Vårt syfte med studien är att undersöka om samlingen är betydelsefull och utvecklande för barn i den svenska förskolan samt om läroplanen är en bidragande faktor i arbetet med samling. I vårt sökande efter information och kunskap om samling och läroplan har vi funnit flertal internationella studier genomförda både inom och utanför Sverige.
2.1 Samling i förskola
Bustamante, H. Hindman, R. Champagne och A. Wasik (2018) har gjort en studie kring samling i förskola i USA. Studien undersöker både lärarsamtal, barnsamtal, barns engagemang och kvaliteten i förskoleverksamheten. De har studerat hur samlingen används runt omkring i förskolorna. Trots lite forskning har Bustamante m.fl. (2018) sett att samling är något som används i nästan alla förskolor runt om i landet och att det till synes är skoldagens första aktivitet i helgrupp. De menar att samlingen är en lärarstyrd aktivitet som behövs och är en viktig del i förskolan eftersom det kan främja barns lärande och utgör en betydande del för barns undervisning av hög kvalitet. Bustamante m.fl. (2018) menar att för att barn på ett givande sätt ska kunna vara engagerade under samling är förskollärares kunskaper och hens syn på lärande av stor vikt. Vidare menar Bustamante m.fl. (2018) att barn är sticker ut i sin kognitiva- och sociala kompetenta vilket förutsätter att förskolläraren inte bara erbjuder storsamlingar utan även samlingar i mindre format. När samlingar sker med pedagogisk målstyrt innehåll såsom ämneskunskaper menar Bustamante m.fl. (2018) att utfallet blir mer givande om förskolläraren genomför det i mindre grupper då mer individuellt stöd kan ges till det enskilda barnet. Studiens resultat (ibid) visar att kommunikationen mellan förskollärare och barn i en storsamling inte blir av kvalitet eftersom läraren pratar åt snarare än med barnet. Studien synliggör begreppet lärarsamtal (ibid) utifrån tre olika kategorier: kommentarer, öppna frågor och slutna frågor. Kommentarer innebär att förskolläraren säger en mening som exempelvis - “Det är kallt ute!”. Dessa kommentarer bjuder inte in till samtal med barnen. Kategori två, öppna frågor, innebär att förskollärarna ställer frågor som kräver ett bredare svar. Ett exempel på detta kan vara - “Varför är det kallt ute?”. Och kategori tre är slutna frågor som definieras som frågor där svaren oftast lutar mot ett ja/nej eller svar med ett ord. Vidare menar författarna att det borde ligga i förskollärares och forskares intresse att fokusera på kvaliteten för samspelet mellan både vuxna och barn för att få en meningsfull och utvecklande stund när det kommer till samling i förskolan. De
förklarar även att det är betydelsefullt att börja med meningsfulla samlingar i barns tidiga ålder för att så tidigt som möjligt ge barn möjligheter att öka sin uppmärksamhet och sitt lärande i samlingen för kvalitativ inlärning samt öka barns engagemang.
Syftet med denna studie har varit att se på kvaliteten i förskolor när det kommer till lärarsamtal, barnsamtal och hur barns engagemang sett ut under samling. Bustamante m.fl.
(2018) har sett i sitt resultat att under samlingen i verksamheten har det visats att lärarsamtal är dubbelt så vanligt än vad barnsamtal är och att samspelet mellan barn och vuxna visade mest på att förskollärare använde sig utav slutna frågor, vilket i sin tur ger barnen mindre chans att kunna utföra ett meningsfullt samtals utbyte med sina pedagoger. Detta resulterar i att kvaliteten på undervisningen blir låg då barn inte får utrymme att uttrycka längre meningar, utan i stället mest får svara på frågor som endast kräver ett ords svar. Studiens resultat visar att det behövs ett ifrågasättande i verksamheten om hur meningsfull samlingen är för barnen och vilken kvalitet den uppnår. Bustamante m.fl. (2018) ger förslag på att genom att observera och dokumentera hur samlingarna ser ut i verksamheten för att kunna gynna barns engagemang och lärande under dagens ofta första aktivitet, krävs det att förskollärare har ett större utbyte av samtal med barnen för att kunna främja barns språkutveckling men även barnens engagemang.
Palla (2011) har skrivit en avhandling som bygger på att barnets identitet skapas i möten med andra och i olika miljöer i förskolan. Hon har genom observationer och intervjuer tittat på bland annat samlingen som nämns som en rutin i förskolan. Genom sina observationer har hon sett att det är av stor vikt att ha fungerande rutiner för att få en meningsfull samling. Palla (2011) nämner att det behövs en övervakande och ordnad blick för att detta ska kunna fungera i praktiken, detta är en makt som pedagogerna erhåller och blir ett verktyg som de kan använda sig utav. Det är dock inte bara de vuxna i förskolan som ordnar rutiner, detta görs även av barnen. Palla (2011) förklarar att om dessa rutiner inte följs kan detta leda till oordning i gruppen, exempelvis vid samling och Palla beskriver att den ideala situationen är när pedagogerna får dessa situationer och rutiner att fungera.
