I metodkapitlet kommer vi redogöra för våra tillvägagångssätt för att samla in empiri och material till vår studie. Förutom metodval, urval, etiska övervägande, forskarroll och genomförande kommer vi fördjupa oss kort i vad kvalitativ metod medför i forskning.
4.1 Kvalitativa intervjuer
I utformandet av denna studie valdes kvalitativa intervjuer som den huvudsakliga insamlingsmetoden av empiri. Intervjuer menar Alvehus (2019) skapar en arena där den som blir intervjuad kan uttrycka tankar och ett sätt att fördjupa och förankra känslor och åsikter i koherens med olika situationer. Detta utgjorde en möjlighet för oss att göra förskollärarnas röster hörda, eftersom det var vårt syfte att undersöka deras upplevelser av samling och läroplan.
Kvalitativ forskning söker efter att berätta någons historia, upplevelser och inre tankar, men för att dessa skulle skapa ett underlag för vår studie krävs också ett bejakande till den kvantitativa forskningen. Löfgren (2021) beskriver att det är essentiellt att intervjun sker under trygga former för att den som intervjuas ska våga öppna upp sin värld och dela med sig av sina berättelser och tankar. Redan före vi började våra intervjuer var vi införstådda i att vår forskarroll behöver vara öppen för att följa intervjupersonens berättelser utan att lägga in våra egna värderingar och tidigare erfarenheter. Det blev väsentligt att tillåta intervjun öppna upp för nya perspektiv och forskningsaspekter som vi tidigare inte tänkt på, för att vår studie ska ge en så rättvis bild av verkligheten som vi kan och skapa en studie med reliabilitet. För att vi skulle kunna uppfatta mönster och samband i vårt forskningsområde krävdes det att vi intervjuade flertal personer. Fyra förskollärare intervjuades, samt en rektor.
4.2 Urval
Under vår studie har vi valt att intervjua förskollärare på olika förskolor runt om i Skåne, totalt fyra förskolor, för att få en bredare bild utav hur samling används och hur läroplanen används samt tolkas. Vi valde även att intervjua en rektor på en förskola i södra Skåne, detta för att få ett annat perspektiv på våra frågor. Syftet till att intervjua en rektor var för att deras roll i förskolan innebär ett större ansvar över den undervisning som ska ske i enlighet med
läroplanen. Detta får betydelse för vår studie eftersom det bidrar till en större helhetsbild kring läroplanens betydelse i förskolan, hur detta kan påverka en situation som samling och vilket stöd som förskollärare får av högre ledning i sitt arbete med läroplanen. Detta utgör ett strategiskt val enligt Alvehus (2019) eftersom vi som intervjuare i förväg har bestämt vilka människor vi vill ha med i vår studie utifrån deras erfarenheter. Vi valde denna urvalsmetod eftersom samling är något universellt som används på de flesta förskolor men där vi vill få ett större perspektiv och inte svar från en och samma förskola där pedagogerna kanske arbetar på samma sätt. Samma gäller läroplanen, alla förskolor tolkar och arbetar med med läroplanen på olika sätt, vilket är en annan anledning till varför vi valde att genomföra intervjuer från flera olika förskolor. Alvehus (2019) förklarar även vikten med att tänka i ett större perspektiv kring vilka intervjupersoner som väljs ut, därför ville vi även ha rektorns perspektiv för att kunna sätta detta i en helhet.
4.3 Etiska överväganden
Vi har i denna studie tagit del av Vetenskapsrådets (2017) etiska övervägande för att vårt forskningsarbete ska hålla en kvalitet och att vårt genomförande sker på ett ansvarsfullt och korrekt sätt för alla inblandade. Vi har med stöd utifrån Vetenskapsrådets riktlinjer utformat en studie som tar hänsyn till de olika etiska kraven för att skapa en studie av hög kvalitet.
Utifrån dessa riktlinjer har vi utformat ett tydligt syfte och frågeställning, med fördjupade intervjufrågor till förskollärare och rektor. Vi har förklarat vilka metoder vi har valt att arbeta efter för att vi ska på bästa sätt få reda på de svaren som vi behöver för vår studie. Vår studie har utgått från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska riktlinjer och utgått från deras fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Nedan beskrivs det kortfattat om dessa huvudkrav samt hur vi har valt att arbeta med dessa under våra intervjuer.
Informationskravet innebär att undersökningsdeltagaren ska få information kring studien som ska genomföras, deltagaren ska få ta del om vad studien handlar om, att det är frivilligt att ställa upp och får närsomhelst avböja från att deltaga. Stor vikt läggs också till att informera om att dessa forskningsresultat kommer hanteras både före, under och efter slutförd studie.
Detta har vi gjort med hjälp av skriftligt och muntligt samtycke inför varje intervju.
