Sammanfattande analys utifrån konceptuell modell

I följande avsnitt genomförs en sammanfattande analys över det empiriska materialet utifrån den konceptuella modellen (se figur 2) för att besvara på studiensfrågeställningar:

Hur kan informanternas icke-könsstereotypa högskoleutbildningsval förstås? Vilka motiv har uppmuntrat eller påverkat informanterna till att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval?

Frågeställning: Hur kan informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval förstås?

Enligt den konceptuella modellen första dimension påverkas individen av både inre och yttre faktorer som är viktigt för individens val- och beslutsfattande. Det rör sig om flera olika faktorer som individuella förutsättningar, kön, intressen, upplevd självförmåga, men också hur det sociala kapitalet och dess ego-nätverk över tid bidrar till att forma individens syn på sig själv och sin omvärld (se figur 2).

Utifrån analysen kan vi tolka att informanternas insikt och utsikt om vad som är möjligt och inte möjligt påverkades av minst två synsätt, tidigare erfarenheter och senare

erfarenheter samt via signifikankta kontakter och betydelsefulla kontakter. Gemensamt

för samtliga informanterna är att föräldrarna och deras utbildning- och yrkesbakgrund inte alls haft så stort inflytande över deras karriärfunderingar eller utbildning- och yrkesval. Istället är det homogena kontakter som jämnåriga skolkamrater, vänner och bekanta som har varit deras referenspunkt i ungdomsåldern och således påverkat deras karriärfunderingar. Det framkommer i några utsagor att tidiga betydelsefulla homogena

51

kontaktnätverk i skolan och vänkretsen har format några av informanternas handlingsmöjligheter med olika stereotypa föreställningar, värderingar, fördomar om utbildingar och yrken.

Det framkom i berättelserna att kön och genus har ingen betydelse i valet av högskoleutbildning inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete. Flera av informanterna är medvetna om utbildningsnormen och berättar om deras hur deras värderingar och syn på sina könsstereotypa föreställningar förändrades genom olika händelser och möten med andra heterogena personer i livet. Det vill säga att de i vuxenålder genom sitt ego-nätverk möter betydelsefulla kontakter som har inspirerat dem till högre utbildning, eller som de har använt som interaktionskälla för att ta upp sina karriärsfunderingar och bekymmer. Framförallt nämns skolpersonalen i grund- och gymnasieskolan som har varit betydelsefulla och positiva förebilder som har bidragit med nya perspektiv, kunskap och insikter. Vidare berättar några informanter om vikten av såväl kvinnliga som manliga kollegor på tidigare arbetsplatser inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete som har varit viktiga inspirationskällor och stödjande funktioner genom att göra utbildningsalternativ inom kvinnodominerat yrkesområden attraktiva och möjliga att välja. Detta kan relateras till Putnam (2000) som menar att det överbryggande sociala

kapital som består av heterogena grupper med många ytliga kontakter, ger de positiva

effekterna för individens möjligheter eftersom gruppen har en mångfald av olikheter, det är alltså gynnsamt för en ung, outbildad och oerfaren individ att få träffa och interagera med andra personer som har mer erfarenhet och kanske en akademisk utbildning.

Ego-nätverk: Signifikanta kontakter och Betydelsefulla kontakter

Utifrån informanternas berättelser och ifyllda resursgenerator framkommer att ego- nätverket har en central roll för deras val- och beslutsfattande Det sociala kapitalet och dess kontaktnätverk kan se mycket olika ut och är unika för varje informant. Det framträder två olika grupper av kontaktnätverk, signifikanta kontakter och betydelsefulla

kontakter - som innehåller olika viktiga aktörer (se kapitel 5.1). Informanternas sociala

relationer till det nära kontaktnätverket har haft en stor inverkan och bidragit med bekräftelse, psykologiskt stöd och uppmuntran till deras könsbrytande val. Förutom det sociala nätverkets betydelse för det könsbrytande valet framkommer i flera utsagor att informanternas arbetslivserfarenheter i den osäkra arbetsmarknaden präglats av negativa upplevelser - vilket har också bidragit till att de har varit mer förändringsbenägna och

52

öppna för nya utbildningsalternativ samt förändrade attityder och nya förhållningssätt att betrakta sig själv och sin omvärld (Jmf Schedin 2010).

