“Why do you always let people pick on you,
man?”
En multimodal diskursanalys om framställningen av aggressivitet och femininitet hos svarta män i filmen
Moonlight
FÖRFATTARE: Mattias Barmano och Fatima Elmi
KURS: Uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap II, 30 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet TERMIN: Höstterminen 2021
EXAMINATOR: Karin Moberg Wennström
JÖNKÖPING UNIVERSITY Medie-och kommunikationsvetenskap Högskolan för lärande och kommunikation Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp
Höstterminen 2021
SAMMANFATTNING
Författare: Mattias Barmano och Fatima Elmi
Uppsatsens titel: Why do you always let people pick on you, man? - En multimodal diskursanalys om framställningen av aggressivitet och femininitet hos svarta män i filmen Moonlight
Språk: svenska Sidor: 62
Denna studie ämnar belysa hur svarta män framställs i film och vilka attityder dessa män har mot varandra. Uppsatsen undersöker hur aggressivitet och femininitet tar sig uttryck i den Oscarbelönade filmen Moonlight (2016) och vilka stereotyper som framkommer hos männen i filmen. Eftersom filmen behandlar homosexualitet i ett socioekonomiskt lågt område ämnar studien undersöka attityden gentemot homosexualitet och hur huvudkaraktären lever ett liv som homosexuell man. Teorier som används för att kunna undersöka aggressivitet och femininitet i filmen är heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni som hjälper oss titta djupare på aggressiviteten. Utifrån en multimodal diskursanalys har vi med hjälp av lexikala val, värdeladdade ord och
paralingvistisk kommunikation studerat filmen och valt ut scener som belyser det som vi ämnar undersöka.
Analysen visade att aggressivitet uttrycktes både verbalt och fysiskt, samt att det skedde en maktordning bland de manliga karaktärerna i filmen. De som faller innanför den
heterosexuella ramen blir inte utsatta för samma våld och aggression som homosexuella män.
Femininitet är ett genomgående tema i filmen som visade sig främst hos den homosexuella huvudkaraktären. Det syntes utifrån sårbarhet och att vara öppen med sina känslor.
Sökord: aggressivitet, femininitet, multimodal diskursanalys, heteronormativitet, representationsteori, stereotyper, svarta män, svarta homosexuella män, homofobi
JÖNKÖPING UNIVERSITY Media and Communication Studies C School of Education and Communication Bachelor thesis 15 credits
Autumn 2021
ABSTRACT
Authors: Mattias Barmano and Fatima Elmi
Title and subtitle: Why do you always let people pick on you, man? - A multimodal discourse analysis about the presentation of aggressiveness and femininity regarding Black men in the film Moonlight
Language: Swedish Pages: 62
This study aims to illustrate how Black men are depicted in film and what attitudes these men have towards each other. The study examines how aggressiveness and femininity is expressed in the Oscar awarded film Moonlight (2016) and what stereotypes that are emerging among the men in the film. Since the film includes homosexuality in a socio-economically low area, this study aims to look at attitudes towards homosexuality and how the main character is living a life as a homosexual man. Theories that have been used to examine aggressiveness and femininity are heteronormativity, representation theory and stereotypes as well as masculinity and hegemony that helps us look further into the aggressiveness. Based on a multimodal discourse analysis, we have used lexical choices, valued words, and paralinguistic communication to study the film and chose scenes that illustrate the aim of this study.
The analysis showed that aggressiveness was expressed verbally and physically, and that there was a power structure among the male characters in the film. The ones falling within the heterosexual frame are not being exposed to the same amount of violence and aggression as the homosexual men. Femininity is a thoroughgoingly theme in the film and was shown mostly by the homosexual main character. It was shown by vulnerability and by expressing emotions.
Search words: aggressiveness, femininity, multimodal discourse analysis, heteronormativity, representation theory, stereotypes, Black men, Black homosexual men, homophobia
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1. Filmen Moonlight ... 7
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar... 8
3.1. Problemformulering ... 8
3.2. Syfte ... 8
3.3. Frågeställningar ... 8
4. Forskningsöversikt ... 9
4.1. Gestaltning och stereotyper hos svarta karaktärer i film ... 9
4.2. Svarta män och stereotyper ... 9
4.3. Homosexuella män i medier ... 10
4.4. Svarta homosexuella män och stereotyper... 11
4.4.1. Maskulina och feminina stereotyper hos svarta homosexuella män ... 13
4.5. Maskulin makt och våldsamhet ... 13
4.6. Mediers bild av svarta män som hotfulla och kriminella ... 14
4.7. Forskningslucka och relevans ... 15
5. Teoretiskt ramverk ... 16
5.1. Heteronormativitet ... 16
5.1.1. Maskulinitet och hegemoni ... 16
5.2. Representationsteorin ... 17
5.3. Stereotyper ... 18
5.3.1. Den stereotypa svarta mannen ... 18
6. Metod ... 20
6.1. Multimodal diskursanalys ... 20
6.1.1. Diskursiva teman ... 20
6.1.2. Analysverktyg ... 20
6.2. Metodkritik ... 21
6.3. Analysschema och tillvägagångssätt ... 22
6.3.1. Analysschema ... 22
6.3.2. Tillvägagångssätt ... 23
6.4. Validitet och reliabilitet ... 23
7. Material, urval och avgränsning ... 25
7.1. Material och urval ... 25
7.2. Avgränsning ... 25
8. Analys och resultat ... 27
8.1. Verbal aggressivitet ... 27
8.2. Fysisk aggressivitet ... 35
8.3. Femininitet ... 43
9. Slutdiskussion... 51
10. Slutsats ... 56
11. Förslag till vidare forskning ... 57
Referenser ... 58
Bilagor ... 62
Transkriptionsnyckel... 62
1. Introduktion
Samhället består av hierarkiska strukturer som rangordnar diverse etniska och sexuella grupper, och en av dessa grupper är svarta män. Svarta män har länge haft stereotypen om att de är aggressiva och dominanta (Sarah Calabrese et al., 2017, s. 148). De stereotyper som tar sig uttryck samhälleligt kan skapa sociala attityder med en negativ underton gentemot en utsatt grupp. Det kan leda till konflikter internt inom grupper och externt, som påverkar det större samhällets syn och förhållningssätt mot den utsatta gruppen (Mark Dixon, 2019). En samhällsgrupp som redan faller utanför normen kan utlösa ytterligare konflikter om personer inom denna samhällsgrupp faller utanför ännu en norm, vilket denna studie ämnar belysa.
Homosexualitet hos svarta män blir således stigmatiserat eftersom dessa män redan är förtryckta (Alex Tuss, 2000, s. 325).
