Studiens inledande forskningsfrågor styrs av en nyfikenhet, en vilja att öka det samlade vetande samt bidra med ny kunskap och förståelse inom ämnesområdet – i detta fall vilken betydelse det sociala kapitalets har för unga vuxna mäns könsbrytande högskoleutbildning. Det kan konstateras att forskningsprocessen har varit en lärande och utmanade process som har gett nya lärdomar.
Utifrån ett metodologiskt perspektiv har studien genomförts med 12 manliga studenter inom olika utbildningsprogram och vid samma lärosäte. Studien tar utgångspunkt från en kvalitativ metod som har varit ändamålsenlig då de kvalitativa intervjuerna har gjort det möjligt att nå förståelse och få djupgående svar till att kunna besvara studiens valda frågeställningar. Vidare är det viktigt att påpeka att SNA är i grunden en kvantitativ metod exempelvis genom resursgeneratorn och kategoriseringen av informanternas svar, även om urvalet har varit litet. Föreliggande studie har däremot valt att tillämpa en kvalitativ SNA genom att utöver den sammanställande kategoriseringen, även fokuserat i de kvalitativa berättelserna som framkommit.
Studien är således kvalitativ. Å ena sidan tog studien utgångspunkt utifrån en kvalitativ metod (intervjusstudier), å andra sidan har stuiden valt att kompletterat med en kvantitativ metod (resursgenerator) – detta kan alltså betraktas som en blandad metod (mixed- methods/triangulering). Här vill jag förtydliga att i föreliggande studie har jag valt att hämta inspiration från Baker-Doyle (2013; 2015) kvalitativ SNA där hon har valt att kombinera SNA datainsamlingsmetod med en intervjuundersökning, det vill säga en kvalitativ social nätverksanalys, som innebär att forskaren analyserar en individs berättelser om dennes nätverk och dess relationer för att få en djupare förståelse över nätverkets bidragande resurser. Resursgeneratorn har således varit ett viktigt kompletterande empiriska data som i kombination med de kvalitativa intervjuerna gett möjlighet till en annan dimension i analysen av det empiriska materialet - genom att ge en annan typosnitt och sammanställande svar i from av en kategorisering. Andra fördelar med en kvalitativ SNA har varit möjligheten till uppföljningsdialoger - vilket har lett till att minska missförstånd och ökad förståelse. Det är viktigt att påpeka att det empiriska materialet och dess svar bygger utifrån informanternas subjektiva erfarenheter,
60
upplevelser och livsvärld, vilket innebär att det inte möjligt att generalisera studiens resultat – det vill säga att studiens resultat inte stämmer för alla unga män som har valt att göra en könsbrytande högskoleutbildningsval.
I den konceptuella modellen har utgångspunkten tagits från SCCT-teorins modell och kompletterat med nya tillägg utifrån Bourdieus definition av socialt kapital och även SNA förklaringar av ego-nätverk och dess sociala kontakters betydelse (Granovetter 1973; Putnam 2000). En svaghet med den konceptuella modellen är mängden av många centrala begrepp som har lett till svårgiheter att kunna använda begreppen fullt ut för att fördjupa analysen. En annan kritik mot den konceptuella modellen är att det har varit utmanade att kunna analysera och sortera i det empiriska materialet – eftersom SCCT i sin helhelt försöker fånga olika faktorer som kan tänkas influerar i individens utbildning- och yrkesval. Detta har lett till svårigheter att koppla den konceptuella modellen fullt ut med studiens utångspunkt och frågeställningar. Utifrån ett teoretiskt perspektiv har de valda karriärteoretiska ramverken varit intressanta för att skapa den kontextuella modellen utifrån det insamlade materialet – med avgräsningar, justeringar och input med klassiska studier inom socialt kapital, har skapandet av den konceptuella modellen möjliggjort för mig att analysera det empiriska materialet i relation till studiens frågeställningar. En tänkbar teori som hade varit intressant att lägga till i den konceptuella modellen är exempelvis Gottfredson (2002) teori och ersätta SCCT för att kunna skapa nyanser och kanske studiens resultat hade blivit mer intressant och annorlunda.
Utifrån ett kritiskt perspektiv är det viktigt att påpeka att vid bearbetning av det empiriska materialet är det enbart jag som forskare som har haft tillgång och själv analyserat och tolkat resultatet, vilket innebär att feltolkningar och missförstånd kan ha uppstått. Det finns också risk att jag kan ha missförstått eller exkluderat informanter med andra tankar, åsikter och perspektiv – som möjligtvis har kunnat bidra med andra utfall. Det innebär att det säkerligen finns mer än en sanning. Eftersom det insamlade empirin kan tolkas på olika sätt, vilket olika personer gör olika tolkningar av innebörden, är jag medveten, ifall en annan forskare hade genomfört samma undersökning med liknande metoder som föreliggande studier, är det möjligt att denne skulle kunna komma fram till ett annorlunda resultat.
Andra kritiska perspektiv är min roll som forskare och som verksam studie- och karriärvägledare. Några nackdelar med den kvalitativ intervju är tillförlitligheten som studiens resultat kan ifrågasättas. Vid urvalet av informanterna har jag kontaktat samtliga studenter som anses vara relevanta för undersökningen – i rollen som forskare och
61
verksam studie- och karriärvägledare vid deras lärosäte - vilket kan ha betydelse för resultatet i undersökningen. Vidare använde jag mig av snöbollsmetoden och tillfrågade studievägledarstudenter om hjälp. Nackdelen med snöbollsmetoden är att dessa studenter känner till mig sedan tidigare, vid andra sammanhang, vilket utgör en risk att min existens i undersökningen kan har påverkat hur informanterna har svarat. Detta innebär att informanterna kan ha omedvetet eller medvetet svarat utifrån det som denne tror att forskaren vill höra eller anses allmän accepterat. Det vill säga intervjueffekten som kan ha uppstått. För att undvika intervjueffekten har jag försökt att inte värdera svaren under själva intervjuprocessen. Detta innebär att studiens utfall hade kunnat vara annorlunda eller kunnat ge andra perspektiv om undersökningen genomfördes med andra informanter och studenter vid andra lärosäten.
I efterhand har jag funderat över vilken betydelse för resultatet i studien, om intervjuerna har genomförts som ett fysiskt möte och dessutom på lärosätet. Samtliga intervjuerna genomfördes nämligen via digitala videoplattformar, vilket begränsade möjligheten till att observera den icke-verbala kommunikationen som kroppsspråk, mimik och gester. Flera av samtalen genomfördes också ”hos” studenterna, alltså att jag som forskare blev inbjuden till deras hem via ett digitalt möte. Det finns anledningar att diskutera dessa företeelse och begränsningar som kan eventuellt har påverkat studiens resultat.