Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval. Tre forskningsfrågor ställdes inledningsvis:
- Hur kan informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval förstås?
- Vilka sociala kontakter uppfattar informanterna har bidragit till deras utbildning- och yrkesval?
- Vilka motiv har uppmuntrat eller påverkat informanterna till att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval?
I studiens inledande problemområde framgår att det blir allt vanligare att fler unga kvinnor än unga män som studerar vidare på högskolan. I den allmänna skolutbildning har flickor bättre och högre betyg samt större studieintresse i allmänhet, och det är en skillnad som också ökar med stigande ålder (se Leijnse 2017; Nejman 2020; Zimmerman 2019). Problemet leder till en könsuppdelad utbildningsmarknad och, i förlängningen, en könsuppdelad arbetsmarknad (SOU2014:81). Andra konsekvenser är arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbrist inom kvinnodominerade yrkesområden inom skola, vård och omsorg samt socialt arbete (Mattson et al. 2015; UKÄ 2020).
Det är således ett demokratiskt problem att det finns en grupp av unga människor som ställs utanför högre studier, antingen till följd av självselektion eller för att de systematiskt missgynnas. Förekomsten av social snedrekrytering och könsbundna val till högre utbildning leder till långsiktiga följder för den enskilde som för samhället. För det första är det orättvist att familjebakgrund, kön eller genus påverkar människors möjligheter till högskolestudier. För det andra är det en förlust för institutionen att snedrekryteringen leder till att individer med goda förutsättningar för högskolestudier, eller som har fallenhet för ett visst ämne, eller yrkesområde inte studerar vidare. För det tredje handlar det om samhället och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft samt outnyttjade begåvningsresurser (Prop. 2001/02:15). York & Longden (2004) menar att människor stärks av en genomförd högskoleutbildning och att det leder till en rad olika fördelar – såväl en ökad självkänsla som ökat kulturellt- och socialt kapital via en akademisk examen, som bidrar till att individen kan leva ett rikare liv och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
57
Kön- och klassbundna val är generellt en faktor som ökar sannolikheten för unga människor att välja traditionellt stereotypiska utbildning- och yrkesval, enligt tidigare forskning och myndighetsrapporter (Gottfredson 2002; Hodkinson & Sparkes 1997; UHR 2017; UHR 2020). I föreliggande studie har genus och socioekonomisk bakgrund en begränsad betydelse i relation till informanternas könsbrytande val av högskoleutbildning. Även föräldrarnas utbildning- och yrkesbakgrund tycks inte ha påverkat informanternas val av utbildning- eller yrkesväg. När det gäller vilka motiv som har uppmuntrat och motiverat informanternas könsbrytande utbildning- och yrkesval - framträder tre olika motiv; (I) Att göra skillnad (II) Trygghet i arbetslivet och (III)
Kompetens- och kunskapssökande. Dessa motiv utmanar föreställningar av genus samt
andra aspekter av ett arbete och en yrkesroll i samhällslivet.
Resultatet i denna studie visar att social bakgrund och kön inte begränsa informanternas val av utbildning- och yrkesväg. För majoriteten av informanterna nämnts moraliska och existentiella aspekter av deras könsbrytande utbildning- och yrkesval – exempelvis meningen med ett arbete och vad som driver deras motivation i arbetslivet. Att högskoleutbilda sig inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete innebär för flera av informanterna en rad av positiva möjligheter och alturistiska mål som att kunna göra skillnad för sig själv (sin livsituation), andra medmänniskor och samhället i stort. Vidare handlar valet av en könsbrytande högskoleutbildning om en livsförändring, en trygghet i arbetslivet samt en klassresa för de som kommer från studieovana hem eller för de som har haft negativa erfarenheter i arbetslivet och dess villkor. Studiens resultat skiljer sig således med en rad tidigare forskning (Gottfredson 2002; Hodkinson & Sparkes 1997; Lidegran 2009; Thomsen et al. 2013) som menar att unga människors utbildning- och yrkesval baseras i första hand på social bakgrund, kön och etnicitet.