Tidigare erfarenheter och senare erfarenheter

Vi kan utifrån den konceptuella modellen (se figur 2) analysera att informanters identitetsskapande påverkas av en mångfald av kontexter exempelvis familjen som en kontext, skolan som en kontext och inträdet till arbets- och vuxenlivet som en främmande och ny social kontext. Det framträder att den tidigare erfarenheter under skol- och

ungdomstiden influerades och formades några av studiens informanter av homogena

grupper av vänner och skolkamrater, men även den sociala omgivningen och dess normer påverkade deras insikt och utsikt om vilket gymnasieprogram eller yrkesväg som var möjliga och inte möjliga att välja.

Övergången till arbets- och vuxenlivet innebär en identitetsförändring där informanterna intar nya sociala roller. Att vara ung vuxen i ett nytt social fält med nya spelregler och villkor, ledde till att informanterna över tid socialiseras och möter nya ytliga kontakter och ingår i nya samspel och interaktioner med andra heterogena kontaktnätverk som påverkar deras synsätt, prefenser och val- och beslutsfattande (Bourdieu 1986; Hwang et al. 2018). Trots att några av informanterna hade traditionella könsstereotypa föreställningar kring utbildningar och yrken i ungdomsålder – framkom det i den här studien att deras föreställningar förändrades över tid genom arbetslivserfarenheter, utvidgad ego-nätverk med ytliga sociala relationer med andra individer i arbets- och vuxenlivet. Vi kan således tolka att informanternas könsbrytande val av utbildning och yrke kan beror på bland annat signifikanta och betydelsefulla kontakter i deras senare erfarenheter i tidig vuxenålder.

Frågeställning: Vilka motiv har uppmuntrat eller påverkat informanterna till att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval?

I det empiriska resultatet under (avsnitt 5.2 - 5.2.5) framträder tre huvudsakliga motiv som informanterna anser är vanligaste bidragande faktor till deras högskoleutbildningsval (en mer ingående kategorisering av det empiriska materialet se appendix 4). Nedanstående figur ges ett visuellt uttryck till de huvudsakliga motiven till deras utbildnings- och yrkesval; Att göra skillnad, Trygghet i arbetslivet och Kompetens- och

53

Figur 5. Bilden illustrerar de vanligaste skälen som har bidragit till informanternas utbildningsval utifrån förväntad insats och förväntat resultat.

Utifrån informanternas berättelser om sin väg till högskolan framträder tre motiv till den valda högskoleutbildningen som har påverkats av såväl inre och yttre påverkan. Exempelvis individens/jagets tidigare och senare lärande-erfarenheter, sin egen personliga självuppfattning, självbild samt individuella förutsättningar och preferenser samt stöd från det sociala kapitalet (individens ego-nätverk) och den samhällskontextuella betydelsen påverkar deras val- och beslutsfattande (Jmf Lent et al 1994; se figur 2). I de tre summerade högskoleutbildningsmotiven framgår att informanternas förväntade insats och val- och beslutsfattande berör såväl inre som yttre motivationsfaktorer. Det främsta motivet till högskoleutbildningsvalet var bland annat (I) ett personligt mål och förväntan om att den valda högskoleutbildning skulle kunna leda till en yrkesprofession med möjlighet att hjälpa andra. Att kunna göra skillnad på individ- och samhällsnivå genom meningsfulla arbeten inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete, var en stark bidragande faktor. (II) Ett annat motiv var att få tillgång till en trygg arbetsmarknad med ekonomisk- och anställningstrygghet genom en akademisk examen. Utbildningsvalet handlar således om ett personligt ansvar för sin finansiella framtid och etablering i arbets- och vuxenvärlden. (III) Vidare handlar det om utbildningsambitioner och kunskapsutveckling genom högre utbildning. En högskoleutbildning kunde bidra till kvalificerade arbetsuppgifter samt möjlighet till lärande och personligt utveckling. Analysen visar att informanternas tidigare och senare erfarenheter i livet påverkar dem på olika sätt exempelvis att deras lärande-erfarenheter och förväntningar av en utbildning – kan vara både positiva och negativa – vilket i sin tur får olika betydelse som inverkar i