År 2016 släpptes filmen Moonlight (2016) som handlar om en svart kille i ett område med låg socioekonomisk status, dominerat av svarta personer. Filmen är uppdelad i tre akter, vilket ger tittaren en inblick i huvudpersonen Chirons liv som barn, ungdom och vuxen. Filmen skildrar livet i området samtliga karaktärer bor i och låter tittaren följa med Chiron utmed sitt liv i samband med diverse händelser. Denna studie ska titta på hur svarta män skildras och stereotypiseras med filmen Moonlight (2016) som utgångspunkt. Karaktärer i fiktiva medier kan bidra till ett identitetsskapande (Núria García-Muñoz & Maddalena Fedele, 2011, s. 138), och därmed är det av vikt att undersöka hur Moonlight (2016) kan bidra till detta.
Denna studie ämnar därmed undersöka hur svarta män skildras i filmen Moonlight (2016) utifrån en multimodal diskursanalys. Med hjälp av heteronormativitet, representationsteori och stereotyper ska vi som författare undersöka hur svarta män framställs och om den rådande begränsade forskningen om svarta homosexuella män står sig i enlighet med filmen eller om andra skildringar och stereotyper syns. Frågan är då hur aggressivitet och femininitet som diskurser utgörs i filmen Moonlight (2016) och hur det är att leva som homosexuell svart pojke och man i ett heteronormativt samhälle.
2. Bakgrund
Nedan ges bakgrundsinformation om filmen Moonlight (2016) för att enklare förstå hur och varför denna film appliceras till studien.
2.1. Filmen Moonlight
Den Oscarbelönade filmen Moonlight från 2016 som är regisserad av Barry Jenkins skildrar ett afroamerikanskt samhälle med låg socioekonomisk status som handskas med kriminalitet, exempelvis drogförsäljning och våld (Imdb, u.å.). Utmed filmen skildras en stark maskulinitet hos vissa karaktärer och visar dessutom vad huvudrollen Chiron går igenom för sin bristande maskulinitet. “Little”, som Chiron dessutom kallas, blir mobbad av de andra killarna i skolan och blir kallad för faggot som är ett engelskt nedvärderande ord för att beskriva en
homosexuell man (Cambridge Dictionary, u.å.).
I ung ålder blir Chiron mobbad och exkluderad från de andra killarna. Chirons mamma, Paula, är drogmissbrukare och kan inte ta hand om honom vilket gör att han hittar trygghet hos en man vid namn Juan som är en drogförsäljare. Juan är i enlighet med den stereotypiska svarta mannen, som är maskulin och dominant (Patrick Johnson, 2003, s. 219-220). Det ligger en tydlig motsägelse i att Paula inte låter Chiron vara med Juan och hans flickvän, Teresa, trots att de erbjuder honom den bekvämlighet i form av mat och värme som Paula inte gör.
Paula menar att Juan har ett dåligt inflytande, men ser inte nödvändigtvis sitt eget beteende – att hon är en mamma som är drogpåverkad framför sin son.
Moonlight (2016) är uppdelad i tre delar. Den första delen av filmen, “i. Little”, ger en inblick i Chirons liv som barn och hur Juan är fadersfiguren Chiron aldrig hade. Redan som barn får dessutom Chiron insikten att han inte är som “de andra” killarna. “Little” är ett smeknamn Chiron får av killarna som mobbar honom. Den andra delen, “ii. Chiron”, skildrar en ungdom som går på high school i ett tufft klimat. Liksom när Chiron var barn, blir han illa behandlad av killarna på skolan. Som ungdom har Chiron sin första sexuella upplevelse med en annan kille, som är Kevin. Vidare till tredje delen, “iii. Black”, skildras Chiron som hypermaskulin vilket också är i enlighet med den svarta mannens ideal (Calabrese et al., 2017, s. 145).
Chiron som vuxen har stora muskler, så kallade grills (guldtänder) och säljer droger. Han har dissocierat sig själv från sitt yngre jag. Smeknamnet “Black” får Chiron av Kevin som barn.
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar
3.1. Problemformulering
Problemet ligger i hur en person som faller utanför den normativa ramen i ett samhälle blir illa behandlad. Med hänsyn till sociala konstruktioner och begränsningar blir det av vikt att se hur svarta män och homosexuella svarta män skildras och stereotypiseras eftersom de ofta visas på ett negativt sätt i medier (Sarah Calabrese et al., 2015, s. 2001-2006). Emellertid ämnar denna studie undersöka hur en homosexuell svart man skildras bland andra svarta män.
Individer är påverkade av diskurser som finns i samhället vilka kan genomsyras i medier.
Eftersom stereotyper såväl som diskurser finns i samhället kan medier välja att belysa detta genom film. En Oscarbelönad film som Moonlight (2016) är därmed relevant för att belysa skildrandet av svarta män. Därmed ska det undersökas hur aggressivitet och femininitet framställs i samband med att en homosexuell svart man lever bland andra svarta män.
3.2. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur aggressivitet och femininitet hos svarta män framställs i filmen Moonlight (2016) utifrån en multimodal diskursanalys.
3.3. Frågeställningar
- Hur syns diskursen aggressivitet i filmen Moonlight (2016)?
- Hur syns diskursen femininitet i filmen Moonlight (2016)?
- Vilka stereotyper representeras hos svarta män i filmen Moonlight (2016)?
4. Forskningsöversikt
Följande avsnitt ger en inblick i forskningen om det som denna studie ämnar undersöka.
Forskningen innefattar stereotyper hos svarta män och hos homosexuella män, maskulin makt, svarta män och våldsamhet samt mediers bild av svarta män.
4.1. Gestaltning och stereotyper hos svarta karaktärer i film
Karaktärer i film gör sig annorlunda beroende på etnicitet och hudfärg (Thiska Septa Maiza &
Ida Rochani Adi, 2019). Tuss (2000, s. 324-327) skriver om afroamerikanska homosexuella män i sin artikel och hur det skiljer sig från den vita kulturen bland homosexuella män. Han menar att segregation är en anledning till att homofobin är utsträckt i högre grad i områden som domineras av svarta personer. När en samhällsgrupp systematiskt skjuts undan samhället av både privatpersoner och staten blir det svårt för dem att vara en del av den större
förändringen ett land går igenom. Förändringen kan vara en större acceptans mot homosexuella män (Tuss, 2000, s. 324). En förtryckt samhällsgrupp, exempelvis
afroamerikaner, har inte samma förutsättningar som den vita, speciellt vita rika, befolkningen.
De har heller inte samma förutsättningar som fattiga vita amerikaner eftersom de utstår flera nivåer av förtryck, att de möter rasism i samband med att de är fattiga (Tuss, 2000, s. 324).
Samhällsstrukturer i form av rasism mot svarta amerikaner är så djupt inrotat att det tar sig uttryck i fiktiva filmer (Septa Maiza & Rochani Adi, 2019).
