Metod och material

Materialet till studien som är grunden till forskningen om Värmlands Landstormsförbund har varit arkivmaterial från Föreningsarkivet i Karlstad. Källmaterialet har haft en kvalitativ studie i grunden för att besvara forskningsfrågorna. Man får mycket av svaren utav att bara använda en kvalitativ forskningsmetod. Hur de motiverade skapandet av Värmlands

Landstormsförbund, hur de såg fördelarna med samarbetet med landstormen och de frivilliga skytteförbunden och hur de ville att hjälpen till landstormen skulle se ut.

Materialet har analyserats och tolkats utifrån en internalistisk textanalys, där källmaterialet tolkats på basis av vad texten i källmaterialet säger.²⁹

Textanalysen har gjorts, där texten i sig har analyserats för att svara på forskningsfrågorna, tillsammans med ett socialhistoriskt perspektiv som handlar om samhällstillstånd och dess förändringar över tid.

Metoden internalistiskt perspektiv, enligt Historiska undersökningar (Floren, Ågren, Erlandsson, 2018), är det när tolkning ska kunna göras på enbart vad materialet säger, att texten är tillräckligt ”kontext”.³⁰

26 Ibid, sid 423

27 Su.diva-portal.org/smash/get/diva2: 1247982/FULLTEXT01.pdf

28 Ibid

29 Florén, Anders, Ågren, Henrik och Erlandsson, Susanna, (1998/2006/2018), Historiska undersökningar grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, sid 50–55, kapitel 4, Studentlitteratur AB, Lund

30 Ibid, sid 54, kapitel 4

7 Källmaterialet har också studerats ur ett socialhistoriskt perspektiv, där tillståndet på

landstormen och dess frivilliga förbund och dess gradvisa förändring över tid studerats. Även samhällets syn på dessa organisationer och samhällets förändrade syn på sagda organisationer har studerats.

Ur Historiska undersökningar (Floren, Ågren, Erlandsson, 2018) står det: ”Gemensamt för det äldre socialhistoriska perspektivet och dagens historiska kulturhistoria är också att historikern inte i första hand studerar direkt handlande i en given situation. I stället handlar det om att undersöka tillstånd och deras gradvisa förändringar. Det är alltså inte så enkelt att den moderna forskningen åter handlar om beslutfattande, fast med fler människor i fokus och utifrån andra förutsättningar än tidigare. Det vanligaste är i stället att man söker efter de socialkulturella förutsättningar som ligger till grund för handlande.³¹

Denna studie har gjort både som en kvarleva aspekt och en berättande aspekt, som tas upp i böckerna Historiska undersökningar och Källkritik.

I Historiska undersökningar tar författarna upp hur man använder källor som kvarlevor, och det är när man använder källorna som en skildring av den tidens situation.³² Att läsa

forskningen som en kvarleva underlättar också mina resultat, även om man måste källvärdera materialet noggrant ändå.³³

Studien har också använt en berättandeaspekt, där källorna har använts för att visa vad de ansvariga tyckte om uppdraget i landstormsförbundet.³⁴

Eftersom landstormen led brist på dels utrustning och material, dels ett stort underskott av utbildat befäl och samövat manskap har fokus legat på denna dualitet av forskningsmetoder.

Även material som tar upp händelser och skeenden före 1915 tas med. Detta på grund av att de lokala Landstormsföreningarna, som startades upp år före bildandet av Värmlands Landstormsförbund visar upp vad som motiverade dem att bilda ett större länsförbund.

Det har varit viktigt för att kunna ge ett mer samlat svar på forskningsfrågan. Även ett visst mått av material som tar upp händelser efter 1920 har likaledes varit viktigt att ta upp. Detta för att visa upp hur viktiga roller dessa organisationer spelade för det svenska försvaret.

Svårigheten med insamlandet av material har varit att få tillräckligt med data från fler än en källa, detta eftersom arkivmaterialet till stor del tagits från källmaterial skrivet och utgivet av Värmlands landstormsförbund. I vissa fall är materialet inte heller komplett, bland annat regementschefens handlingar som är daterad från 1916–1929. Där ligger tyngdpunkten på material daterad från 1924 och framåt med enstaka rapporter och handlingar från 1916–1920.

