I metoden redogörs studiens metodval samt tillvägagångssätt. Inledningsvis förklaras den övergripande forskningsansatsen. Vidare redogörs studiens litteraturgenomgång och empiriska studie. Slutligen skildras studiens trovärdighet, generaliserbarhet och etiska överväganden.
4.1 Övergripande forskningsansats
Studiens forskningsansats skedde genom en deduktiv ansats. Vi studerade tidigare forskning utifrån etablerade teorier. En deduktiv ansats innebär att vi först studerade tidigare forskning med hjälp av vetenskapliga artiklar och därigenom erhållit teorier (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Med utgångspunkt ifrån teorier arbetade vi fram intervjuguiden och empirin.
Intervjuguiden landade i välarbetade och självkonstruerade frågor till våra respondenter som valts ut. Ansatsen grundades i ett tolkande och subjektivt angreppssätt, och studiens fokus ligger på att beskriva och hitta samband gällande möjligheter för kvinnor att göra karriär inom revisionsbranschen. Studiens fokus är att skapa förståelse för hur möjligheterna ser ut idag.
Studien har skett genom en kvalitativ metod i form av 13 personliga intervjuer på olika revisionsbyråer i mindre och större städer. Vissa av intervjuerna skedde via telefon eller videoformat. För att vi skulle lyckas med detta, behövde studien först bygga på en bas i en vetenskaplig metod genom att vi hade studerat tidigare forskning och teorier (Söderbom &
Ulvenblad, 2016).
4.2 Litteraturgenomgång
Sekundärdata
Vi hittade majoriteten av statistiken på Försäkringskassan, Revisorsinspektionen,
Socialmyndigheten, Pensionsmyndigheten, Tidningen Balans och Civilekonomerna. Men vi sökte även statistik genom att skicka e-mail till Revisorsinspektionen då det på deras hemsida saknades statistik på hur många män och kvinnor som genomför revisorsprovet samt hur fördelningen ser ut gällande godkända prov. Vi valde att ha sekundärdata som ett separat kapitel eftersom vi ville skilja på sekundärdata och tidigare forskning.
Teoretisk referensram
Inledningsvis har vi inhämtat vetenskapliga artiklar för att analysera den tidigare forskningen på området. De vetenskapliga artiklarna har innehållit information och teorier kring genus, uppfattningar, normer och sociala föreställningar som vi ansett vara relevanta för vårt ämne.
Genom att vi har studerat könsteorier inom andra branscher samt uppfattningar inom revisionsbranschen, hittade vi mönster och samband som har lett fram till att fylla vårt
forskningsgap. Sökandet efter vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna Google Scholar, OneSearch via Högskolan i Halmstads bibliotek, Science Direct och JSTOR. En del av artiklarna har erhållits genom referenser från tidigare examensarbeten som vi ansåg var relevanta för vårt arbete.
37 Vi granskade alla vetenskapliga artiklars legitimitet genom att söka upp journalen på den Norska Listan som är ett register över vetenskapliga publiceringskanaler (NSD, 2019). Norska Listan är ett verktyg som Högskolan i Halmstad använder sig av. En av de vetenskapliga artiklarna var publicerade av en journal som inte var godkänd enligt Norska Listan. I detta fall gjorde vi valet att ändå använda den artikeln från Jurnal Akutansi då vi ansåg den vara
relevant för vårt arbete. För oss innebar detta att vi granskade det material vi erhöll från artikeln mer kritiskt.
Sökbegrepp som vi använt oss av: bargaining power, bargaining gender, audit, audit gender, earning gender, earning differences in pay, the glass ceiling, glass ceiling women, glass ceiling audit, partnership, women earn more than men divorce, gender theory, gender theory career, essential gender theory, overconfidence.
Artiklarna som vi valt att använda baserade vi på en kvalitativ analys med en inledande begreppsanalys av artikelns rubrik och abstrakt för att säkerställa relevans genom en första anblick av artikeln.