54

deras förväntad utfall samt beslutsamhet. Lent et al (1994) definierar att individens upplevda självförmåga och tilltro på det förväntade resultatet har en stor inverkan på dennes val- och beslutsfattande. Dessa förväntningar grundar sig på tidigare positiva lärande-erfarenheter och reaktioner från andra individer, det vill säga om denne får positiv respons som uppskattning, komplimanger eller uppmuntran, vilket kan leda till ökat intresse och stark motiverande faktor till det förväntade utfallet (se figur 2).

Enligt att göra skillnad motivet kan vi finna att de informanter som har haft tidigare arbetslivserfarenheter inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete, har en större grad av upplevd självförmåga vilket gjorde att de kunde relatera sitt könsbrytande utbildnings- och yrkesval till sina tidigare lärande-erfarenheter och samspel med individer och verksamheten inom kvinnodominerade yrkesområden. Enligt Trygghet i arbetslivet motivet kan det relateras till informanternas gemensamma erfarenheter och upplevelser av en osäker arbetsmarknad för unga individer utan eftergymnasial utbildning eller kvalificerade arbetslivserfarenheter (jmf Lovén 2015) – vilket valet av en högskoleutbildning som leder till en god arbetsmarknad6 _{kändes motiverad, relevant och} högaktuellt för flera av informanterna. Enligt kompetens- och kunskapssökande motivet ses högskoleutbildningsvalet som en möjlighet till att få tillgång till nödvändiga akademiska kunskaper för att kunna söka kvalificerade arbeten. En akademisk utbildning ger även nya utvecklingsmöjligheter och utmaningar i arbetslivet. För några informanter handlar valet av högre utbildning om en klass- och kunskapsresa vilket innebär en livsförändring - samt ett motiverat beslutsfattande.

Vidare handlar det också om det sociala kapitalets betydelse som vi kunde utläsa i flera utsagor om olika tillgångar och resurser genom ego-nätverket som har inverkat i informanternas könsbrytande val. Exempelvis framkom signifikanta och betydelsefulla kontakters direkta påverkan i form av berättelser av deras yrkesväg, informell information om yrkesvalet och uppmuntrande ord om informanternas framtidsplaner. Andra informanter påverkades indirekt av sina signifikanta och betydelsefulla kontakter exempelvis deras bemötande och arbetssätt att vara som yrkesverksam (den goda läraren) samt sitt alturistiska arbete i samhället (att göra skillnad för andra). Andra utsagor har varit vänner och bekanta som har varit och agerat goda föredömen genom att de har valt att studera vidare och visade utbildningsmöjligheterna (att det är även är möjligt för informanterna att ta steget till högskolan). Med koppling till Lent el al. (1994) är resultat-

6 _{Enligt UKÄ (2020) rapporteras det om 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035, dessa}

55

förväntningar individens föreställningar om vilka konsekvenser en given handling kan få – vilket är också en subjektiv bedömning av vad som kommer till uttryck utifrån deras tidigare lärande-erfarenheter som är kopplad till deras tilltro till sin egen förmåga, upplevda självförmåga, intressen och arbetsvärderingar som framkommit genom deras livsresor. Men också kopplat till andra individers erfarenheter och utsagor. Dessa tänkbara faktorerna tenderar att bidra till att motivera informanternas könsbrytande val- och beslutsfattande (Jmf figur 2).

56

6 Diskussion

I följande kapitel diskuteras inledningsvis studiens resultat i relation till den tidigare forskningen, därefter diskuteras teori och metod. Slutligen diskuteras studiens kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning.