I detta kapitel beskriver och redogör vi för studiens metod. Vårt samlade material till den kvalitativa studien utgår från semistrukturerade samtalsintervjuer. Den kvalitativa forskningsmetoden har vi som utgångspunkt för denna studie för att synliggöra vilken struktur och tillvägagångssätt förskollärarna har för att arbeta språkutvecklande med barnboken. Semistrukturerade samtalsintervjuer valde vi eftersom denna intervjuform är något mer styrd där frågorna som ställs är bestämda sedan tidigare. Om målet för
studien varit att belysa barnbokens övergripande användning i förskolan och inte som ett språkutvecklande verktyg hade troligtvis en kvantitativ forskningsmetod varit mer passande.
Alvehus (2013) beskriver kvalitativ metod som en tolkande forskning, ett bidrag till en mer generell förståelse av ett fenomen. Därmed blir tolkningen direkt knuten till teori och val av problem. Den kvalitativa forskningsmetoden är även en metod som vänder sig till meningar eller innebörder, snarare än statistiska mätningar, vilket medför att begränsade aspekter studeras av den sociala verkligheten. Vidare menar Alvehus (2013) att begreppen validitet och reliabilitet i kvalitativ forskningsmetod är olämpliga i en tolkande kvalitativ forskning. Reliabilitet avser huruvida forskningsresultaten är
upprepningsbara eller ej. Validitet i sin tur är att forskaren undersöker det hen ämnat att undersöka, Alvehus beskriver detta som ”har det vi lyckats mäta verkligen mätt det vi ville mäta”. I vår studie är reliabiliteten låg, då forskningsresultaten inte är
upprepningsbara, även om en annan forskare skulle intervjuat samma personer med samma frågor, skulle inte samma resultat uppnås. Detta eftersom forskare har olika
”glasögon” de väljer att studera de olika fenomenen med. Validiteten i studien är
däremot hög då vi undersökte det vi hade för avsikt att undersöka. Validiteten ökar även då vi kunnat återgå till materialet flera gånger genom att gå tillbaka till transkribering och ljudinspelningar.
Den semistrukturerade intervjuns uppbyggnad beskriver (Alvehus, 2013) som det vanligaste sättet att utföra intervjuer på. Vid en semistrukturerad intervju följer respondenterna ett formulär med ett fåtal öppna frågor om samtalets ämne.
Respondenterna ges genom denna typ av intervju större utrymme att påverka innehållet, vilket gör det extra viktigt för intervjuaren att vara uppmärksam i arbetet med
23
följdfrågorna. Utifrån studiens syfte har vi valt att applicera detta tillvägagångssätt, genom att respondenterna ges utrymme att påverka samtalets innehåll under intervjuns rubriker.
5.1 Urval
Det insamlade materialet kommer att utgå från tre förskollärare som aktivt arbetar i förskolan. Två av respondenterna arbetar på samma avdelning med en barngrupp i åldern fyra till fem år. Den tredje respondenten arbetar som förste förskollärare och har god kännedom om barngruppen och arbetet på hela förskolan. Urvalet har varit ett medvetet val eftersom vi vet att respondenterna i fråga besitter kunskap om hur arbetet med barnboken och literacy i förskolan kan se ut. Urvalet har varit strategiskt på det sättet att vi ryktesvägen hört att just denna förskola arbetar flitigt med barnboken samt har utvecklat fungerande strukturer kring detta. Eftersom vi var nyfikna på
förutsättningarna för ett fungerande språkutvecklande arbete med barnboken genom bland annat högläsning, valde vi just denna förskola. Urvalet menar Alvehus (2013) är nödvändigt för alla studier forskare gör, och i den kvalitativa forskningsmetoden där intervjuer ska utföras behöver forskaren välja ut vilka personer som ska intervjuas.
Larsen (2018) menar att de som deltar i intervjuer bildar det så kallade urvalet.
Urvalsstrategier ser olika ut menar Alvehus (2013) beroende på vilken typ av urval forskaren väljer. Vi utgår i intervjuerna från ett strategiskt urval som Alvehus menar kännetecknas av att förskollärarna känner till den miljö som ska studeras.
Vidare i arbetet presenterar vi förskollärarna med fingerade namn vilka är Anna och Henrik. Förste förskollärare har fått namnet Lotta. De intervjuade förskollärarnas yrkeserfarenhet är varierande i längd. Urvalet har ett homogent fokus där
respondenterna ingår under samma titel och förskola, vilket enligt Alvehus (2013) gör det lättare att åstadkomma jämförelser mellan dessa personer. Vi är medvetna om att vår studie inte kan utgöra ett exempel för hela förskoleverksamheten, av denna anledning har vi valt att belysa en avdelning som arbetar språkutvecklande med barnboken.
Bryman (2008) menar att intervjun ska utföras i en lugn och ostörd miljö. Vidare beskriver Bryman att det är viktigt att respondenterna är bekanta med den miljön där intervjun äger rum. Miljön ska även vara anpassad så att inte någon hör vad som sägs
24
(ibid). Vi valde därför att respondenterna själva fick bestämma plats för utförandet av intervjuerna på förskolan.
5.2 Intervjuernas struktur och utförande
I all kvalitativ forskning som bygger på människors personliga utsagor är etiken en viktig del av forskningsprocessen, dessa etiska principer har vi författat i en
samtyckesblankett som respondenterna tagit del av och skrivit under. Vi inledde därför varje intervju med att gå igenom samtyckesinformationen. Eftersom vi valt att spela in intervjuerna frågade vi respondenterna igen om de kände sig bekväma med detta.