Samtyckeskravet innebär att vi har lämnat ut samtyckesblanketter till alla deltagare, där vi
samtyckesblanketter inhämtar vi deltagarnas godkännande för att vara med i vår studie med kunskapen om att de har rätt till att avbryta sin medverkan närsomhelst utan några negativa konsekvenser (se bilaga 1).
Konfidentialitetskravet innebär att alla personuppgifter ska behandlas och förvaras så att inga obehöriga kan ta del av det. Det innebär även att det i studien inte ska kunna framgå vem intervjupersonen är för utomstående och ska därigenom inte kunna identifieras. I vår studie har vi därför valt att inte skriva ut vilka eller var förskolorna ligger, förutom att det är i Region Skåne, dessutom har vi namngett intervjupersonerna med A, B, C, D för att underlätta för läsaren.
Nyttjandekravet innebär att all information vi får in och använder oss utav får enbart användas i vår vetenskapliga studie, vilket betyder att all insamlat material kommer att förstöras efter att vårt arbete är klart och får inte användas i något annat syfte. Detta har vi förklarat för deltagarna både skriftligt i samtyckesblanketten och muntligt innan intervjun (se bilaga 1).
4.4 Genomförande
Fyra förskollärare och en rektor intervjuades genom den digitala plattformen Zoom. Detta innebär att vi och intervjupersonerna såg varandra genom ett videosamtal. Alvehus (2019) beskriver att intervjuaren kan påverka intervjun och vad som sägs i samtalet bara genom sin närvaro. En uppfattning som vi fick i våra intervjuer genom videosamtal, var att det är speciellt att möta en individ digitalt. Det ger en annan känsla än att träffa en person i verkligheten. Huruvida det påverkade våra intervjuer positivt eller ej, går enbart att spekulera kring. Därav kändes det som att det sattes högre press på oss i vår forskarroll, att följa och lära känna individen som vi intervjuade.
Vi började varje intervju med att presentera oss och ställa lite allmänna frågor, då vi inte kände alla intervjupersoner sedan tidigare, att etablera någon form av relation kändes väsentlig för att intervjupersonen skulle känna sig välkommen och skapa en öppen kommunikation. Alvehus (2019) anser att allmänna frågor kan vara betydelsefulla för att samtalet ska öppnas upp. Vi gick därefter vidare till att presentera syftet till vår studie och vilka områden som intervjun kommer beröra, läroplanen, samling och överkrav.
Intervjuguiden vi använt oss av är semistrukturerad. Alvehus (2019) menar att
semistrukturerade intervjuer har en del förutbestämda frågor, men lämnar utrymme för intervjupersonen och intervjuaren att spinna vidare på andra tankar som skiljer sig från intervjuguiden (se bilaga 2 & 3). Vi valde denna ingång för att vårt syfte är att se förskollärare och rektors perspektiv och få en förståelse för deras person och deras erfarenheter. Denna kvalitativa metod möjliggjorde ett djup i vår studie, eftersom vi tillät intervjupersonerna leda arbetet.
4.5 Analysmetod
Under vår studie har vi som nämnt ovan, valt att genomföra kvalitativa intervjuer digitalt och spelat in dessa. Alvehus (2019) nämner att intervjuer är till stor fördel för en kvalitativ forskning, detta på grund av att vi får ta del utav andra människors tankar och funderingar kring våra frågeställningar. Efter varje intervju har vi transkriberat noggrant ord för ord, vilket enligt Alvehus (2019) innebär den första delen för analysen. När vi transkriberat klart våra intervjuer har vi sedan noga gått igenom texten för att få fram olika teman. Löfgren (2021) beskriver att forskaren kan ha en tematisk ingång i sin analys genom att uppmärksamma återkommande delar i förskollärarens berättelser under intervjun. Genom detta arbetssätt kan forskaren belysa det som verkar vara viktigt för förskolläraren och senare se samband i intervjuer med andra förskollärare. Vidare menar Löfgren (2021) att en tematisk analys utgör en god möjlighet att göra jämförelser mellan intervjuer. Genom det tematiska arbetssättet framkom teman i intervjuerna, som gjorde att vi kunde utläsa mönster och samband förhållande till vårt syfte och frågeställningar. För att tydliggöra dessa mönster färgkodade vi olika kategorier som vi sedan kunde fördjupa oss i när vi genomförde vår resultatanalys. Kategorierna utmynnades i undervisningssituationer, förskollärarens upplevelser om läroplanen, gemenskap i grupp och höga krav.
Med stöd i den barndomssociologiska teorin, Noddings fyra komponenter och det analytiska begreppet överkrav bearbetade vi alla transkriberade intervjuer utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Detta förutsatte att vi hela tiden höll oss objektiva till empiri och teori, för att se samband och få en djupare förståelse för vårt forskningsområde- och problem.
Barnperspektiv och barnets perspektiv möjliggjorde en tolkning om vilken syn förskollärare och förskola har på barnet, medan Noddings komponenter belyste vilken barnsyn som kan förstås utifrån den interaktionen mellan lärare och barn som beskrivs i olika situationer.