Andra serier från samma arkiv omfattar också bara handlingar från 1920 och framåt. Alltså utanför tidsramen för arbetet.

Men tack vare att det fanns ett omfattande material att tillgå kunde på ett tillfredsställande vis få svar på forskningsfrågan. I årsberättelser för de första åren sett deras motivering till

skapandet av detta förbund och således fått de svar som behövts till forskningsfrågan. Deras

31 Ibid, sid 27, kapitel 2

32 Ibid, sid 77–78

33 Ibid, sid 89

34 Ibid

8 insamlingar har också varit en del av svaret angående samarbetet med landstormen och rapporter och handlingar har också gett svar på samarbetet med den frivilliga skytterörelsen.

Värdet av materialet rent källkritiskt bör också fastställas. Genom kriterier såsom äkthet, tidssamband, oberoende och tendens visar värdet.

Äkthet är handlingar skrivna av personer ur förbundsstyrelsen eller av personer berörda i de mindre lokala föreningsstyrelserna. Sannolikheten att dessa skulle vara förfalskningar är låg, eftersom kravet på insyn från staten och Centralförbundet i Stockholm gör det så när som omöjligt.

Tendens och partiskhet kan naturligtvis förekomma, detta på grund av de inblandades försök att vinna sympati från frivilliga och klarhet inför Centralförbundet och staten att man gör ett bra jobb. Man kan ha anledning att källan är tendensiös, men personer även utanför förbundet var inblandade i insynen på materialet som kom ut från Värmlands landstormsförbund. En av dem var dess ordförande i förbundet, som enligt stadgarna skulle vara chefen för Värmlands regemente. Att denna person, som stod med en fot i två av organisationerna som skulle samarbeta med varandra, skulle anpassa i protokoll och dylikt med målet att skönmåla förbundet gentemot sin så kallade “arbetsgivare” vore ytterst meningslöst. Han var ju också chefen för “arbetsgivaren”. Sådan situation hade allvarligt försämrat utbildningen av hans trupper, och detta skulle då ha haft allvarliga inverkningar i hans organisation vid en allvarlig krissituation som krigsutbrott.

Litteratur

Till bakgrundsfakta har använts litteratur som dels tar upp landstormen, dels tar upp skarpskytterörelsen. Detta för att lättare kunna visa sammanhanget och vart de frivilliga landstormsförbunden så att säga ”hörde hemma” i tiden.

Landstormen tas upp eftersom själva landstormsförbanden, som de frivilliga förbunden skulle träna och förse med officerare, är viktigt att ta upp i bakgrunden. Inte för att ta upp plats för landstormsförbunden, utan för att tas med som en orsak till skapandet av de frivilliga landstormsförbunden.

Skarpskyttekåren tas också upp för att också visa själva embryot till de frivilliga

landstormsförbunden. Och också visa vart de frivilliga skytteföreningarna kom ifrån. Också de viktiga att ta med, eftersom de var ett av stöden som landstormen stödde sig på, där den frivilliga landstormsförbunden var det andra stödet eller ”benet”.

I bakgrundslitteratur har också använts data från vissa internetsidor, detta dels för att de har funnits vara användbara, dels för att inte lyckats finna dessa uppgifter i tryckt litteratur. En sådan internetsida är om ett gammalt uppslagsverk: Nordisk familjebok från 1894. Vissa uppgifter från denna bok har varit viktiga att ta med i sammanhanget. Andra internetsidor har varit hhogman.se där ett flertal sidor tagit upp landstormen och dess utrustning med mera. De har använts till bakgrundsfakta, mer för att kunna visa brister i utrustning och även det som i ett sammanhang med det som inte tas upp i själva undersökningen.

Andra sidor har varit NE.se(nationalencyklopedin) och en PDF fil som kommer från en handbok till försvarsutbildarna som landstormsförbunden kommit att heta nuförtiden.

9