Elva intervjuer med gymnasielärarstudenter har gjorts i den här studien för att i empirin undersöka deras självuppfattning om yrkesrollen. Vad som redogörs nedan bör också ställas i kontrast till det faktum att studien genomfördes under en pågående pandemi.
5.1 Urval och bortfall
Valet av respondenter har dels begränsats till intresset och dels tidpunkten av studien. Samtliga lärosäten som erbjudit ämneslärarutbildningar har kontaktats, både via mail och via sociala medier, där ämneslärarstudenter frivilligt valt att ställa upp för en intervju. Av den anledningen kommer respondenterna från olika lärosäten utspritt över hela Sverige, och inga slutsatser kan därför göras om ett utbildningen på ett specifikt lärosäte. För att vidare öka incitamenten för att delta anordnades ett lotteri på två presentkort på 250 kr styck, som antingen kunde skänkas
bort till välgörande ändamål eller användas till en valfri produkt på hemsidan presentkort.se.
Totalt intervjuades elva gymnasielärarstudenter mellan den 1:e december till den 6:e december år 2020, och tog i genomsnitt en timme att genomföra. Med hänsyn till en pågående pandemi gjordes samtliga intervjuer online över Zoom, som med respondentens tillåtelse spelades in.
Trots det faktum att det fanns ytterligare tre studenter som anmält intresse till studien bedömdes datainsamlingen från de första elva intervjuerna som tillräcklig för studiens syfte. I analysen av den första rundan intervjuer nåddes slutsatsen att det fanns en viss teoretisk mättnad – perspektiven ansågs återkommande till den grad att fler intervjuer hade troligtvis inte framlett några nya aspekter (Esaiasson et al., 2017, s. 267). Gällande det strategiska urvalet, det vill säga på vilka grunder relativt få analysenheter har utvalts (Teorell & Svensson, 2007, s. 84–
85), har det funnits fyra huvudsakliga kriterier utöver att vara gymnasielärarstudent:
(1) Har gymnasielärarstudenten haft sitt första skolmöte än på gymnasiet?
(2) Hur länge var det sedan gymnasielärarstudenten hade sitt första skolmöte?
(3) Hur långt har gymnasielärarstudenten kommit på sitt program?
(4) Läser gymnasielärarstudenten på ett ämneslärarprogram, KPU eller yrkeslärarprogram?
Kriterierna motiveras av två skäl. För det första har respondenter som inte haft sitt första skolmöte än prioriterats, av det enkla skälet att deras uppfattning rimligtvis bör skilja sig mot de som varit på skolan (och eventuellt haft sin första ”verklighetschock”). Dessvärre hade alla respondenter, undantaget en, redan haft sitt första skolmöte, och därför lades betoning istället på hur lång tid som passerats sedan respondenterna haft sitt första skolmöte. Lärarstudenter som befann sig i början på sitt program eller slutet av sitt fick program fick istället förtur, för att se ifall det fanns några kontraster däremellan. För det andra, har även en lärarstudent som läst på KPU och en lärarstudent från yrkeslärarprogrammet inkluderats, delvis så att andra perspektiv förs in men framförallt då det var av intresse att undersöka ifall de skulle ge samma svar som övriga.
5.2 Semistrukturerade samtalsintervjuer
Då syftet har varit att gå på djupet i enskilda frågor, har kvalitativa intervjuer använts med de ämneslärarstudenter som intervjuats. Genom längre intervjuer med ett fåtal respondenter, det vill säga personer med kännedom om ett visst ämne, har syftet legat i linje med kvalitativa intervjuers förmåga att få en djupare förståelse för ett fenomen, en process eller händelser (Esaiasson et al, 2017, s. 261–262). Valet av metod motiveras ytterligare av att självuppfattning
kan som tidigare redogjort vanskligt att mäta, och då speciellt i kvantitativa avseenden. Som tidigare nämnts, finns det en risk att avvikande tolkningar av temafrågorna inte hade inte framgått i en kvantitativ analys.20 Dessutom har ett flertal kvantitativa undersökningar redan gjorts för lärarkåren – bland annat en enkät gjord av Högskoleverket, som ligger till grund för påståendet om ökat behov av konfliktlösning i Lärarreformen 2011 (SOU, 2008:109, s.135;
138). Det är likväl endast genom djupintervjuer som det framgår vilka eventuella konflikter som råder för gymnasielärare.