4.2. Svarta män och stereotyper
En “äkta” svart man går hand i hand med en stereotypisk syn på den starka, känslokalla och dominanta mannen (Johnson, 2003, s. 220). Den svarta mannen är kopplad till den mest extrema maskuliniteten i den patriarkala strukturen. Det finns ett beteende som ligger djupt inrotat i den svarta maskulina kulturen, att vara homofobisk. Denna typ av maskulinitet symboliserar imperialismen av heterosexism och homofobi (Johnson, 2003, s. 219-221; Tuss, 2000, s. 325). Eftersom svarta män har en lägre social status än vita män finns också ett större behov av att kunna visa upp sin dominans, och det har i sin tur lett till att den manliga
afroamerikanska kulturen strävat efter att visa sina hårdaste sidor som lett till större förakt mot de som är avvikande, följaktligen homosexuella svarta män (Johnson, 2003, s. 220).
Som Johnson (2003, s. 221) beskriver har svarta män oberoende på sexuell läggning blivit stereotypiserade som homofobiska och följt den patriarkala, sexistiska strukturen. De lever under en samhällelig idé om att de är aggressiva, dominanta och sexuellt ofredande
(Calabrese et al., 2015, s. 2002; Johnson, 2003, s. 221; Pedulla, 2014, s. 79). Calabrese et al.
(2015, s. 2002) förklarar i sin studie att svarta homosexuella män har en historia av att ses som sexuella vildar. Författarna förklarar uttrycket “vildar” som ett uttryck som använts efter slaveriet, när svarta män fortfarande anklagades för att våldta och göra illa den vita kvinnan.
Den svarta mannen är redan stereotypiserad som aggressiv och ofredande, och därför måste svarta män bevisa motsatsen för att bli hörda (Johnson, 2003).
Stereotypen om att svarta män är aggressiva, som dessutom innefattar dominans, är en omfattande del av denna studie för att diskursen aggressivitet ska kunna undersökas i filmen Moonlight (2016). Eftersom huvudkaraktären är homosexuell presenteras i nästa avsnitt homosexuella män i medier.
4.3. Homosexuella män i medier
År 2015 startade en ny mediekanal vid namn Gay and Lesbian Oriented media (GLO), för att inkludera dels homosexuella personer i medier (Bradley Bond, 2015). Tystnaden och den minimala synligheten hos homosexuella personer har inte helt ignorerats, då en studie från så tidigt som 1994 beskriver osynligheten som en symbolisk förintelse (Refererad i Bond, 2015).
Om publiken inte ser homosexuella personer i medier får det dem att tro att homosexuella inte spelar någon roll i samhället, eller ens existerar (Bond, 2015). Calabrese et al. (2015, s. 2001- 2004) menar dessutom att svarta homosexuella mäns sexualitet rent historiskt inte existerar.
Synlighet är inte längre nödvändigtvis ett problem för den vita homosexuella mannen (Avila- Saavedra, 2009). Problematiken ligger i att andra hbtq-personer inte synliggörs, och att den vita homosexuella mannen tar all plats. Sällan inkluderas den svarta homosexuella mannen och Johnson (2003, s. 221) menar att den autentiska svarta mannen inte är i enlighet med homosexualitet. Det har i sin tur en koppling till att svarta män i större utsträckning är exkluderade ur samhället än vita män och måste bevisa sin manlighet på ett, i många fall, aggressivt sätt för att bli tagna på allvar (Calabrese et al., 2015, s. 2003; Winter Han, 2016).
Underrepresentationen som finns hos svarta homosexuella män bygger på att de som styr medierna, som i högst grad är den heterosexuella majoriteten samt män, väljer hur den
marginaliserade gruppen framställs och hur mycket plats gruppen ska få (Bond, 2015;
Adrianne Holz Ivory et al., 2009). Homosexuella män har en historia av förintad och förvrängd visibilitet vilket har resulterat i stereotypiska framställningar i medier, som exempelvis feminina och högljudda (Calabrese et al., 2017, s. 152). Dessa framställningar påverkar den heterosexuella publiken som konsumerar medierna (Bond, 2015).
Skildrandet av homosexuella män utgår från en heterosexuell synvinkel, en heteronormativitet (Holz Ivory et al., 2009). Homosexualitet är antingen totalt ignorerat eller framställt på ett stereotypiskt sätt (Calabrese et al., 2017, s. 144-152; Alexander Sink et al., 2018, s. 589-599).
Gällande homosexuella män utgår audiovisuella medier ofta från två typer av homosexuella män. Den ena är en muskulös, atletisk man som beter sig stereotypiskt maskulint medan den andra är feminin (Ivory et al., 2009 & Calabrese et al., 2017, s. 144-145). Sink et al. (2018, s.
597-599) menar att homosexuella män tillhör bland de mest hotade grupperna i USA rent socialt, och att verbal och fysisk våld förekommer i hög utsträckning. Detta våld kan i sin tur gestaltas via medier, genom att serier och filmer visar upp den homosexuella mannen som utsatt och svag (Sink et al., 2018, s. 589-599). Denna stereotyp av den homosexuella mannen menar dock Calabrese et al. (2017, s. 149) är i enlighet med synen på den vita homosexuella mannen.
4.4. Svarta homosexuella män och stereotyper
Svarta homosexuella män är stereotypiserade som dominanta, aggressiva och hypermaskulina (Calabrese et al., 2017, s. 152 & Johnson, 2003). Calabrese et al. (2017) menar därmed att stereotyper förekommande hos svarta och vita homosexuella män skiljer sig till den grad att svarta homosexuella män delar fler stereotyper med svarta heterosexuella män än vita homosexuella män. Det innebär att den sexuella läggningen inte har ett övergripande
inflytande i stereotypen av den svarta homosexuella mannen, utan att fokus ligger på att han är en svart man (Calabrese et al., 2017, s. 144-145).
Svarta homosexuella män upplever en stigmatisering kring sin sexuella läggning (Gregory Sallabank et al., 2021, s. 6-8). Studien, som dels fokuserar på unga svarta män och deras sexualitet, visar att medier har en stor påverkan på hur samhället ser på svarta män som faller utanför de heteronormativa ramarna. Det sker en filtrering av information som når mottagaren i nyhetsmedier, och därmed kan mediet visa upp en viss marginaliserad grupp på ett
vita män. De är stereotypiserade som kriminella och ansvarslösa och måste bevisa motsatsen för att bli hörda (Johnson, 2003, s. 221-225; Mary Beth Oliver, 2003, s. 3-16).
En undersökning om stereotyper hos svarta homosexuella män kom fram till att en
återkommande stereotyp är att de är diskreta om sin sexuella läggning (Calabrese et al., 2017, s. 148-152). Författarna presenterar olika återkommande stereotyper som framgick i
undersökningen, och dessa är bland annat att svarta homosexuella män ses som högljudda och översexuella där den sistnämnda stereotypen liknas vid den stereotyp som finns hos svarta män oberoende på sexuell läggning (Calabrese et al., 2017, s. 152). Således är stereotyper som är applicerbara hos den svarta homosexuella mannen lika de stereotyper som finns hos svarta män med ospecificerad sexuell läggning (Calabrese et al., 2017, s. 148-152; Johnson, 2003, s. 220).
