I detta avsnitt presenteras de valda metodologiska utgångspunkterna för studien.
Vidare redogörs hur urval och insamling av empirin genomförts samt hur bearbetning och analys av densamma utförts. Slutligen presenteras de etiska överväganden som studien tar hänsyn till.
4.1 Metodval
Denna studie syftar till att få förståelse för arbetsplatsintroduktionsprocessen i samband med distansarbete med fokus på arbetstagarens upplevelser och erfarenheter. Studien avser också att undersöka och identifiera faktorer som påverkar arbetsplatsintroduktionsprocessen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används den kvalitativa forskningsmetoden. Kvale och Brinkmann (2014) menar att i motsats till kvantitativa forskningen lägger den kvalitativa forskningen fokus på de vardagliga och kulturella aspekterna på människors tänkande, lärande och handlande.
Bryman (2018) menar vidare att kvalitativ forskning fokuserar på att fånga en individs uppfattning och tolkning av den verklighet den lever i. Den kvalitativa forskningsansatsen är utforskande och strävar efter att skapa förståelse för hur undersökningspersonerna upplever det som studeras genom deras egna ögon.
Eftersom studien syftar att få förståelse för de nyanställdas upplevelser av att introduceras på en ny arbetsplats på distans är den kvalitativa forskningsansatsen mest lämplig för att besvara studiens syfte och frågeställning. Fördelen med den kvalitativa forskningsmetoden är att man genom till exempel intervjuer får möjlighet att komma åt det subjektivt upplevda som kan ge insikter om individens drivkrafter och beteenden vilket man inte kan få via den kvantitativa forskningen där frågor ställs efter en skala via till exempel en enkätundersökning.
4.2 Datainsamling
För att besvara syftet och frågeställningen har datainsamlingen genomförts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer eftersom den semistrukturerade intervjun enligt Kvale och Brinkmann (2014) ger större möjlighet att synliggöra intervjupersonens livsvärld jämfört med strukturerade intervjuer. Den är varken ett öppet samtal eller ett slutet frågeformulär utan den utförs utifrån intervjuguiden som inriktar sig på teman och förslag på frågor (a.a.).
Med utgångspunkt från ovanstående argument utarbetade jag en intervjuguide (Bilaga 1) med frågor baserade på kategorier i Bauer och Erdogans (2011) modell för organisationssocialisering som beskrivs i figur 2 i avsnitt 2. Intervjuguidens frågor är indelade efter modellens kategorier som följaktligen består av är följande:
Den nyanställdes egenskaper; Den nyanställdes beteenden; Organisatoriska insatser;
Anpassning; Utfall. Intervjuguiden bygger mestadels på öppna frågor vilket ger intervjupersonerna möjlighet att fritt svara hur denne uppfattar ämnet. Det ser jag som en fördel då det enligt Bryman (2018) gör det möjligt att till exempel ställa ytterligare följdfrågor som kan leda till djupare förståelse av det som intervjupersoner anser vara viktigt och relevant.
4.3 Urval av deltagare
Urvalet av deltagare har gjorts genom principerna för målstyrt urval. Enligt Bryman (2018) är principen för målstyrt urval att med utgångspunkt i studiens syfte göra ett urval av deltagare som har kunskap om eller på annat sätt är berörda av det ämnet som studien syftar till att undersöka. Det innebär att deltagare väljs på ett strategiskt sätt snarare än på slumpmässig basis. Fokus läggs på att man väljer ”individer, platser och organisationer utifrån den relevans de har när det gäller en förståelse av en eller annan social företeelse (Bryman, 2018:496)”. Enligt Bryman (2018) är det också viktigt att redan tidigt i processen bestämma sig för vilka urvalskriterier som ska gälla som gör det möjligt att besvara studiens syfte och forskningsfrågorna.
Inför själva rekryteringen av deltagare har jag därför fastställt vilka kvalifikationer som krävs i relation till studiens syfte. Kriterierna för urval av deltagare som fastställts är följande:
− Arbetstagare utan personalansvar med anledning att studiens syfte är att få förståelse för arbetsplatsintroduktionsprocesser med fokus på
medarbetarperspektivet.
− Arbetstagare har fått arbetsplatsintroduktion helt eller mestadels på distans med anledning att studiens syfte är att undersöka ämnet utifrån ett speciellt sammanhang det vill säga distansarbete.
