%  för  män.  

- 28%  av  alla  får  som  mottager  friskvårdsbidrag  får  mindre  än  1000kr  per  år.  49%   får  mellan  1000  –  2000kr  och  12%  får  över  2000kr.  

- Friskvårdsbidrag  är  nästan  lika  vanlig  i  privat  som  i  offentlig  sektor.  Privat  erbju-­‐ der  67%  och  offentlig  sektor  erbjuder  69%.  

- 98%  av  alla  tillfrågade  visste  att  de  kunde  få  friskvårdsbidrag  av  sin  arbetsgivare   eller  inte.    

- 11%  av  de  som  får  bidrag  vet  inte  hur  stort  bidrag  de  har  rätt  till    (Sifo,  på  uppdrag  av  LO-­‐Tidningen)  

4.208  Foskning  

USA  har  ett  eget  center  för  den  komplementära  medicinen,  National  Center  for  Comple-­‐ mentary  and  Alternative  Medicin,  som  sedan  1998  har  en  självständig  status  inom  Nat-­‐ ional  Instiutes  of  Health.  I  Europa  (bl.  a  i  Paris,  Berlin  och  Barcelona)  och  USA  undervi-­‐ sas  och  forskas  det  officiellt  i  komplementärmedicin.  (Motion  2007/08:  SoU244)  

En  genomgående  faktor  som  lyfts  fram  vid  studier  av  den  komplementära  medicinen  är   att  patienterna  ofta  upplever  att  behandlaren  tar  hänsyn  till  helheten  och  till  hela  män-­‐ niskans  behov.