I denna del presenteras metoden som används för att komma fram till ett resultat och kunna besvara frågeställningarna. Detta följs av tillvägagångssättet för hur analysen ska utformas.
6.1. Multimodal diskursanalys
Materialet ska undersökas med hjälp av en multimodal diskursanalys, som David Machin och Andrea Mayr (2012) beskriver som en fungerande metod för audiovisuella medier. En
multimodal diskursanalys tittar på både diskurser, som innebär språkuttryck, och visuella element, som bilder och rörliga bilder (Machin & Mayr, 2012). Denna analys är inte en MCDA-analys, multimodal kritisk diskursanalys. Anledningen till att den kritiska aspekten inte inkluderas är för att analysen inte ämnar undersöka dolda diskurser (Machin & Mayr, 2012). Således har vi valt ut två diskurser som ska undersöka och problematisera
framställningen av svarta män.
6.1.1. Diskursiva teman
Diskurser är ett centralt begrepp inom medie- och kommunikationsvetenskapen och kan förklaras som yttranden som har en påverkan på samhället (David Machin, 2016). Utifrån aggressivitet och femininitet som diskurser ämnar denna studie ge en djupare inblick i vad gäller maktförhållandena och stereotyper hos svarta män utifrån det empiriska materialet.
Liksom stereotyper, som är samhälleliga generaliseringar av en specifik grupp, är diskurser socialt konstruerade idéer som har en påverkan på världen. Eftersom diskurser är sociala konstruktioner går det att se hur verbala uttryck konstruerar och framställer olika
samhällsgrupper inom grupper och mellan grupper (Peter Berglez, 2010). Till denna studie ska bilder i form av skärmdumpar appliceras utifrån den valda empirin. I analysen kommer analysverktyg användas för att kunna hitta aggressivitet och femininitet hos svarta män i filmen Moonlight (2016).
6.1.2. Analysverktyg
För att analysera materialet har analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och
paralingvistisk kommunikation valts ut. Verktygen är utvalda för att kunna hitta diskurserna och nå det djup denna multimodala diskursanalys avser undersöka, som innefattar verbal och
ickeverbal kommunikation. Som Machin och Mayr (2012) förklarar analyseras text och bild för att skapa en förståelse för det audiella och visuella. Således används lexikala val och värdeladdade ord för att hitta budskap bakom det som uttrycks verbalt och paralingvistisk kommunikation som förstärker den verbala kommunikationen.
Lexikala val
Lexikala val används för att nå mottagaren med sitt budskap, därav att föra fram sin åsikt. Det kan vara ett medvetet eller omedvetet övertalande och denna typ av tal används dessutom för att visa sin maktposition gentemot mottagaren (Machin & Mayr, 2012). Det som sägs i de valda scenerna kommer gå igenom en analys av lexikala val för att hitta eventuella hierarkiska maktpositioner som lexikala val innefattar. Machin och Mayr (2012) menar att lexikala val handlar om att använda sig av specifika ord eller meningar för att föra fram sin åsikt.
Värdeladdade ord
Studien ska även titta på värdeladdade ord som kommer analyseras och behandlas.
Värdeladdade ord kan vara både positiva och negativa och har som funktion att föra fram värderingar i talet eller texten (Machin & Mayr, 2012). Genom att uppmärksamma
värdeladdade ord utifrån det empiriska materialet kommer vi se hur olika scener behandlar ämnen som att vara svart och homosexuell samt aggressivitet och femininitet hos svarta män.
Paralingvistisk kommunikation
Huvudfokus i denna typ av kommunikation är hur något sägs med hänsyn till gester och ansiktsuttryck. Utifrån paralingvistisk kommunikation ska det visuella analyseras och har som funktion att förstärka det verbala talet i scenerna som ska analyseras. Olika fysiska element som gester och ansiktsuttryck kan förstärka den verbala kommunikationen (Jovanović &
Zdravković, 2017). Paralingvistisk kommunikation, som också kan beskrivas som ickeverbal kommunikation, är applicerbar och relevant till denna studie eftersom kommunikationen hos svarta män sinsemellan är till hjälp för att hitta attityder och uttryck hos dem och mot
homosexualitet.
6.2. Metodkritik
Att förhålla sig objektivt i en studie kan enligt Jostein Gripsrud (2011) anses som
det eventuella materialet används en multimodal diskursanalys som redskap för det som vi ämnar undersöka (Machin & Mayr, 2012). Liksom Gripsrud (2011) menar, kan meningar och tolkningar som den som analyserar gör påverkas av egna åsikter (Machin & Mayr, 2012, s.