− Tidsperioden för urvalet är från hösten 2020 till våren/sommaren 2021 med motivering att det är då Covid-19 restriktionerna skärptes och många arbetstagare arbetade på distans under den perioden. Genom att göra avgränsning till den perioden ökade möjligheten att hitta relevanta intervjupersoner till studien.
− Arbetstagare ska vara helt ny i organisationen, det vill säga arbetstagare ska aldrig ha arbetat för arbetsgivaren tidigare. Med motivering att arbetstagaren introduceras i för denne helt nya sammanhang.
− Arbetstagare ska arbeta kvar hos samma arbetsgivare där
arbetsplatsintroduktion genomförts/genomförs vid intervjuns genomförande.
4.4 Rekryteringsprocessen
Studien har genomförts vid en kommunal verksamhet i en mellanstor kommun i Sverige. Den inledande kontakten med organisationen skedde i september 2021 via mail (Bilaga 2) till organisationens officiella e-postlåda. Mailutskicket bestod av en beskrivning av studiens syfte samt en begäran på en förteckning över arbetstagare som nyanställts under perioden hösten 2020- våren/sommaren 2021 med namnuppgift, anställningsdatum, titel samt deras offentliga e-postadresser. Min förfrågan behandlades ganska omgående och jag fick sedan förteckningen från organisationens HR avdelning.
Förteckningen innehöll 96 stycken potentiella kandidater som hade nyanställts under perioden oktober 2020 till maj 2021. Vid första urvalet sorterade jag bort alla kandidater som hade chefsansvar då medarbetarperspektivet är studiens fokus. Efter den första sorteringen återstod 82 potentiella kandidater. Sedan valde jag slumpmässigt 18 personer som jag mailade en förfrågan (Bilaga 3) om studiedeltagande. I mailet bifogade jag även ett informationsblad (Bilaga 4) samt ett samtyckesformulär (Bilaga 5).
Kandidaterna fick också ett sista svarsdatum att förhålla sig till samt en uppmaning att svara även om man av olika anledningar inte kan delta i studien. Jag fick svar från två kandidater om att de önskade delta och fem kandidater tackade nej. När sista svarsdatumet närmade sig mailade jag ett påminnelsemail till de återstående kandidaterna. Påminnelsemailet resulterade i att ytterligare fyra kandidater tackade ja till att delta i studien. Rekryteringen av studiedeltagarna resulterade i totalt sex intervjupersoner vilket jag anser vara tillräckligt för att få variation i intervjupersonernas upplevelser av deras arbetsplatsintroduktion på distans samtidigt som det också rent arbetsmässigt ger ett hanterbart underlag för analys.
Intervjupersonerna benämns som respondenter framöver.
Nedan presenteras en sammanfattning av respondenternas anställningsuppgifter.
Respondenterna har kodats om till R1-6 för att upprätthålla deras anonymitet.
Respondent Anställningsdatum Anställningsform Sysselsättningsgrad
R1 Mars 2021 Tillsvidare Heltid
R2 Oktober 2020 Tillsvidare Heltid
R3 Oktober 2020 Tillsvidare Heltid
R4 Februari 2021 Tillsvidare Heltid
R5 Oktober 2020 Tillsvidare Heltid
R6 Februari 2021 Vikariat Heltid
4.5 Genomförande av intervjuerna
När rekryteringen av respondenterna var klar bokades tid och datum för intervjuer i samråd med respondenterna. Intervjuerna genomfördes via det digitala videokonferensverktyget Microsoft Teams vilket respondenterna själva valde.
Intervjuerna spelades in via min privata mobiltelefon för att göra det enklare för mig att fokusera på intervjun. Intervjuerna tog i genomsnitt 35 minuter per intervju exklusive den formella bakgrundsinformation som respondenterna inledningsvis fått.
Intervjuns syfte är att låta respondenten dela med sig av sina erfarenheter och sin livsvärld. De första minuterna är avgörande för intervjuns framgång. Innan respondenterna kan tillåta sig berätta fritt om sina erfarenheter och känslor för någon de inte känner behöver man redan från början skapa en god kontakt menar Kvale och Brinkmann (2014). För att skapa en god kontakt redan från början har jag därför följt deras råd gällande upplägget av intervjuerna men också råden från Lantz (2013). Intervjuerna inleddes med en kort presentation av mig själv. Sedan förklarade jag syftet med studien, berättade om intervjuns innehåll och ramarna för intervjun. Som till exempel hur lång tid den kommer att ta, hur den kommer att dokumenteras och hur resultatet kommer att användas. Syftet med tydliga ramar är att intervjun blir mer förutsägbar och därmed skapas förtroende vilket ökar respondenternas trygghet. Det gör att respondenten blir mer avslappnad och vågar utrycka sig fritt menar Lantz (2013).