En annan studie om upplevelser hos sexuella partners visar att homosexuella svarta män ses som sexuellt aggressiva och ansvarslösa (Calabrese et al., 2015, s. 2001-2008). Studien presenterar stereotyper i kombination med intersektionalitet som visar sig tydligare hos personer tillhörande flera marginaliserade grupper, exempelvis svarta homosexuella män.
Återkommande stereotyper hos svarta homosexuella män är att de är aggressiva, hotfulla och kriminella (Oliver, 2003, s. 3-16; Pedulla, 2014, s. 78). Calabrese et al. (2015, s. 2002-2003) lyfter Collins (2005) studie om forskning i väst under 1800- och 1900-talet gällande svarta personer och menar att stereotyper som återkommer hos svarta homosexuella män har
influerats både historiskt och via nutida medier. Svarta personers sexualitet sågs som primitivt och sexuellt okontrollerbart eftersom svarta personer i sig sågs som icke-människor. I och med det var det omöjligt för svarta personer att vara homosexuella eftersom samkönat sexuellt umgänge inte är reproduktivt rent naturmässigt (Calabrese et al., 2015, s. 2002).
Med hänsyn till studien är det viktigt att kunna urskilja stereotyper hos svarta homosexuella män och homosexuella män med ospecificerad bakgrund eller hudfärg. När en specifik bakgrund inte tydliggörs utgår stereotyperna i hög grad från vita homosexuella män eftersom de är överrepresenterade i sin minoritetsgrupp (Avila-Saavedra, 2009). Således blir det relevant att undersöka fenomenet svart och homosexuell man och hur den kombinationen ger sig uttryck i denna studie.
4.4.1. Maskulina och feminina stereotyper hos svarta homosexuella män
Homosexuella män i tv framställs som antingen feminina eller maskulina (Sink et al., 2018, s.
592-594). Den framställningen är kopplad till heteronormativitet eftersom den feminina homosexuella mannen ses som varm och inkompetent, vilket Sink et al. (2018, s. 592) jämför med den stereotypiska hemmafrun. Den maskulina homosexuella mannen är däremot kallare i sitt beteende men besitter mycket kunskap och är jämförbar med den heterosexuella mannen.
Den stereotypen är dock applicerbar hos den vita maskulina homosexuella mannen, och Sink et al. (2018, s. 589-599) tar inte hänsyn till den svarta maskulina homosexuella mannen, vilket Calabrese et al. (2017, s. 145-148) och Johnson (2003, s. 219-221) gör.
Den maskulina homosexuella mannens stereotyper skiljer sig fundamentalt beroende på hudfärg (Calabrese et al., 2017, s. 144-145). Medan den vita maskulina homosexuella mannen ses som professionell, stereotypiseras ofta den svarta maskulina homosexuella mannen som ansvarslös, aggressiv och översexuell. Således ligger stereotyperna hos svarta homosexuella män närmre den svarta heterosexuella stereotypen snarare än den homosexuella stereotypen (Calabrese et al., 2017, s. 148-150).
Det är sällan svarta homosexuella män framställs som feminina trots att stereotypen till viss grad finns hos dem (Calabrese et al., 2017, s. 146-149; Pedulla, 2014, s. 78-81). På grund av strukturell tillintetgörelse av den svarta homosexuella mannens sexualitet har femininitet som stereotyp inte präglat svarta homosexuella män i hög grad (Calabrese et al., 2015, s. 2003;
Johnson, 2003, s. 222).
4.5. Maskulin makt och våldsamhet
Forskning om maskulinitet tog fart i USA på 1960-talet för att sedan nå större delar av världen, bland annat Sverige, ungefär 20 år senare (Helena Josefson, 2005, s. 97).
Hegemonisk maskulinitet är viktig att ta hänsyn till för att titta på relationen och hierarkiska positioner bland män sinsemellan (Robert Connell, 1995, s. 110). Detta kan handla om heterosexuella mäns överordning (Lucas Gottzén, 2014). Connell (1995), som myntade begreppet hegemonisk maskulinitet, menar att maskulinitet måste ses ur ett brett
samhällsperspektiv och inte på individnivå, då maskulinitet är en konstruktion av samhället (Connell, 1995, s. 114-115; Gottzén, 2014).
Maskulinitet bygger på skillnaden mellan socialt och biologiskt kön. Det sociala manliga könet, genus, är det som skapas hos individen utifrån sociala konstruktioner och kulturell bakgrund (Gottzén, 2014). Mäns sociala uppförande är annorlunda beroende på socialt och kulturellt sammanhang, och kan se olika ut beroende på om de är bland andra män eller i sällskap som inkluderar kvinnor. Det finns dock sociala konstruktioner och beteendemönster hos män som är återkommande och bland dessa är hegemonisk maskulinitet (Connell, 1995, s.
114; Gottzén, 2014). Ordet hegemoni innebär en ledande position, och hegemonisk
maskulinitet innebär att en eller flera män i specifika sammanhang visar sin överordning och dominans (Gottzén, 2014). Hegemonisk maskulinitet syns hos män sinsemellan, vilket då kan innebära att den heterosexuella mannen visar sig överordnad den homosexuella mannen.
Gottzén (2014) menar att våld och hegemoni inte går att likställa, men att våld kan användas för att upprätthålla hegemoniska ideal. Våld mot homosexuella män finns med bland dessa ideal (Gottzén, 2014).
4.6. Mediers bild av svarta män som hotfulla och kriminella
Det vilar en strukturell ojämlikhet i USA som påverkar svarta män och deras förutsättningar för framgång i livet. Kumah-Abiwu (2020) skriver i sin artikel att svarta män ofta nämns i medier, men då i samband med kriminalitet och andra negativa aspekter som kan uppmuntra till negativa stereotyper hos dem. Den negativa framställningen av svarta män i medier kan förklaras delvis utifrån sociala konstruktioner och mediers publicitet av gruppen (Kumah- Abiwu, 2020, s. 65). Emellertid sker gatekeeping av nyheter i medier som innebär att information går igenom en process av filtrering innan nyheten når mottagaren. Filtreringen kan således utnyttjas i samband med strukturell rasism innan information publiceras i medier (Kumah-Abiwu, 2020).
Dan Flory (2020) presenterar några filmer från tidigt 1990-tal vars ändamål var att försöka skapa en mer liberal syn på svarta män i USA genom att empatiskt försöka fånga tittaren.
Filmerna skildrar verkligheten och försöker samtidigt humanisera karaktärerna som lever ett liv i social misär och fattigdom. Trots att filmer producerades för att försöka eliminera den stigmatiserade synen på svarta män blev de ofta porträtterade som våldsamma och kriminella i fiktiva medier (Oliver, 2003, s. 10-11). Studien visar även att vita amerikaner upplever en större oro för brottslighet när svarta män är omkring dem. Oliver (2003) refererar till Brent Staples (1992) som beskriver att vita amerikaner obefogat visat större oro vid Staples närhet
eftersom han är en svart man.