4.3 Empirisk studie
4.3.1 Val av respondenter
Syftet med vår studie är att beskriva och förklara orsaker samt hitta samband kring hur möjligheterna ser ut för kvinnor att göra karriär inom revisionsbranschen. Därför valde vi att lägga fokus på att utföra personliga intervjuer med män och kvinnor som är kontorschefer, auktoriserade revisorer och revisorsassistenter på olika revisionsbyråer. Vi valde att skicka ut förfrågan om intervjuer till nio byråer. Utav dessa byråer fick vi totalt ihop intervjuer med 13 personer på sex olika byråer. Urvalet hoppades vi på återspeglar uppfattningar, normer och sociala föreställningar som finns på revisionsbyråer och om det finns mönster som kan förklara dessa faktorer.
Vi började med att kontrollera vilka revisionsbyråer som fanns. Därefter gjorde vi ett urval och valde de åtta större byråerna. Vissa låg i mindre städer och andra i större. Dessa byråer var PwC, KPMG, EY, Deloitte, Mazers, Baker Tilly, LR Akridi KB, Grant Thornton och HMG Revision AB. KPMG, EY, Grant Thornton samt HMG kunde inte delta på grund av hög arbetsbelastning under våren, inskolning av nyanställda och pågående Coronavirus. Baker Tilly ställde upp med fem anställda och Deloitte ställde upp med fyra anställda. LR Akridi KB, PWC och Mazers ställde vardera upp med en intervju. En big4 byrå i en större stad ställde upp med en intervju.
I tabellen presenteras kvinnor (K) och män (M). Siffrorna avser att numrera respondenterna.
Respondent Byrå Titel Kön
1K LR Akridi KB, mindre stad Auktoriserad revisor Delägare
Kvinna 2K Baker Tilly, mindre stad Kontorschef
Auktoriserad revisor Delägare
Kvinna
3M Baker Tilly, mindre stad Auktoriserad revisor Delägare
Man 4K Baker Tilly, mindre stad Auktoriserad revisor
Delägare
Kvinna
38 5M Baker Tilly, mindre stad Revisorsassistent Man
6K Baker Tilly, mindre stad Revisorsassistent Kvinna
7M PwC, mindre stad Revisorsassistent Man
8M Deloitte, större stad Kontorschef
Auktoriserad revisor Delägare
Man
9M Deloitte, större stad Auktoriserad revisor Man 10K Deloitte, större stad Auktoriserad revisor Kvinna 11K Deloitte, större stad Revisorsassistent Kvinna 12K Mazers, större stad Auktoriserad revisor Kvinna 13M Big4 byrå, större stad Revisorsassistent Man Tabell 5: Respondenturval
LR Akridi KB är en revisions- och redovisningsbyrå. Det grundades 1998 och fokuserar på mindre och medelstora företag. Deras byrå återfinns i två mindre städer (LR Akridi, u.å).
Baker Tilly har 70 kontor runt om i Sverige med 600 anställda. De återfinns i 147 länder och är medlemmar i Baker Tilly International (Baker Tilly, u.åA). Baker Tilly erbjuder tjänster till företag oavsett storlek och några av de tjänsterna är revision, rådgivning och redovisning (Baker Tilly, u.åB).
PwC Sverige är ett av de största revisionsbolagen i Sverige som även hanterar skatte- och rådgivningsfrågor. 2016 vann de årets revisionsbyrå i Finansbarometern. De hanterar både kunder i Sverige samt internationellt, stora som små företagare och har 33 kontor i Sverige (PwC, u.å).
Deloitte erbjuder tjänster som exempelvis revision, redovisning, riskhantering och förvärv.
Deloitte består av oberoende firmor i ett stort nätverk där medlemsfirmorna ansvarar för sina egna handlingar. Firmorna är medlemmar i Deloitte Touche Tohmatsu Limited som är en juridisk person (Deloitte, u.å).
Mazers finns både i Sverige och globalt i 91 länder med totalt 40 400 anställda världen över.