Schedin (2010) visar i sin studie att unga människors val- och beslutsfattande att påbörja en högskoleutbildning inom skola ha föregåtts av en process av olika typer av händelser i övergången till arbets- och vuxenlivet, samt möten med andra individer som vävs samman och inverkat i deras val- och beslutsfattande. Liknande resultat framkommer i föreliggande studie som visar att det sociala kapitalet och dess kontaktnätverk uppfyller flera viktiga funktioner för informanternas utbildning- och yrkesval. Den sociala nätverksanalysen som genomfört på informanternas ego-nätverk visar att det framträder två olika kontakttyper som har haft betydelse för informanternas högskoleutbildningsval, signifikanta personer i form av nära kontakter och betydelsefulla
58
intressemönster över tid och i förhållande till specifika livsstadier exempelvis brytpunkt från barn- och ungdomsliv till vuxenliv - har motiverat och bidragit med viktiga stöd till informanternas könsbrytande val- och beslutsfattande. Det framkommer att informanternas insikter och utsikter om möjliga utbildningar och yrken grundar sig i exempelvis tidigare lärande-erfarenheter i arbetslivet, individuella förutsättningar, självuppfattning och av det sociala kontaktnätverk som påverkade deras självbild och medvetenhet om vad de ser som möjligt och inte omöjligt som valalternativ (se figur 2). Föreliggande studie visar att det sociala kapitalet och ego-nätverk hos flera av informanterna har en betydelsefull roll för den valda högskoleutbildningen. Detta framgår i intervjuundersökningen att betydelsefulla kontakter som exempelvis enstaka vänner och bekanta med högskoleerfarenheter samt ytliga kontaktnätverk som exempelvis verksamma individer, ofta manliga, inspiratörer och kollegor tenderar i högre grad att bidra med inspirerande och motiverande påverkansfaktorer i unga vuxenåldern än deras närmaste omgivning. Detta resultat går att relatera till tidigare forskning om socialt kapital som visar betydelsen av överbryggande socialt kapital. Det vill säga att de ytliga och heterogena kontaktnätverken kan bidra med olika förmåner som exempelvis möjlighet till att bygga nya kontakter med andra människor med olika intressen, skilda erfarenheter och bakgrund kan bidra med nya kunskaper och insikter, oftare än, individens närmsta kontakter (Jmf Granovetter 1973 och Putnam 2000). Vidare är det sociala kapitalet och dess kontaktnätverk formativt samt kontinuerlig föränderligt under livets gång, exempelvis genom olika händelser och tillfällen som informanterna möter andra personer i arbets- och vuxenlivet, bidrog med olika typer av tillgångar och resurser exempelvis förmedling av information, inspiration och motivation avseende yrkestvivel och brytande av stereotypiska föreställningar. Informanternas övergång till arbets- och vuxenlivet och möten med nya heterogena sociala nätverk (ytliga kontakter) har en bidragande faktorer till deras val- och beslutsamhet. Vi kan alltså identifiera att flera av informanternas motiv påverkas i hög grad av deras upplevda självförmåga och av deras ego-nätverk (Jmf Lent et al 1994).
Sammanfattningsvis menar jag att studiens resultat både skiljer sig och styrks av tidigare forskning. Å ena sidan visar resultatet att informanternas icke-könstereotypa utbildning- och yrkesval är konstruerad av den sociala kontexten som de lever i och påverkas således av ytliga kontakter som de möter i arbets- och vuxenlivet. Detta kan jämföras med ett av Gottfredson (2002) studieresultat; att individens kunskaper om arbetslivet och omvärlden baseras från den egna erfarenheter och vad denne får för intryck
59
från sin omgivning. Å andra sidan begränsas inte informanternas val av högskoleutbildning av genus eller socioekonomiska bakgrund, i detta sammanhang sitt kön eller föräldrarnas utbildning- och yrkesbakgrund.