4.7. Forskningslucka och relevans
Marginaliseringsdiskurser skapas i samhällen som är utstötta från det större samhället på grund av strukturellt förtryck, vilket även framställer maktdiskurser i det specifika samhället.
Samhällen som är dominerade av svarta personer redan lågt ned i näringskedjan (Tuss, 2000).
Liksom att marginalisering i samhället leder till maktpositioner mellan exempelvis svarta och vita personer, syns olika maktpositioner inom den marginaliserade gruppen. Det som denna studie bidrar med är hur dessa samhällsstrukturer utformas i samband med avvikande sexualitet, emellertid att vara homosexuell i ett heteronormativt samhälle. Områden med låg socioekonomisk status som lever under sämre förutsättningar än medelklassamhället, där personerna dessutom utstår förtryck på grund av att de är svarta, ges sämre förutsättningar för social framgång (Kumah-Abiwu, 2020; Tuss, 2000, s. 325-326). Problemet som uppstår är trångsynthet och en marginaliserad form av unik personlighet, vilket denna studie ämnar belysa och problematisera. Utifrån marginaliseringen ämnar vi undersöka hur diskurserna aggressivitet och femininitet skapas.
Det har behövts skapas en kanal som specificerar sig på delvis homosexuella män eftersom de antingen är osynliggjorda eller negativt stereotypiserade i medier (Bonds, 2015). Problemet är att den forskning som gjorts gällande homosexuella män i medier, exempelvis GLO media, tar endast hänsyn till den vita homosexuella mannen (Avila-Saavedra, 2009). Johnson (2003, s. 219-223) redogör för skillnaderna mellan dessa två grupper och menar att svarta män har en stereotyp av att de är dominanta och aggressiva, vilket kan skapa en negativ konnotation.
Med hänsyn till både forskningslucka och relevans finns det artiklar och studier om svarta män och deras visibilitet. Studier om stereotyper hos svarta homosexuella män existerar till en viss grad, men dessa studier är några få av all den forskning som görs varje år och därför finns det ett stort utrymme för att fylla den forskningsluckan. Svarta män, vare sig de är
heterosexuella eller homosexuella, är en samhällsgrupp som framställs på ett sätt i film och andra medier där negativa stereotyper kan uppmuntras hos publiken gentemot dem (Brynn E.
Sheehan, 2022, s. 5-9).
5. Teoretiskt ramverk
I denna del presenteras teorierna som ska användas till denna studie. Dessa innefattar heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni.
5.1. Heteronormativitet
Heteronormativitet är ett begrepp som utgår från att samhället utesluter det som inte faller innanför ramen av vad heterosexualitet är. Det är sociala konstruktioner som har lett fram till detta begrepp och utgår från ett binärt förhållningssätt, vilket bland annat gäller könsroller mellan män och kvinnor (Mike Seal, 2021, s. 461). Heteronormativitet som ideologi förhåller sig till tanken om att det endast finns två kön och att dessa två kön är olika samt att de ska komplettera varandra (RFSL, u.å.). Det tankesättet kan därmed uppmuntra till homofobi eftersom det binära heteronormativa synsättet utesluter icke-heterosexuella relationer (Seal, 2021, s. 462). Denna studie kommer emellertid analysera den svarta mannen. Följaktligen ska endast manlig heteronormativitet impliceras till denna studie.
5.1.1. Maskulinitet och hegemoni
Maskulinitet är något som påverkas av heteronormativitet och kan tas i uttryck på olika sätt beroende på situationen mannen befinner sig i (Gottzén, 2014; RFSL, u.å.). Maskulinitet är enligt Gottzén (2014) något som mannen i fråga åstadkommer. Därmed är det en social konstruktion, som heteronormativiteten dessutom talar för (RFSL, u.å.).
Med maskulinitet kommer hegemonisk maskulinitet, som är kopplat till dominans och överordning. Under 1980-talet framkom en ny teori, den hegemoniska maskulinitetsteorin (Gottzén, 2014). Teorin visar på hierarkiska maktpositioner hos män sinsemellan, som kan vara mellan homo- och heterosexuella män. Teorin visar också att det finns flera typer av maskulinitet och inte endast en, som kan skilja sig beroende på social status eller samhälleliga strukturer. Således menar Gottzén (2014) att maskulinitet generellt sett ser annorlunda ut beroende på om det endast är heterosexuella män tillsammans eller om homosexuella män är en del av sammanhanget, vilket gör teorin applicerbar till denna studie.
5.2. Representationsteorin
Mark Dixon (2019) lyfter Stuart Halls representationsteori och betonar att alla
representationer är satta utifrån koder. Dessa koder är skapade av människan för att känna igen eller kunna relatera till något. Hall menar att medier har en stark kapacitet att påverka människan utifrån de koder som de sänder ut, och därmed representera en viss folkgrupp eller situation och forma människors eller samhällets tankesätt eller åsikter (Refererad i Dixon, 2019, s. 61).
Hall anser att media inte bara speglar verkligheten utan att det även skapas olika versioner av verkligheten av medieproducenterna, som i sin tur har ett stort inflytande på hur mottagaren tänker (Refererad i Dixon, 2019, s. 63-64). Dixon presenterar Halls studie som ger ett exempel på detta där han tar upp framställningen av svarta män i media. Studien visade att svarta män ofta kallades rånare i media vilket till slut skapade mediestereotypen att svarta män är kriminella.
Enligt Hall är stereotyper viktiga på grund av följande anledningar:
● mediestereotyper speglar sociala attityder,
● media bidrar till konstruktionen av stereotyper,
● stereotyper kan omformas och ändras.
Hall hävdar att mediestereotyper speglar en mångsidig syn på samhället. Genom att studera medier kan forskarna få en inblick i vad samhället har för uppfattning av grupper som är stereotypiserade. Hall anser även att sociala attityder mot specifika grupper formas av mediestereotyper och dessa mediestereotyper kan uppmuntras och fortsätta användas eller omformas av media, skriver Dixon (2019).
Dixon (2019) lyfter att hur mediet väljer att visa olika stereotyper och representationer påverkar hur samhället ser på de grupper som är stereotypiserade. Enligt Hall kan
representationer förändras, och som följd kan representationers betydelse förändras över tid, samt att stereotyper kan utmanas och ifrågasättas. Hall menar att medieproducenter som vill utmana förekommande negativa stereotyper oftast måste skapa nya betydelser till
stereotyperna (Dixon, 2019).
5.3. Stereotyper
Stereotyper finns för att människan ska kunna dela in personer eller samhällsgrupper i fack för dennes egen bekvämlighet och innebär förutfattade meningar om karakteristiska
egenskaper hos alla som ingår i en viss grupp (Nationalencyklopedin, u.å.). Således är stereotyper överdrivna generaliseringar (Pedro Bordalo et al., 2016). En stereotyp av en viss samhällsgrupp kan vara att exempelvis alla svarta män är dominanta och aggressiva. Den stereotypen grundar sig i rasism men har blivit så normaliserad att medier medvetet eller omedvetet använder stereotypen i samband med den svarta mannen på det sättet (Oliver, 2003).
