Det sägs ofta att en akademisk utbildning är ett sätt att bli anställningsbar och få ett bra och välbetalt yrkesliv. Utbildning ger också individen bättre förutsättningar för att delta i samhällslivet - och är ett sätt att bygga framtidens samhälle. De unga som utbildar sig idag är de som formar vårt samhälle i morgon (Bohlin 2018). I föreliggande uppsatsarbete har jag studerat 12 informanters berättelser om deras väg till högskolan och vilken betydelse det sociala kapitalet har för deras könsbrytande högskoleutbildning. Studien har uppmärksammat att unga vuxna mäns val och beslutsamhet av utbildning och yrken tenderar att omformas och formas av det sociala kapitalet – det vill säga att individens sociala nätverk och dess kontakter som denne möter i olika kontexter i livet, har potential att inspirera, motivera och förändra deras förställningar av ett yrkesliv.
Det framträder två intressanta kontakter, förebilder och inspiratörer, oftast manliga – som både direkt och indirekt hade en inverkan på flera av informanternas motiv till högskolevalet. Kraften och närvarande av manliga förebilder och verksamma män inom
62
skola, hälsa och vård samt socialt arbete, är således betydelsefullt för pojkars och unga mäns möjlighet till identifikation och bekräftelse på en annan mansroll - som också brottas med de könsstereotypiska ideal. Ovanstående resultat är således förväntade, men värt att uppmärksammas igen. Även homogena nätverk (det vill säga vänner och jämnåriga individer) som har gjort en klass- eller könsbrytande genom att välja att läsa på högskolan, har i hög grad påverkat några av informanternas studiemotivation och beslusamhet att välja högre utbildning. En intressant diskussion baserat på ovan, är hur kan lärosäten och utbildningsinsitutioner skapa förutsättningar för breddad rekrytering och i synnerhet arbete med att öka rekryteringen av unga män till eftergymnasiala studier. Studiens resultat uppmärksamma även att flera av informanternas möten med andra individer i arbets- och vuxenlivet tenderar att utmana föreställningar om hur de förväntas vara eller välja för yrkesväg. En reflektion är det behövs flera engagerade aktiviteter i form av studiebesök, inspirationsföreläsningar, mentorskapsprojekt eller andra initivativ som lärosäten, skolor, näringslivet eller andra intressade aktörer (t.ex. kommunen) – som tillsammans bör erbjuda samverkansprojekt med syftet att locka fler pojkar och unga män till högskolan. Exempelvis erbjuda motiverande insatser och möjlighet till att få upptäcka och ta del av berättelser samt utsagor från andra unga mäns väg till eftergymnasiala studier, eller verksamma män som kan berätta om ”att vara man i ett kvinnoyrke” och deras motiv till arbete inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete.
Med studiens olika resultat i ryggen och en inblick i det sociala kapitalets betydelse för några unga mäns könsbrytande högskoleval, har jag identifierat några förslag som kan tänkas vara angeläget för fortsatt uppsatsarbete samt till kommande forskningsstudier. Det skulle vara intressant att undersöka mer om hur unga vuxna män med invandrarbakgrund eller utländsk bakgrund upplever det sociala kapitalets betydelse i relation till deras studie- och yrkesval. Det hade också varit intressant att undersöka vidare utifrån ett klassperspektiv, det vill säga, att undersöka det sociala kapitalets betydelse för unga människor som kommer från studieovana hem, alltså informanter med föräldrar utan en eftergymnasial utbildning studie- och yrkesval. En annan fråga är hur resultatet hade sätt ut om jag hade använt mig av en mixed-metods, med både enkäter och intervjuuppföljningar. En svaghet i studien är avsaknaden av jämförelsegrupp mellan individer som kommer från studievana respektive individer som kommer från studieovana hem. Det hade också varit intressant att undersöka det sociala kapitalets betydelse för svenskfödda respektive utländskfödda individers utbildning och yrkesval.
63
Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andergren, L. (2014). Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Borås: Tremedia.
Baker-Doyle, K. J. (2012). The Social Networks of New Teachers: Locating and Building Professional Support. The New Educator 8 (1): 65–85.
Baker-Doyle, Kira. J. (2015). Stories in networks and networks in stories: a tri-modal model for mixed-methods social network research on teachers. International Journal of
Research & Method in Education, Vol 38. No. 1, 72–82.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thoughts & action: A social cognitive theory. New Jersey, NJ: Prentice-Hall, Inc.
Bian, L., Leslie, S-J., & Cimpian, A. (2017). Gender stereotypes about intellectual ability emerge early and influence children’s interests. Science 27 Jan 2017: Vol. 355, Issue 6323, pp. 389-391.
Bohlin, H. (2018). Medborgerlig utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. I Richardson, J., Handbook of Theory and
Research for the Sociology of Education (1986), Westport, CT: Greenwood, pp. 241–58.
Broady, D. (2002). Nätverk och fält. I Sociala nätverk och fält [red] Gunneriusson, H. Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, 49–72.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Ab.