Davidson & Patel (2019) menar att det är viktigt för intervjuaren att interagera med respondenten, vara lyhörd och bemöta frågorna i bra rytm, för att intervjusituationen ska vara bekväm. Samtliga intervjuer utfördes på samma förskola där förskollärarna arbetar.
Vi valde och fick tillåtelse av Malmö universitet att spela in intervjuerna med våra privata mobiltelefoner. Detta tillvägagångssätt valde vi eftersom vi inte ville riskera att misstolka eller missa något som sades. Vi ville även ha förutsättningen att återgå till intervjumaterialet flera gånger, för att få en så objektiv bild som möjligt. Det insamlade materialet har sedan förvarats tryggt och oåtkomligt på Malmö universitets server. Vi transkriberade ljudinspelningarna ordagrant i sin helhet och därefter eliminerades ljudfilerna från våra privata mobiltelefoner.
5.3 Kritisk metoddiskussion
Alvehus (2013) menar att ett homogent urval studeras utifrån samma “typ” av perspektiv, vilket riskerar att inte ge så mycket ny information. Vidare beskriver Alvehus att utifrån ett homogent urval ges en bredare insikt av problemet som ska studeras, vilket bidrar till ytterligare infallsvinklar och frågor. I det här fallet ville vi undersöka en specifik företeelse därför hade det inte varit meningsfullt med ett slumpvis urval.
25
Intervjuformen kan vara dubbelsidig menar Alvehus (2013). Inspelningen kan störa den som intervjuas och vara begränsande i hur öppen hen kan vara. Om detta uppstår
rekommenderar Alvehus att forskaren för anteckningar. Risken med anteckningar är dock att de kan ändras på vägen, det vi hör är det som skrivs ner vilket inte alltid stämmer med det som sagts. Att spela in kan å andra sidan vara en trygghet för den intervjuade då det som sägs kommer att fångas upp ord för ord. Vidare menar Alvehus att transkribering är ett första steg i analysen, där tal förvandlas till text för att sedan tolkas. Det finns många olika sätt att transkribera på och vilken variant som väljs är beroende av vilken typ av analys som ska genomföras (ibid).
Thurèn skriver om värderingar i sin bok Vetenskapsteori för nybörjare (2019) och menar att det är viktigt att skilja på sakfrågor och värdefrågor. Sakfrågor kan handla om hur verkligheten ser ut medan värdefrågor handlar om hur vi vill eller inte vill att verkligheten ska se ut. Thurèn menar vidare att det är viktigt att tänka på att det är våra värderingar som får oss engagerade, vilket gäller för alla människor. Dock bör vi inte låta våra värderingar påverka synen på verkligheten (ibid). Detta synsätt tar vi med oss till de intervjuer som ska utföras, där vi bör vara medvetna om vår och respondenternas roll. Vi är medvetna om att respondenternas tolkningar av intervjufrågorna speglar deras egen verklighet, vilket även görs av oss forskare, genom vår tolkning utifrån
respondenternas svar. Davidson & Patel (2019) menar även att tidigare erfarenheter påverkar vad vi föredrar att rikta fokus mot, vilket påverkar den kunskap vi tilldelas.
Dessutom har moralfilosofiska frågor stor betydelse för forskningen (ibid). Exempelvis är det rätt eller fel att barnen i förskolan blir lästa för i samband med lunch eller som pauser för pedagogerna?
5.4 Forskningsetiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2019) inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning finns forskningsetiska överväganden och dess allmänna huvudkrav, vilka har som syfte att ge riktlinjer i förhållande till forskare och
uppgiftslämnare. Detta så att en god fördelning sker mellan forskningskravet och individskyddskravet. De fyra grundläggande huvudkrav som ställs på forskare med människors medverkande är följande; informationskravet, samtyckeskravet,
26
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer har i denna studie tillämpats genom att: Informationskravet har mötts genom ett
godkännande från intervjupersonerna att delta i studien. Informationen är väl framförd kring att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas, utan vidare
konsekvenser. Deltagarnas syfte och uppgifter i den medverkande studien har informerats till samtliga inblandade. Samtyckeskravet genomfördes genom att en samtyckesblankett med information delades ut till pedagogerna som sedan signerade dessa. Konfidentialitetskravet har genomförts på så sätt att alla deltagares uppgifter samt anteckningar lagras säkert. Ljudinspelningarna har eliminerats efter studien.
Nyttjandekravet har enbart använts i vetenskapligt forskningssyfte och kommer inte att användas i andra sammanhang, vilket deltagarna även tagit del av.
5.5 Intervjufrågor
Vi har utformat intervjuerna efter våra forskningsfrågor för att hjälpa oss att besvara dessa. Förskollärarnas svar skildrar deras personliga förklaringar och tolkningar kring vilken plats barnboken har i förskolan, hur de arbetar med barnboken samt vilka förutsättningar det finns för detta arbete.
• Vad har barnboken för plats på er avdelning?
• På vilket sätt kan arbetet med barnboken ge upphov till språkutvecklande aktiviteter?
• Vilka är förutsättningarna för att barnboken ska användas som språkutvecklande verktyg i förskolan?
I nästa kapitel kommer vi att analysera de genomförda intervjuerna med hjälp av det multimodala teoretiska perspektivet inom ämnesområdet literacy.
27