Stereotyper kan både forma och omforma åsikter om en samhällsgrupp (Dixon, 2019). Att samhället dessutom är medierat där åsikter och antaganden kan publiceras offentligt när som helst och hur som helst kan intensifiera antaganden om en grupp personer och därmed skapa stereotyper. Perry Hinton (2003) refererar till Walter Lippmanns forskning om stereotyper som menar att stereotyper används för att förenkla världen och lättare ta in alla intryck.
Stereotyperna som människan skapar är konstruerade av kulturen och samhället just den människan lever i vilket kan ge en felaktig bild av den gruppen (Hinton, 2003; Åkestam, 2017, s. 8).
5.3.1. Den stereotypa svarta mannen
Mediers framställning av svarta män speglar de stereotyper som finns i samhället (Johnson, 2003). Som Calabrese et al. (2017, s. 145) beskriver karakteriseras en stereotyp ofta utifrån kön eller etnisk bakgrund, men för grupper som svarta män blir stereotypen en kombination av dessa två. Som en tredje komponent finns stereotyper om homosexuella män, vilket gör att svarta homosexuella män stöter på stereotyper som inte nödvändigtvis svarta heterosexuella män möter. Eftersom denna studie tittar på svarta män som är både hetero- och homosexuella samt hur medier använder stereotyper mot dessa grupper, är det en relevant teori att inkludera i analysen. Teorin hjälper oss som författare att se ett mönster bland eventuella stereotypiska uttryck i filmen.
Stereotyper hos den svarta mannen kommer undersökas i denna studie. Calabrese et al. (2017) presenterar en tabell med stereotyper hos svarta män oberoende på sexuell läggning och hos svarta homosexuella män. Eftersom vår studie bland annat undersöker huruvida stereotyper
framkommer i vald empiri ska stereotyper hos ovanstående nämnda grupper analyseras.
Stereotyper som förekommer hos svarta män oberoende på sexuell läggning är ansvarslöshet, aggressivitet, översexualitet, dominans och självsäkerhet. Stereotyper som förekommer hos specifikt svarta homosexuella män är bland annat högljuddhet, aggressivitet och att de är diskreta om sin sexuella läggning (Calabrese et al., 2017, s. 146-149). Femininitet är en stereotyp som finns bland svarta homosexuella män, men appliceras oftare till den vita homosexuella mannen eftersom svarta homosexuella män i högre utsträckning ses som aggressiva (Calabrese et al., 2017, s. 146-149).
6. Metod
I denna del presenteras metoden som används för att komma fram till ett resultat och kunna besvara frågeställningarna. Detta följs av tillvägagångssättet för hur analysen ska utformas.
6.1. Multimodal diskursanalys
Materialet ska undersökas med hjälp av en multimodal diskursanalys, som David Machin och Andrea Mayr (2012) beskriver som en fungerande metod för audiovisuella medier. En
multimodal diskursanalys tittar på både diskurser, som innebär språkuttryck, och visuella element, som bilder och rörliga bilder (Machin & Mayr, 2012). Denna analys är inte en MCDA-analys, multimodal kritisk diskursanalys. Anledningen till att den kritiska aspekten inte inkluderas är för att analysen inte ämnar undersöka dolda diskurser (Machin & Mayr, 2012). Således har vi valt ut två diskurser som ska undersöka och problematisera
framställningen av svarta män.
6.1.1. Diskursiva teman
Diskurser är ett centralt begrepp inom medie- och kommunikationsvetenskapen och kan förklaras som yttranden som har en påverkan på samhället (David Machin, 2016). Utifrån aggressivitet och femininitet som diskurser ämnar denna studie ge en djupare inblick i vad gäller maktförhållandena och stereotyper hos svarta män utifrån det empiriska materialet.
Liksom stereotyper, som är samhälleliga generaliseringar av en specifik grupp, är diskurser socialt konstruerade idéer som har en påverkan på världen. Eftersom diskurser är sociala konstruktioner går det att se hur verbala uttryck konstruerar och framställer olika
samhällsgrupper inom grupper och mellan grupper (Peter Berglez, 2010). Till denna studie ska bilder i form av skärmdumpar appliceras utifrån den valda empirin. I analysen kommer analysverktyg användas för att kunna hitta aggressivitet och femininitet hos svarta män i filmen Moonlight (2016).
6.1.2. Analysverktyg
För att analysera materialet har analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och
paralingvistisk kommunikation valts ut. Verktygen är utvalda för att kunna hitta diskurserna och nå det djup denna multimodala diskursanalys avser undersöka, som innefattar verbal och
ickeverbal kommunikation. Som Machin och Mayr (2012) förklarar analyseras text och bild för att skapa en förståelse för det audiella och visuella. Således används lexikala val och värdeladdade ord för att hitta budskap bakom det som uttrycks verbalt och paralingvistisk kommunikation som förstärker den verbala kommunikationen.
Lexikala val
Lexikala val används för att nå mottagaren med sitt budskap, därav att föra fram sin åsikt. Det kan vara ett medvetet eller omedvetet övertalande och denna typ av tal används dessutom för att visa sin maktposition gentemot mottagaren (Machin & Mayr, 2012). Det som sägs i de valda scenerna kommer gå igenom en analys av lexikala val för att hitta eventuella hierarkiska maktpositioner som lexikala val innefattar. Machin och Mayr (2012) menar att lexikala val handlar om att använda sig av specifika ord eller meningar för att föra fram sin åsikt.
Värdeladdade ord
Studien ska även titta på värdeladdade ord som kommer analyseras och behandlas.
Värdeladdade ord kan vara både positiva och negativa och har som funktion att föra fram värderingar i talet eller texten (Machin & Mayr, 2012). Genom att uppmärksamma
värdeladdade ord utifrån det empiriska materialet kommer vi se hur olika scener behandlar ämnen som att vara svart och homosexuell samt aggressivitet och femininitet hos svarta män.
Paralingvistisk kommunikation
Huvudfokus i denna typ av kommunikation är hur något sägs med hänsyn till gester och ansiktsuttryck. Utifrån paralingvistisk kommunikation ska det visuella analyseras och har som funktion att förstärka det verbala talet i scenerna som ska analyseras. Olika fysiska element som gester och ansiktsuttryck kan förstärka den verbala kommunikationen (Jovanović &
Zdravković, 2017). Paralingvistisk kommunikation, som också kan beskrivas som ickeverbal kommunikation, är applicerbar och relevant till denna studie eftersom kommunikationen hos svarta män sinsemellan är till hjälp för att hitta attityder och uttryck hos dem och mot
homosexualitet.
6.2. Metodkritik
Att förhålla sig objektivt i en studie kan enligt Jostein Gripsrud (2011) anses som
det eventuella materialet används en multimodal diskursanalys som redskap för det som vi ämnar undersöka (Machin & Mayr, 2012). Liksom Gripsrud (2011) menar, kan meningar och tolkningar som den som analyserar gör påverkas av egna åsikter (Machin & Mayr, 2012, s.