Chambers, N., Kashefpakdel, E T. Rehill., & Jordan. P, C. (2018). Drawing the Future. Education and Employers. Hämtad 2021-01-29 från
https://www.educationandemployers.org/wp- content/uploads/2018/01/DrawingTheFuture.pdf
Christensen, G., & Sogaard Larsen, M. (2011). Kunskap om vägledning. Köpenhamn: Dansk clearinghouse for uddannelseforskning.
Coleman, J S. (1990). Foundations of social theory. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Crossley, N., Bellotti, E., Edwards, G., Everett, M., Koskinen, J., & Tranmer, M. (2015).
64
Folkhälsomyndigheten. (2020). Aktuella utbrott om Covid19. Hämtad 2020-10-01 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-
utbrott/covid-19/
Giddens, A. (2007). Sociologi, 4. Uppl, Lund: Studentlitteratur.
Gottfredson, L. S. (1981). Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph 28 (6): 545- 579. Gottfredsson, L. S. (2002). Gottfredson´s Theory of Corcumscription, Compromise, and Selfcreation. I: Brown, D. (2002) (red), Career choice and development. 4. Ed. San Francisco, Ca.:Jossey-Bass.
Granovetter, S. M. (1973). The Strength of Weak Ties. American Journal of Sociology,
The University of Chicago Press. vol. 78, No. 6, s. 1360-1380.
Hedenus, A., & Wikstrand, F. (2015). Yrkesval och det personliga intressets betydelse.
Arbetsliv och omvärld vol 21:1. s 24-30.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988:3, ss. 49.63.
Hodkinson, P., & Sparkes. A. C. (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Scociology of Education, 18 (1): 29-44.
Holland, J. L. (1973). Making vocational choices: A theory of careers. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Hooley, T. (2017). Climbing the employability mountain. Graduate Market Trends,
Spring, pp.10-11.
Hooley, T., Sultana, R. G., & Thomsen, R .(red.) (2018). Career Guidance for Social
Justice: Contesting Neoliberalism. London: Routledge.
Hwang, P., Frisén, A., & Nilsson, B. (2018). Ungdomar och unga vuxna – utveckling och
livsvillkor. Stockholm: Natur och kultur.
Jalmers, L. (2015). Maskulinitet och omsorg – gamla mönster för män i förskolan. I Mattson, E., Granberg, C. N., & Sällemark, H. (2015) Fler män i förskolan – en antologi
om breddad rekrytering. Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (s. 77-84) Hämtad
2020-01-29 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-250-8.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.
Leijnse, E. (2017). Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen. Stockholm: Natur & Kultur.
65
Lent, R. W., Brown, S. D., and Hackett, G. (1994). Toward a Unifying Social Cognitive Theory of Career and Academic Interest, Choice and Performance. I: Brown, D. (2002) (red), Career choice and development. 4. Ed. San Francisco, Ca.:Jossey-Bass.
Leung, S.A. (2007). The Big Five Career Theories. I J, Athansou., & R.V. Esbroek (red.),
International Handbook of Career Guidance, 115-132. London: Springer.
Lidegran, I. (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. (Doktorsavhandling, Studier i utbildnings- och kultursociologi 3. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis). Hämtad 2021-01-29 från
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-ida-090515-utbildningskapital- diss.pdf
Lidström, L. (2009). En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till
arbete i ett biografiskt perspektiv. (Doktorsavhandling. Diss. Umeå universitet). Hämtad
2021-01-29 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:232205/fulltext01
Lindberg, M., & Wikstrand, F. (2015). Tala om arbetslivet - ett genusmedvetet och
normkritisk metodmaterial för hela skolan. Malmö Högskola/Skolverket.
Lindh, G., & Fransson, K .(2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval: I egna och
andras ögon. Stockholm: Skolverket.
Lisbeth, H. (2019). Karriärvägledning: Teman och metoder. Förlag: Lisbeth Højdal Lovén, A. (red.). (2015). Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, L. (red). (2010). Att bana vägen mot framtiden. Karriär och vägledning i
individuellt och politiskt perspektiv. Studentlitteratur: Lund
Lundahl, L., Lovén, A., Holm, A. S., Lindblad, M., & Rolfsman, E . (2020). Framtiden i
sikte: skolans stöd för ungas karriärlärande. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Mac an Ghaill, M. (1994) The making of men. Masculinities, sexualities and schooling. Buckingham: Open University Press.
Mac Innes, H. (2015). Sociala nätverk och nätverksskapande. En intervjustudie med personer från västra Balkan och Finland. FoU i Väst/GR.