Intervjuerna var semistrukturerade, då ambitionen varit att placera svårtolkade begrepp i empirin. Under intervjun har respondenterna fått svara på åtta olika temafrågor, formulerade på ett sätt att de uppmuntrar till att utveckla resonemanget, följt av uppföljningsfrågor beroende på vilken riktning respondenten tagit i intervjun. På så sätt har intervjuerna präglats av minimal styrning från intervjuarens sida, och maximal möjlighet för respondenten att utveckla sitt resonemang (Esaiasson et al, 2017, s. 261). Semistrukturen innebar även att intervjuade inte var begränsade till en strikt mall, då de öppna frågorna öppnade upp för att intervjun skulle kunna ta olika riktningar som möjligt (Teorell & Svensson, 2007, s. 90). Syftet bakom med semistrukturerade intervjuer har varit tvåfaldigt. I brist på tidigare studier med denna metod – och med uttalat syfte att endast intervjuer ämneslärarstudenter – valdes dels semistrukturerade intervjuer för att belysa ett tidigare outforskat forskningsfält (Teorell &
Svensson, 2007, s. 89). Dessutom har semistrukturen varit nödvändig för att förstå abstrakta begrepp såsom självuppfattning om ämneslärare elevers självutveckling utifrån respondenternas erfarenheter, som sedan jämförts med idealen i Lärarreformen 2011.
5.3 Etiska överväganden
Till varje känsligt moment i en intervju finns ett flertal övervägande att ha i åtanke. Samtliga respondenter informerades före intervjun om syftet med studien, i linje med informationskravet (Teorell & Svensson, 2007, s. 20), och ombads att fundera på när de hade haft sitt första skolmöte utifrån tidigare listade kriterier samt svara på övriga bakgrundsfrågor listade i bilaga 1. Vidare togs största möjliga hänsyn till faktumet att ens självuppfattning – både om sig själv som individ men även om den valda yrkesrollen – är inte något som alla känner sig bekväma att prata om. Att dessutom skribenten bakom den här studien är själv ämneslärarstudent
20 I sammanhanget bör det även påpekas att tidigare nämnda forskningsmaterial, Dolton, Marcenaro och de Vries Global Teacher Status Index 2018 (2018), vars undersökning lade grunden för temafrågorna (4) och (5) i den här studien, använde sig av en kvantitativ metod. Även om syftet med denna forskning var att nå ett representativt urval (Dolton, Marcenaro och de Vries, 2018, s. 130), kan det därmed riktas kritik till hur frågorna om självuppfattningen har bortsett vägt in olika tolkningar.
föranleder en viss risk för intervjuareffekt, i form av att intervjuaren medvetet eller omedvetet influerar respondentens svar (Esaiasson et al, 2017, s. 276). I det här fallet kan detta bland annat röra sig om att svaren som ges inte betraktas som en respondent till en intervjuare utan som en kollega till en annan, där det i det senare är troligare att svaren är något vinklade – exempelvis om en respondent inte vill berätta vilka ”misslyckande” hen har upplevt under sina lektioner.
Risken för att en respondent vill framstå i positiv dager är en återkommande risk i intervjuer (Teorell & Svensson, 2007, s. 106), och därför har detta försökts förebyggas i största möjliga mån genom att betona vid starten av intervjun att det inte finns några rätta eller felaktiga svar, och att det självklart var tillåtet att säga ”jag vet inte” eller ”jag förstår inte frågan”. Till skribentens kännedom verkar det dock saknas beprövad forskning om semistrukturerade intervjuer online, och ställer sig därför ödmjuk till huruvida detta har påverkat utfallet av studiens resultat.
Till följd av en pågående pandemi gjordes samtliga intervjuer online, och behandlades med största möjliga sekretess och integritet utifrån den forskning som finns tillgänglig. Av praktiska skäl spelades intervjuerna in med respondenternas samtycke via programmet Zoom, men inga ställningstagande kan göras om programmets säkerhet. Däremot har alla inspelade samtal raderats så fort transkriberingen färdiggjorts. På så sätt har försök gjorts för att ligga så nära nyttjande- och konfidentialitetskravet som möjligt, som stipulerar att datainsamlingen ska endast användas i forskningssyfte och förvaras på säkrast möjliga sätt (Teorell & Svensson, 2007, s. 20).