Mazers arbetar med både små och stora företag. I Sverige erbjuder de tjänster inom revision, redovisning, skatt och rådgivning (Mazers, u.å).
Urvalet grundades på storlek, relevans och tillgänglighet. De byråer som var av den större storleken, underlättade urvalet av respondenter eftersom det fanns fler auktoriserade revisorer och revisorsassistenter än på en mindre byrå. Då vi hade som mål att intervjua kontorschef, auktoriserade revisorer och revisorsassistenter, var det av relevans och vikt att byråerna innefattade dessa positioner. Hos mindre byråer ansåg vi att det fanns risk att dessa positioner saknades. En nackdel för möjligheten att intervjua personer på revisionsbyråer var dels att det under våren var högsäsong vilket innebar att de hade en hög arbetsbelastning, dels att det under våren 2020 utbröt ett Coronavirus som begränsade möjligheten att ha personliga intervjuer. Många var hemma och var sjuka eller så hade deras kontor valt att alla anställda skulle arbeta hemifrån för att minska smittorisken. Detta ledde till att vissa av intervjuerna utfördes per telefon eller videomöte istället.
Vi valde att först skicka ut e-mail till de nio byråerna vi önskade att intervjua och om vi inte fick svar valde vi även att ringa dem. Vi fick tillfälle att prata med två av revisionsbyråerna som ingick i vårt urval under Arbetsmarknadsdagen som Högskolan i Halmstad håller i februari varje år.
39 4.3.2 Datainsamling
Vi valde semistrukturerade personliga intervjuer eftersom alla intervjuer erhöll en intervjuguide för att kunna hitta mönster och fylla vårt forskningsgap. Semistrukturerade intervjuer är en metod där samma frågor ställs i samma följd till alla respondenter. Fördelar med detta är att respondenten får känslan av att föra ett vanligt samtal (Academic work, u.å).
Datainsamlingen skedde bland annat på respektive byrås kontor. De personliga intervjuerna pågick i ca 45 minuter. I de fall vi inte hade möjlighet att komma till kontoren hade vi telefonintervjuer eller intervjuer i videoformat via Google Meet. De personliga intervjuerna utfördes separat från varandra och vi hade tre olika intervjuguider, en till kontorschefer, en till auktoriserade revisorer och en till revisorsassistenter. Vi slog ihop de tre intervjuguiderna till en intervjuguide som återfinns under bilaga 1.
4.3.3 Dataanalys
Efter att intervjuerna var genomförda, analyserade vi data genom manuell innehållsanalys samt vedertagen kvalitativ analysmetod (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
Vi hade spelat in intervjuerna samt gjort stödanteckningar under intervjuerna och sedan arbetade vi fram det empiriska materialet genom att bearbeta data. Våra intervjuguider hade varit indelade i olika kategorier av ämnesområden vilket gjorde det lättare att bearbeta data.
Vi valde att analysera data från de olika revisionsbyråerna gentemot varandra samt inom företaget i förhållande till kön och position.
Först utforskade vi data genom att vi gick igenom den inspelade intervjun samt våra
stödanteckningar från intervjun för att fördjupa oss i detaljer och förstå dess kontext. När vi gick igenom data skrev vi även minnesanteckningar för att registrera nya tankar som uppkom.
Efter detta kodade vi data genom att märka rådata med olika etiketter och sedan
kategoriserade vi koderna tex genom kön och position samt reducerade antalet koder och kategorier genom att slå ihop dem i de fall det var möjligt. För att göra data begriplig utformade vi en hierarki för koderna och kategorierna. Hela processen kallas för
dataanalysspiralen vilket som innebär att varje uppgift bearbetas vid flera tillfällen efterhand som koderna, kategorierna och begreppen förfinas och utvecklas. Den grundade teorin strävar efter att använda koder och kategorier för att identifiera nyckelbegrepp som är analysens huvudsakliga syfte då de gör det möjligt att förstå data och utgör grunden för teorier och allmänna slutsatser som växer fram ur forskningen (Denscombe, 2018).