211). Machin och Mayr (2012, s. 210) uppmärksammar problematiken i att på förhand välja det material som ska undersökas och sätter därmed en vikt i att vara noggrann med att välja ut material som inte endast följer det undersökningen tros komma fram till. Å andra sidan ska materialurvalet inte missbrukas genom att exempelvis välja irrelevanta scener för att fylla ut en diskurs eller liknande. Det är således av vikt att välja relevant material som är applicerbart till studien (Machin & Mayr, 2012).
6.3. Analysschema och tillvägagångssätt
6.3.1. Analysschema
Ovanstående analysverktyg ska tillämpas i ett analysschema i form av en tabell. För att få en tydlig bild av empirin kommer allt analysmaterial bearbetas likadant i tabellen. Detta
resulterar i att materialet undersöks utifrån samma kriterier vilket gör analysen mer neutral (Esaiasson et al., 2017). Ytterligare menar Gripsrud (2011) att det som konsumeras uppfattas utifrån personens förförståelse. Därmed kan en analys bli vinklad, men med ovanstående analysverktyg i ett analysschema kommer materialet bearbetas konsekvent.
Analysverktyg Scen
Lexikala val
Värdeladdade ord
Paralingvistisk kommunikation
6.3.2. Tillvägagångssätt
Som tillvägagångssätt har vi tittat på filmen Moonlight (2016) som ligger till grund för analysen. Till en början tittade vi på hela filmen för att få en övergripande bild av materialet.
Därefter togs det hänsyn till analysverktygen för att kunna hitta lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation, varpå scener valdes ut och analyserades efter
analysschemat. De analysverktyg som kunde utläsas i diverse scener antecknades och scener som inte uppfyllde ett analytiskt värde sållades bort för att undvika vaga betydelser för att ha en konsekvent analys. Det viktigaste är dock att scener som väljs ut ska vara relevanta för det som avses undersökas. De scener som analyseras kommer även transkriberas och tillsammans med valda skärmdumpar presenteras i analysen.
Trots att det är scener och inte karaktärer som ska analyseras har vi valt att skriva ut
karaktärernas namn i analysen för att få det mer transparent. Lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation som ska undersökas hos karaktärerna syftar inte till att titta på den specifika karaktären, utan i stället få en bild av hur diskurser synliggörs hos svarta män i de valda scenerna.
6.4. Validitet och reliabilitet
Tillförlitligheten i en studie går att undersöka utifrån validitet och reliabilitet. Reliabilitet tittar på hur noggrann mätningen i studien är och om det som avses undersökas har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket skapar en tillförlitlighet (Esaiasson et al., 2017, s. 65). Begreppet reliabilitet kan delas upp i intern och extern reliabilitet. Den interna reliabiliteten syftar till hur material mellan författare och studie tolkas och den externa reliabiliteten fokuserar på
studiens trovärdighet för att samma metod och verktyg ska kunna upprepas.
Validitet syftar till relevansen i det som ska undersökas och att faktiskt mäta det som ska mätas. Esaiasson et al. (2017, s. 65) menar att validiteten brister när systematiska fel inträffar.
Bryman (2018, s. 467) förklarar att en studies tillförlitlighet grundar sig i fyra delkriterier som är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera. Studiens trovärdighet är den interna validiteten och överförbarheten den externa validiteten. Bryman (2018, s. 467) menar att studiens pålitlighet utgår från att forskningsprocessen är tydlig vilket i sin tur skapar en reliabilitet. Möjligheten att styrka och konfirmera är studiens neutrala
förhållningssätt och att inte låta personliga åsikter och värderingar påverka studien (Bryman, 2018, s. 467).
De fyra delkriterierna har tillämpats detta arbete och varit nödvändiga för att kunna nå ett trovärdigt resultat. Eftersom studiens tillvägagångssätt redogjorts och vilka analysverktyg samt material som använts, ökar detta studiens överförbarhet. När alla delar i
forskningsprocessen tydliggörs, skapas också transparens som i sin tur ökar överförbarheten (Bryman, 2018, s. 466). Utifrån de valda analysverktygen i förbindelse till metoden nås validiteten i denna studie. Analysens styrka utgår ifrån att studiens teori är tydligt kopplad till metoden, vilket så är fallet i denna studie. Heteronormativitet, representation och stereotyper går att läsa av med hjälp av en multimodal diskursanalys. Det finns en medvetenhet om att materialet är begränsat och därmed har denna studie fått förhålla sig till ett avgränsat område, som är hur aggressivitet och femininitet syns hos svarta män.
7. Material, urval och avgränsning
Nedan presenteras studiens material, hur urvalsprocessen gick till och vilka avgränsningar som behövts tas vid.
7.1. Material och urval
Det empiriska materialet som använts till denna studie är filmen Moonlight (2016). Hela filmen har använts som potentiellt empiriskt material där lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation undersökts i scenerna som valts ut. Dessa analysverktyg ska undersöka aggressivitet och femininitet som diskurser i materialet. Eftersom analytikern själv väljer materialet som ska undersökas ligger en vikt i att hitta relevant material för studien genom att exempelvis titta på fler scener än vad som faktiskt ska vara med i analysen, och därefter hitta relevansen (Machin & Mayr, 2012, s. 210). För att inte missbruka
urvalsprocessen gjordes emellertid ett aktivt val att till en början analysera fler scener än tillämpade till denna studie. Detta val gjordes för att inte välja ut scener som manipulerar resultatet, som kan leda till att det strategiska urvalet missbrukas (Machin & Mayr, 2012, s.
210). Således har vi som författare till en början applicerat fler scener i analysschemat än de som faktiskt ska analyseras i denna studie, vilket är en effektiv metod för att finna en relevans i materialurvalet (Machin & Mayr, 2012, s. 210). Urvalet gjordes på grund av att vissa scener saknade analytiskt värde. Därmed har urvalet varit strategiskt som Esaiasson et al. (2017) menar är en effektiv metod för att hitta tillräckligt med material under en begränsad tid.
De scener som väljs ut ska ha ett analytiskt värde och även vara relevanta för studien.
Scenernas relevans baseras på huruvida antingen aggressivitet eller femininitet som diskurser framkommer i scenen som vi ämnar analysera. Scenerna som valts ut från filmen Moonlight (2016) ska kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna eftersom detta är ett målstyrt urval (Alan Bryman, 2018, s. 495).
7.2. Avgränsning
Martyn Denscombe (2018) menar att för att uppfylla en effektiv urvalsstrategi ska materialet hålla sig innanför tidsramen för arbetet. Under ett forskningsprojekt, som denna studie, finns det begränsat med tid vilket gör det viktigt att hålla sig inom ramarna och samla in det
material som krävs för att studien ska kunna bli genomförbar. Således väljer vi ut den mängd material som kan hålla sig innanför tidsramen och studiens omfång.
