Vidare forskning

För att få en tydligare och mer generell bild av arbetet med barnboken hade det varit intressant att intervjua fler förskollärare. Vi hade också tyckt det varit spännande att höra hur barnen själva tolkar barnboken och jämföra resultatet med förskollärarnas tolkningar. Studien hade kunnat kompletteras med observationer, för att skapa

ytterligare en tydligare bild av arbetet kring barnboken i verksamheten. Vidare skulle en studie kunna utföras om vad för många böcker kan innebära för arbetet med literacy och multimodalt perspektiv, även ytterligare forskning kring strukturer och mekanismer för högläsning såsom kompetens, attityder och mod.

44

Referenslista

Almegård, Mats (2020) Läsa med barnen och se dem växa. Lärarförbundets Tidning Förskolan. 8 april 2020. Tillgänglig på internet; https://forskolan.se/las-med-barnen-och-se-dem-vaxa/ (Hämtad: 2020-05-04)

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 1. uppl.

Stockholm: Liber AB

Bartan, Murat (2018). “Determination of Preschool Teachers’ Preference Reasons for Children’s Books Used by Them in Their Classes”, World Journal of Education, 8(6), 187-195 Tillgänglig på internet: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1203298.pdf (Hämtad: 2020-04-03)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt:

metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk-och textarbete med barn. upplaga 1:3. Denmark: Eurographic Danmark A/S

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskaplig metod. 3 uppl. Stockholm: Liber

Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. 3. uppl. Litauen: Bulls Graphics

Cummins, Jim (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Upplaga 3:1. Great Britain: Cromwell Press Ltd. E-bok. Tillgänglig på internet:

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=LKMUaubxL9cC&oi=fnd&pg=PA1&dq

=jim+cummins+language+power+and+pedagogy&ots=XABB5zWAeG&sig=bg15Q9H yeu3WBehQ9y7hSEC6g9Q&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false (Hämtad: 2020-04-03)

45

Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan.

uppl. 1:4. Denmark: Eurographic Danmark A/S

Davidson, Bo & Patel, Runa (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Upplaga 5:1. Poland: Dimograf

Edvardsson, Jenny & Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018). Diagnostisering, literacy och multimodalitet. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB

Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur &

kultur.

Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Upplaga 1:1 Polen: Interak

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala Universitet. Stockholm: Elanders Gotab

Fast, Carina (2008). Literacy- i familj, förskola och skola. upplaga 1:7. Sverige:

Holmbergs i Malmö AB

Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. uppl. 1:3. Estonia: PAGROUP

Fridolin, Gustav & Widmark, Martin (2019). Att lära barn att läsa är att bygga ett bättre Sverige. Nerikes Allehanda. 3 maj 2019. Tillgänglig på internet:

https://www.na.se/artikel/debatt-att-lara-barn-lasa-ar-att-bygga-ett-battre-sverige (Hämtad: 2020-04-03)

Heimer, Maria (2016, b). Högläsning i förskolan. Vägledning till litteraturen. uppl. 1:2.

Gothia fortbildning AB: Stockholm

46

Häggström, Margaretha & Örtegren, Hans (2017). Visuell kunskap för multimodalt lärande.

1: a uppl. Poland: Interak

Jönsson, Karin (2007). E-bok. Litteraturarbetets möjligheter. Malmö: Holmbergs Tillgänglig på internet:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1

Kress, Gunther R (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. Wolverhampton, Tettenhall: Keystroke

Kåreland, Lena (2005). Modig och stark-eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur

Kåreland, Lena (2008). Barnlitteraturens utveckling i Sverige. Litteraturbanken.se Tillgänglig på internet:

https://litteraturbanken.se/red/presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklin gISverige.pdf

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1:2 Polen: Dimograf

Liberg, Caroline (2014). “Lärarna måste tala mer om texterna”. Lärarnas tidning, 23 januari, 2014. Tillgänglig på internet: https://lararnastidning.se/larare-maste-tala-mer-om-texterna/ (Hämtad 2020.04.03)

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Ny, rev. utg) (2018). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pd f4001.pdf (Hämtad 2020.04.07)

47

Regeringskansliet (2016) Utbildningsdepartementet (29 november 2016). Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/artiklar/2016/11/regeringens-insatser-inom- omradet-lasforstaelse-ett-av-de-amnesomraden-som-mats-i-timss-timss-advanced-och-pisa/

(Hämtad 2020.04.01)

Selander, Staffan (2010). Design för lärandet, ett multimodalt perspektiv. Finland:

Bokwell WS

Skolverket (20 mars 2020). Tillgänglig på internet;

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-forskolan (Hämtad: 2020.04.01)

Skolverket (9 oktober 2019). Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella- jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-arskurs-4

(Hämtad: 2020.04.01)

Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan- En utgångspunkt för samspel.

Tillgänglig på internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020.04.03)

Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2:a uppl. Malmö:

Holmbergs AB

Vetenskapsrådet (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR. (Hämtad 2020.04.07)

48

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej!

Vi heter Priscilla Perez och Therese Wängström och är två studenter som läser till förskollärare på Malmö universitet termin 6, och kommer ta examen i januari 2021.

Vi skriver nu vårt examensarbete och tänker utföra en kvalitativ studie gällande barnboken som ett språkutvecklande verktyg i förskolan. Studien består av intervjufrågor som kommer att spelas in med våra privata mobiltelefoner, för att vi som forskare noggrant och grundligt kan lyssna igenom det inspelade materialet. De privata mobil telefonerna har kommit som en lösning från Malmö universitet i samband med Covid-19. Syftet med studien är att vi vill uppmärksamma en förskola där förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska arbete främjar barnboken i förskolan.

- De uppgifter vi tänkt samla in innefattar förskollärarnas personliga uppfattningar som vi sedan kommer att analysera. Vi kommer utifrån svaren att noggrant transkribera materialet och redovisa resultatet med stöd av det multimodala perspektivet. De som kommer ha tillgång till den insamlade informationen är vår handledare Magdalena Sjöstrand Öhrfelt, opponenter och examinator på Malmö universitet.

Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA

(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)