4.4 Trovärdighet
Studiens trovärdighet beskrivs genom begreppen validitet och reliabilitet. När det gäller kvalitativ data, handlar validitet om hur intervjuguiden är strukturerad och vilka steg som krävdes för att strukturera upp den. Den innefattar även hur analysen av resultatet uppkom genom intervjuerna. Reliabilitet handlar om det är möjligt att upprepa studien och få ett likvärdigt resultat (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
Vår sekundärdata samlades in baserat på statistik, regelverk och historia om
revisionsbranschen som vi ansåg var relevanta för vårt ämne. Resultatet generaliserades sedan till olika situationer och grupper. Mättningarna är tillförlitliga och det är möjligt att
40 genomföra oberoende av mätinstrument och person. Vår kvalitativa data samlades in via intervjuer. Våra intervjuguider var baserade på vår sekundärdata och utformades så att den var relevant för studien och resultatet av intervjuerna analyserades sedan gentemot vår
sekundärdata. Även vår kvalitativa data är möjlig att upprepa för att få ett likvärdigt resultat genom att använda de vetenskapliga artiklar som vi använde oss av.
4.5 Generaliserbarhet
Detta är möjligheten att generalisera studiens resultat till andra liknande situationer, individer, grupper, företag, mm. En typ av generalisering är analytisk generalisering. Analytisk
generalisering kallas även för begreppsmässiga generaliseringar och det baseras på ett begreppsutvecklande syfte i studien (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
När vi hade utfört våra intervjuer på olika revisionsbyråer och sedan analyserat resultatet, gjorde vi generaliseringar om hur vi trodde att det var på andra revisionsbyråer i Sverige. Vi använde oss av analytiska generaliseringar då vårt syfte är begreppsutvecklande. Även om våra intervjuer var geografiskt begränsade, erhöll vi en helhetsbild av hur det kan se ut i Sverige genom generalisering.
4.6 Etiska överväganden
Samhällsforskare förväntas handla etiskt. Förväntningar existerar pga moraliska skäl då offentligheten ska skyddas mot forskare som kan frestas att använda alla tillgängliga medel för att öka kunskapen inom ett visst ämne. Samhällsforskare behöver vanligen få sin
undersökning godkänd av en etikprövningsnämnd innan primärdata samlas in från människor.
Granskningen är avsedd att se till att undersökningen inte orsakar skada. Särskild försiktighet gäller för sårbara grupper tex barn eller människor med inlärningssvårigheter, känsliga ämnen så som sexualitet, religiöst eller obehagligt beteende, konfidentiell information om
identifierbara individer, tillvägagångsätt som kan orsaka psykologisk stress, oro eller förödmjukelse. Forskningsetiken har fyra huvudprinciper. Dessa är att deltagande individer ska skyddas, deltagandet ska vara frivilligt och baseras på informerat samtycke, forskningen ska arbeta på ett öppet och ärligt sätt med hänsyn till undersökningen samt att forskningen ska följa den nationella lagstiftningen (Denscombe, 2018).
De etiska övervägande som vi har gjort i vår uppsats var främst att vi vid utformandet av intervjuguiden tänkte på vilka frågor som vi ställer till respondenterna angående deras
privatliv gällande familj, föräldraledighet, vård av barn och lön. Vi nämnde inte de deltagande vid namn i vår uppsats och inte heller vilken stad de arbetade i, utan endast deras kön, ålder, position och vilken byrå de arbetade på. Att delta i vår intervju var frivilligt och vi fick
samtycke från samtliga att de önskade att delta samt att vi fick spela in intervjun och uppge de uppgifter om dem som vi önskade i uppsatsen. Om någon önskade att en viss uppgift inte skulle skrivas med tog vi hänsyn till detta. Vi arbetade på ett öppet och ärligt sett då vi skickade ut intervjuguiden till respondenterna innan vi genomförde intervjun och de var därmed förberedda och visste vad vi skulle ställa för frågor. Vi skickade även tillbaka det bearbetade materialet till de som ville detta och utförde ändringar om det önskades.
41