Mattson, E., Granberg, C. N., & Sällemark, H. (2015) Fler män i förskolan – en antologi om breddad rekrytering. Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. Hämtad 2021-01-29 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-250-8.pdf
Nejman, F. (2020). Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen. I Läraren.se . Hämtad 2021-01-29 från: https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i- alla-amnen
66
OECD (2019). Envisioning the Future of Education and Jobs: Trends, Data and
Drawings. Education and Employers. Hämtad 2021-01-29 från:
http://www.oecd.org/education/Envisioning-the-future-of-education-and-jobs.pdf
Olofsson, J. (2017). Ungas väg till arbete via högre utbildning – möjligheter och utmaningar i Malmö. Rapport. Malmö högskola. Hämtad 2021-01-29 från: https://mau.se/contentassets/604ad112401941278edab11e68244847/muvah-rapport-1- 2017.pdf
Olofsson, J., & Kvist, M. (2017). Hinder och möjligheter – ungas övergång till arbetslivet i tre kommuner. MUCF. Hämtad 2021-01-29 från:
https://www.mucf.se/publikationer/hinder-och-mojligheter
Pergament. S., & Swärdh. J. (2020). Grindvakter till svenska scenen. C-uppsats, Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö universitet. Hämtad 2021-01-29 från http://ls00012.mah.se/bitstream/handle/2043/32045/Examensarbete%20Susanna%20Per gament%20och%20Jutta%20Swa%CC%88rdh%20VT%202020.pdf?sequence=1&isAll owed=y
Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Touchstone. (sv. övers. (2001) Den ensamme bowlaren: den
amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 1. uppl. Stockholm: SNS
förlag).
Regeringens proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan.
Schedin, G. (2010). Planerade kvinnor och erfarenhetsburna män – om vägen till högskolan. I Lundahl, L. (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och
vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (s. 127-148)
Scott, J., & Carrington, P. J., edit. (2011) The SAGE Handbook of Social Network Analysis. SAGE Publications.
Skolverket (2013). Det svåra valet. Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader. Rapport 394. Stockholm. Hämtad 2021-01-29 från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3075
Skolverket (2018). Studie- och yrkesvägledning integrerad i undervisningen i grundskolan – utifrån ett elevperspektiv. Rapport 2018:543. Stockholm. Hämtad 2021- 01-29 från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d8a6/1553968302245/Ra pport%20intervjustudie.pdf
SOU 2000:47. Mångfald i högskolan. Hämtad 2021-01-29 från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2000/05/sou-200047-/
SOU 2014:81. Yrke, karriär och lön - kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Hämtad 2021-01-29 från: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/12/sou-201481/
67
SOU 2019:4. Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning: Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle: betänkande. Hämtad 2021-01-29 från: Stenberg, A. (2016). Att välja utbildning. Betydelse för individ och samhälle. Stockholm: E-print.
Sundelin, Å. (2015). Att skapa framtid: en analys av interaktionen i studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration. (Doktorsvhandling. Diss. Stockholm:
Stockholms universitet, 2015). Hämtad 2021-01-29 från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-122037
Super, D. E. (1996). The Life-Span, Life Space Approach to Careers Pp. 121-178. I Brown, D. (2002) (red), Career choice and development. 4. Ed. San Francisco, Ca.:Jossey-Bass.
Thomsen, J. P., Munk, M. D., Eiberg-Madsen, M., & Hansen G. I. (2013). The educational strategies of Danish university students from professional and working-class backgrounds. University of Chicago Press. S. 457-480.
Thomsen, R., Skovhus, R. B., & Buhl, R. (2015b). Vägledning i nya kontexter. I Lovén, A (red.) . (2015). Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur. Tovatt. C. (2013). Erkännandets Janusansikte – Det sociala kapitalets betydelse i
arbetslivskarriärer. Stockholm: Santérus Academic Press.
UHR (2017). Utbildning går i arv - Inställning till högre utbildning bland svenska folket. Rapport 2017:3, Universitets- och högskolerådet. Hämtad 2021-01-29 från: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2017/uhr-utbildning-gar-i-arv.pdf UHR (2020). Högskolestudier – intresse, planer och finansiering. Rapport 2020:9. Hämtad 2021-01-29 från:
https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2020/csn-uhr-uka-- hogskolestudier-intresse-planer-finansiering.pdf
UHR:s Antagningsstatistik. Hämtad 2021-01-29 från: http://statistik.uhr.se/
UKÄ (2020). Universitetskanslersämbetets årsrapport. Hämtad 2021-01-29 från: https://www.uka.se/statistik--analys/arsrapport-om-universitet-och-
hogskolor/arsrapport-2020.html
Ulfsdotter Eriksson, Y. (2012). Yrke. Liber AB.
Ulfsdotter Eriksson, Y., & Wikstrand, F. (2015). Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. I Lovén, A (2015). (Red.). Karriärvägledning. Studentlitteratur AB. Lund. (s. 247-262).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR. Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-01- 29 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
68
Widigson, M. (2013). Från miljonprogram till Högskoleprogram- Plats, agentskap och villkorad valfrihet. (Doktorsavhandling. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborg: Göteborgs universitet). Hämtad 2021-01-29 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32783/1/gupea_2077_32783_1.pdf
Yorke, M., and Longden, B. (2004). Retention and Student Success in Higher Education.
Society for Research into Higher Education & Open University Press.
Zimmerman, F. (2019). Pojkar i skolan: Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att
69