Jag var också noga med att poängtera att studiens syfte är att få förståelse för deras unika upplevelser och att det inte finns några rätta eller fel svar. Respondenterna informerades också om etiska ställningstaganden som beskrivs mer ingående i detta avsnitt under punkt 4.8. Innan själva intervjuns start tillfrågades respondenterna om de godkänner att intervjun spelas in. Jag har också informerat respondenterna om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan tacka nej till deltagandet samt frågat om de fortfarande är intresserade av att delta innan själva intervjun startade.
Efter den inledande delen följde själva intervjun där respondenterna ombads inledningsvis berätta om sin arbetsroll. Sedan följde själva intervjun som baserades på frågeområden som finns i intervjuguiden (Bilaga 1). Även om intervjuguiden är indelad i områden utifrån modellen strävade jag ändå efter att vara flexibel under intervjun för att kunna följa respondenternas berättelser. Det innebär till exempel att jag inte nödvändigtvis ställt alla frågorna i följd eller att jag till och med helt uteslöt vissa frågor för att kunna följa upp nyuppkomna frågor under intervjun.
Intervjuerna avslutades med en förklaring om hur materialet kommer att hanteras och vad det kommer att användas till. Respondenterna fick också information om att de kan ta del av uppsatsen när den är färdig om de så önskar.
4.6 Det empiriska materialet
De inspelade intervjufilerna som fanns i min privata mobil laddades upp till min personliga dator och döptes sedan om till lämpliga namn för vidare hantering. När detta var färdigt raderade jag ljudfilerna från mobilen. För att effektivisera arbetet med att transkribera intervjufilerna använde jag online transkriberingsverktyget HappyScribe. HappyScribe är ett automatiskt transkriptionsverktyg där ljudinspelningar laddas upp och verktyget transkriberar automatiskt ljudet till text.
Tjänsten garanterar att uppladdade filer är krypterade och skyddade enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och man garanterar även att när filerna tas bort så raderas de helt och hållet. När verktyget var klar med transkriberingen lyssnade jag noggrant igenom inspelningarna samt redigerade texten vid behov eftersom verktyget inte klarade av att känna igen vissa ord när respondenten till exempel pratade för snabbt. Redigeringarna gjordes med hjälp av tjänstens redigeringsverktyg. Jag har också redigerat bort utfyllnadsord som ”mm”, ”eh”
eftersom de inte fyller någon funktion eller tillför något till studien. Jag har i övrigt lämnat intervjuerna orörda och transkriberingen återger innehållet i respondenternas svar på ett precist sätt. När redigeringen var färdig exporterades filerna sedan från HappyScribe till min personliga dator som Word dokument för databearbetning och analys.
4.7 Databearbetning och analys
Bearbetning och analys av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med betoning på deduktiv ansats som Lundman och Graneheim (2017) samt Elo och Kyngäs (2008) redogör för. Den deduktiva ansatsen innebär att materialet analyseras med utgångspunkt från vald teori eller teoretisk modell som sedan på en mer konkret nivå relateras till utsagor i den text som analyseras.
Vidare syftar den kvalitativa innehållsanalysen att man närmar sig fenomenet på ett mer djupgående och systematiskt sätt i syfte att bringa fram ny kunskap och nya insikter (Lundman & Graneheim, 2017; Elo & Kyngäs, 2008).
Fokus för den kvalitativa innehållsanalysen i denna studie är således att beskriva likheter och variationer genom att identifiera mönster i det respondenterna säger.
Insamlat data analyserades vidare utifrån det manifesta innehållet vilket Lundman ochGraneheim (2017) förklarar är en tolkningsnivå som håller sig ganska nära den ursprungliga texten. Det innebär att dataanalysen gjorts med relativt låg tolkningsnivå där fokus läggs på det som texten faktiskt säger. Till skillnad från det latenta innehållet där man enligt Lundman och Graneheim (2017) använder djupare tolkningsnivå där tolkningens fokus är det underliggande budskapet eller det som sägs mellan raderna.