2.2 Läroplanen
Skolverkets dåvarande läroplan Lpfö 98 reviderad 2016 byttes ut till en ny reviderad version hösten 2018, vilken började gälla sommaren 2019. Med Lpfö 18 tillkom nya inskrivningar
och omformuleringar från de tidigare reviderade läroplanerna. En sådan inskrivning är begreppet undervisning - vilket har medfört ett ökat fokus på barnets lärande. Billmayer, Pastorek Gripson och Bergnehr (2019) analyserar i sin svenska studie, vilken barnsyn som kan tolkas och utläsas i läroplanen för förskola. Förutom teorier om barndom, används en posthumanistisk ingång för att skapa en bild om framskrivningar i läroplanen som målar upp barnet som being eller becoming. Det vill säga om det finns en bild av barnet som kompetent och tillräcklig i sin nuvarande form eller om synen på barnet är framtidsorienterad med fokus på vad barnet ska utveckla för att bli kompetent. Billmayer, Pastorek Gripson och Berghners (2019) frågeställning är om barnet beskrivs som en aktiv eller passiv aktör, om det är barn eller vuxnas initiativ som ligger till grund, om barnet beskrivs som being eller becoming samt om barnet lyfts fram som deltagare i en social grupp eller som en enskild individ.
Studiens resultat visar att läroplanen för förskola är ett framtidsorienterat dokument där förskolans uppgift är att förbereda barnet för det framtida livet och hens roll som medborgare och deltagare i samhället. Med detta utgör främst en barnsyn som kan kopplas till posthumanismen där studien visar att läroplanen lyfter barnet som en del av en social konstruktion där barnet konstant utvecklas och där barnet ses som becoming. Dock menar Billmayer, Pastorek Gripson och Bergnehr (2019) att synen på undervisning och lärande går emot posthumanismen på det sätt att lärande sker mellan vuxen och barn snarare än att lärande kan ske hos barnen i deras interaktioner med varandra. Avslutningsvis menar Billmayer, Pastorek Gripson och Bergnehr (2019) att de håller med om den posthumanistiska barnsynen om barnet som becoming som skrivs fram i Lpfö 18. Dock argumenterar Billmayer, Pastorek Gripson och Bergnehr (2019) att det bör finnas en tillskrivning om barnet som being eftersom alla individer är närvarande och deltagare i det som sker i nuet, vilket resulterar i en barnsyn på barnet både som being och becoming.
Redan år 2003 skrev Skolverket (2003) rapporten Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, skola och fritidshem som fokuserar på gruppstorlekens betydelse för förskollärares arbete med barn och läroplan i skolverksamheter. Skolverket (2003) menar att den gruppstorlek och personaltäthet som finns på förskolan spelar en avgörande roll i förskollärarens arbete för den pedagogiska kvaliteten. Skolverkets (2003) resultat visar att en sådan ojämn fördelning kan innebära att pedagoger inte har möjlighet att tillgodose varje barns behov och förutsättningar vilket också i sin tur kan påverka pedagogernas arbete med läroplanens intentioner och mål.
I linje med Skolverkets (2003) rapport har Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) studerat hur stora barngrupper kan påverka barns möjlighet för utveckling och lärande med läroplanen i åtanke i den svenska vetenskapliga artikeln Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. För att besvara studiens syfte valde Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) att intervjua förskollärare och utforma en enkätundersökning. Resultatet som framkommit visar att förskollärare hade kunnat arbeta på ett mer utförligt sätt, och undvikit att prioritera bort målområden om barngrupperna hade varit mindre. De stora barngrupperna och olika gruppkonstellationer som finns på förskolan påverkar förskollärarens möjlighet att ge alla barn utrymme för lärande och utveckling samt deras möjlighet att möta och stödja barn i behov av särskilt stöd. En annan aspekt som resultatet visar är när förutsättningarna brister, såsom att det inte finns tillräckligt med tid, då blir de krav och förväntningar som kommer från läroplanen och andra styrdokument ett stressmoment och svåra att leva upp till. Därigenom menar Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) att arbetslaget bör konstruera ett arbetssätt för hur de ska arbeta med läroplanen i koherens till antal barn i barngruppen.
2.3 Sammanfattning
Utvald tidigare forskning ger en bild av läroplanens betydelse, vad som egentligen står i dokumentet och hur det kan komma att påverka förskollärarens arbete i förskolan. Detta arbete kan vara en sådan situation som samling. Tidigare forskning visar att samlingen består av barnsamtal och lärarsamtal, som båda skapar olika innebörder för samling i stort. Då syftet är att studera om samling i förskolan är betydelsefull för barnet och om den utgör ett tillfälle för lärande är det viktigt att undersöka hur samlingen är uppbyggd och om det finns andra aspekter som kan påverka samlingens utfall. Det finns flera aspekter i tidigare forskning som kan påverka kvaliteten av samlingen, en betydande aspekt är antal barn i barngruppen.
Tidigare forskning menar att stora barngrupper kan begränsa förskollärarens möjlighet att besvara de förväntningar som följer sin yrkesprofession. Dessa komponenter sammanlagda tyder på att läroplan och samling tillsammans blir ett komplext faktum.