211). Machin och Mayr (2012, s. 210) uppmärksammar problematiken i att på förhand välja det material som ska undersökas och sätter därmed en vikt i att vara noggrann med att välja ut material som inte endast följer det undersökningen tros komma fram till. Å andra sidan ska materialurvalet inte missbrukas genom att exempelvis välja irrelevanta scener för att fylla ut en diskurs eller liknande. Det är således av vikt att välja relevant material som är applicerbart till studien (Machin & Mayr, 2012).
6.3. Analysschema och tillvägagångssätt
6.3.1. Analysschema
Ovanstående analysverktyg ska tillämpas i ett analysschema i form av en tabell. För att få en tydlig bild av empirin kommer allt analysmaterial bearbetas likadant i tabellen. Detta
resulterar i att materialet undersöks utifrån samma kriterier vilket gör analysen mer neutral (Esaiasson et al., 2017). Ytterligare menar Gripsrud (2011) att det som konsumeras uppfattas utifrån personens förförståelse. Därmed kan en analys bli vinklad, men med ovanstående analysverktyg i ett analysschema kommer materialet bearbetas konsekvent.
Analysverktyg Scen
Lexikala val
Värdeladdade ord
Paralingvistisk kommunikation
6.3.2. Tillvägagångssätt
Som tillvägagångssätt har vi tittat på filmen Moonlight (2016) som ligger till grund för analysen. Till en början tittade vi på hela filmen för att få en övergripande bild av materialet.
Därefter togs det hänsyn till analysverktygen för att kunna hitta lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation, varpå scener valdes ut och analyserades efter
analysschemat. De analysverktyg som kunde utläsas i diverse scener antecknades och scener som inte uppfyllde ett analytiskt värde sållades bort för att undvika vaga betydelser för att ha en konsekvent analys. Det viktigaste är dock att scener som väljs ut ska vara relevanta för det som avses undersökas. De scener som analyseras kommer även transkriberas och tillsammans med valda skärmdumpar presenteras i analysen.
Trots att det är scener och inte karaktärer som ska analyseras har vi valt att skriva ut
karaktärernas namn i analysen för att få det mer transparent. Lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation som ska undersökas hos karaktärerna syftar inte till att titta på den specifika karaktären, utan i stället få en bild av hur diskurser synliggörs hos svarta män i de valda scenerna.
6.4. Validitet och reliabilitet
Tillförlitligheten i en studie går att undersöka utifrån validitet och reliabilitet. Reliabilitet tittar på hur noggrann mätningen i studien är och om det som avses undersökas har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket skapar en tillförlitlighet (Esaiasson et al., 2017, s. 65). Begreppet reliabilitet kan delas upp i intern och extern reliabilitet. Den interna reliabiliteten syftar till hur material mellan författare och studie tolkas och den externa reliabiliteten fokuserar på
studiens trovärdighet för att samma metod och verktyg ska kunna upprepas.
Validitet syftar till relevansen i det som ska undersökas och att faktiskt mäta det som ska mätas. Esaiasson et al. (2017, s. 65) menar att validiteten brister när systematiska fel inträffar.
Bryman (2018, s. 467) förklarar att en studies tillförlitlighet grundar sig i fyra delkriterier som är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera. Studiens trovärdighet är den interna validiteten och överförbarheten den externa validiteten. Bryman (2018, s. 467) menar att studiens pålitlighet utgår från att forskningsprocessen är tydlig vilket i sin tur skapar en reliabilitet. Möjligheten att styrka och konfirmera är studiens neutrala
förhållningssätt och att inte låta personliga åsikter och värderingar påverka studien (Bryman, 2018, s. 467).
De fyra delkriterierna har tillämpats detta arbete och varit nödvändiga för att kunna nå ett trovärdigt resultat. Eftersom studiens tillvägagångssätt redogjorts och vilka analysverktyg samt material som använts, ökar detta studiens överförbarhet. När alla delar i
forskningsprocessen tydliggörs, skapas också transparens som i sin tur ökar överförbarheten (Bryman, 2018, s. 466). Utifrån de valda analysverktygen i förbindelse till metoden nås validiteten i denna studie. Analysens styrka utgår ifrån att studiens teori är tydligt kopplad till metoden, vilket så är fallet i denna studie. Heteronormativitet, representation och stereotyper går att läsa av med hjälp av en multimodal diskursanalys. Det finns en medvetenhet om att materialet är begränsat och därmed har denna studie fått förhålla sig till ett avgränsat område, som är hur aggressivitet och femininitet syns hos svarta män.