Bearbetnings- och analysprocessen har genomförts i tre övergripande faser (Elo &
Kyngäs, 2008): förberedelse, organisering och rapportering. Grunden för själva analysprocessen har gjorts enligt Lundman och Graneheims (2017) analysmetod.
Upplägget för den övergripande analysprocessen presenteras i Tabell 1 nedan.
Förberedelse Organisering Rapportering Tabell 1. Den övergripande processen för studiens kvalitativa innehållsanalys
Materialet lästes igenom flera gånger för att bekanta sig närmare med innehållet och för att få en helhetskänsla. Materialet granskades sedan för att leta efter meningsbärande enheter i relation till studiens syfte. Med meningsbärande enhet menas att man letar efter meningar eller stycken av text som utgör grunden för analysen som i sin tur kan besvara studiens forskningsfrågor. I nästa skede skapade jag en matris i Microsoft Excel innehållande områden från Bauer och Erdogans modell (2011).
Dessa områden utgjorde även grundstrukturen i intervjuguiden. Meningsenheter, det vill säga textstycken, som ansågs bäst besvara studiens syfte valdes sedan ut och placerades sedan i excelmatrisen under lämpliga områden. De identifierade meningsenheterna benämndes sedan med en kod som kort beskriver meningsenhetens innehåll. I nästa steg genomfördes en sortering där koderna jämfördes med varandra i syfte att leta efter likheter och skillnader. Koder med snarlikt innehåll sammanfördes sedan till olika kategorier som beskriver det centrala budskapet i intervjuerna. I nästa skede formulerades teman baserat på det som utrycks i texten som helhet och innehållet i kategorierna.
Teman som identifierats och som redogörs i analys- och resultatkapitlet är följande:
Personrelaterade faktorer, relationsrelaterade faktorer, organisationsrelaterade faktorer, anpassning och utfall. Se Tabell 2 nedan för ett exempel på processen för analysen.
Intervjuområde Respondent Meningsenhet Kod Kategori Tema
Den nyanställdes
Tabell 2. Exempel på analysförfarande
4.8 Etiska överväganden
Studien tar sin utgångspunkt från Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer (2017) om god forskningssed. De fyra grundläggande principerna för god forskningssed som är centrala är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Informationskravet innebär att respondenterna informerats om studiens syfte, hur studiematerialet hanteras under studiens gång samt hur det hanteras efter studiens slut. Detta informerades respondenterna om redan vid första mailkontakten med bifogat informationsbrev (Bilaga 4). Respondenterna har också fått en muntlig information även vid varje intervjutillfälle för att garantera att inga frågor lämnas obesvarade. Respondenterna informerades via informationsbrevet och även inför varje intervju om att de har rätt att avbryta deltagandet när som helst utan att behöva motivera varför.
Respondenterna informerades även att intervjun spelas in. Samtycket inhämtades via samtyckesformuläret (Bilaga 5) som mailats ut till varje respondent i samband med förfrågan om studiedeltagande. Samtyckesblanketten skulle skrivas ut, skrivas under, skannas in samt mailas till mig. Respondenter som inte hade möjlighet att skriva ut och skanna in samtyckte via ett vändande mail där de skrev att de tagit del av informationen och att de godkänner sitt deltagande. Alla respondenter fick även delge samtycke muntligt inför varje inspelning. Nyttjandekravet innebär att respondenterna informerats om att studiens material används endast för forskningsändamål och inget annat.
Respondenterna blev även informerade om att; studieresultatet kommer att presenteras i form av muntlig presentation till andra studerande på avslutningsseminariet inom ramen för utbildningen; att all inspelat material samt de utskrivna texterna kommer att förstöras så fort examensarbetet är godkänt och betyget har registrerats i Mittuniversitetets studieregister; att det färdiga och godkända examensarbetet kommer att finnas tillgängligt i en databas vid Mittuniversitet i Östersund samt att möjlighet finns att få en kopia av det färdiga examensarbetet om de så önskar.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som samlas in och behandlas för studiesyfte hålls anonyma och håller hög sekretessnivå genom t.ex. avidentifikation.
Jag har säkerställt att all insamlat data behandlas säkert och förvaras lösenordskyddat så att ingen obehörig får tillgång till den. Respondenternas personliga integritet har skyddats genom avidentifiering av det insamlade materialet där de benämns med R 1, R 2, R 3, R 4, R 5 och R 6. Endast för studien nödvändig bakgrundsinformation om varje respondent finns för att värna om deras anonymitet så mycket som möjligt.