8. Analys och resultat
Under följande kapitel redovisas studiens analysresultat som är uppdelat i diskurserna verbal aggressivitet, fysisk aggressivitet och femininitet. Analysverktygen kommer även presenteras.
8.1. Verbal aggressivitet
Två manliga karaktärer, T och “den äldre”, syns på bilden där den äldre frågar T om han kan
“få hjälp” och syftar till att få droger av honom. T förklarar att han inte har något åt den äldre.
När den äldre blir nekad flera gånger tar han upp pengar för att försöka få köpa ändå, varpå T puttar i väg honom.
T: What you need?
Den äldre: Can you help me out?
T: I can’t do it, bro. You gotta keep moving.
[…]
Den äldre: I don’t mean no disrespect, just trying to see if I can get... [T avbryter]
T: You can’t get nothing […] I keep looking out for you.
Den äldre: See if you can do something here for me [tar upp pengar].
T: What the fuck I just told you? […] Get the fuck out of here, man [puttar iväg den äldre].
01:05-01:41
De lexikala val som framgår i scenen är när T säger “you can’t get nothing […] I keep looking out for you”. Han framför sin åsikt om att han inte kommer sälja droger och att han bryr sig om mannen som försöker köpa droger av honom. T visar också sin makt över den äldre, att han inte kommer sälja droger till honom. Den äldre uttrycker värdeladdade ord när han säger “I don’t mean no disrespect...” varpå han menar att han inte vill göra T upprörd.
Det värdeladdade ordet här är “disrespect” och används för att bevisa att han känner motsatsen, respekt. I situationen kan det uttrycket också användas som ett sätt att försöka övertyga T att sälja droger.
Den paralingvistiska kommunikationen hos T är ett bestämt ansikte medan den äldre först uttrycker en sorg i sina ögon för att sedan spänna dem när T vägrar sälja droger till honom.
Den äldre böjer sig dessutom framåt för att försöka visa på sin vilja att köpa drogerna. T fortsätter visa sin auktoritet här eftersom han talar över den äldre och får sin vilja igenom.
Trots att T förklarar att han bryr sig om den äldre och inte vill sälja droger till honom uttrycker T värdeladdade ord när han ber den äldre att lämna honom. “Get the fuck out of here, man” säger han, med “fuck” som värdeladdat ord vilket stärker aggressiviteten.
Aggressivitet är därmed en genomgående diskurs i denna scen eftersom T använder ett värdeladdat ord för att få igenom sin åsikt och visar på sin makt genom att bestämma att den äldre inte får köpa droger av honom.
Dominansen syns utifrån den ickeverbala kommunikationen när T håller huvudet högt mot den äldre och höjer rösten medan han talar. Att köpa och sälja droger kan anses vara
ansvarslöst vilket blir en av stereotyperna som syns i scenen (Calabrese et al. 2017, s. 148).
De lexikala valen T använder stärker aggressivitet och dominans som är stereotyper hos den svarta mannen (Calabrese et al., 2017, s. 148; Johnson, 2003, s. 219). Således är T i enlighet
med det binära förhållningssättet som är en del av upprätthållandet av maktstrukturer och hegemonisk maskulinitet mellan män (Gottzén, 2014; Seal, 2021, s. 462).
Makt och aggressivitet syns dessutom hos Chiron och Terrel som sitter i klassrummet.
Läraren frågar Chiron om han behöver något då han ser fundersam och ofokuserad ut. Terrel, som är en elev i klassen, skriker då ut att Chiron har glömt att byta sin tampong varpå hela klassen skrattar. När lektionen är slut säger Terrel att han kommer vänta på Chiron som en indikation på att han kommer göra illa honom.
Mr. Pierce (lärare): Chiron, you need something?
Terrel: Hey, yo, that n- forgot to change his tampon.
[Hela klassen skrattar]
Terrel: I’m sorry, Mr. Pierce. He just having woman problems today.
Ain’t that right, Little?
Mr. Pierce: Terrel, that’s enough.
Terrel: That can’t be enough for Little. How much you need, Little?
Chiron: Don’t call me that.
Mr. Pierce: Terrel, that’s it.
Terrel: What are you going to do, Chiron? I’ll fuck you up.
Mr. Pierce (lärare): Hey, yo, Terrel. Out!
[…]
Terrel: I’ll be waiting for your ass, Little.
36:10-37:20
I den här scenen använder sig Terrel av de lexikala valen ”change his tampon” och ”woman problems” för att måla upp Chiron som en feminin kille. Dessa lexikala val innebär att Terrel vill göra narr av Chiron inför hela klassen på grund av att han är homosexuell vilket inte passar in hos den autentiska svarta mannen (Johnson, 2003, s. 220). Sättet Terrel talar till Chiron är utåtagerande och aggressivt utmed hela scenen. Chiron håller huvudet lågt och tittar ned medan Terrel höjer på hakan och uttrycker sig högljutt. Utifrån de lexikala valen och den paralingvistiska kommunikationen visar Terrel på diskursen aggressivitet. Terrel använder det värdeladdade ordet ”fuck” när han hotar Chiron som förstärker den aggressiva diskursen och
maktförhållandet mellan dem två. Den verbala kommunikationen förstärks av att Terrel tittar intensivt på Chiron samtidigt som han säger detta, varpå Chiron ser nervös ut och blir tydligt obekväm av Terrels hotfulla uttryck.
Kvinnlighet som Terrel kopplar Chiron med styrks dessutom av en av stereotyperna hos homosexuella män, vilket är femininitet (Sink et al., 2018, s. 591). Aggressivitet som diskurs är ett genomgående tema i scenen och en stereotyp hos den svarta mannen (Pedulla, 2014, s.
77-78). Terrels hotfulla uttryck och aggressivitet mot Chiron synliggör den hegemoniska maskuliniteten eftersom Terrel visar att han står över Chiron rent hierarkiskt. Upprätthållandet av den patriarkala strukturen, som Johnson (2003) menar är en återkommande stereotyp hos den svarta mannen, framgår eftersom Terrel först nämner att Chiron har “woman problems”
och gör narr av honom utifrån det.
Terrel använder dessutom sin makt mot Kevin. Han påminner Kevin om en lek de lekte i mellanstadiet som gick ut på att slå någon tills personen inte längre kan ställa sig upp, som han kallar för “knock down stay down.” Kevin spelar med på Terrels entusiasm varpå Terrel snabbt blir seriös och uppmuntrar till att utföra den leken igen. Kevin blir obekväm men håller motvilligt med Terrel och tar sig an utmaningen.
[Terrel och Kevin pratar ivrigt om hur de lekte en våldsam lek som barn]
Terrel: Nah, but you remember in middle school, that game we used to play, “knock down stay down”?
Kevin: Yeah, yo, my crazy ass was the king of that shit.
[Båda skrattar och Terrel nämner en kille som Kevin slog]
Terrel: Yo, you fucked that kid’s face up. Yo, we called you Tyson after that shit.
Kevin: Yeah.
[Terrel blir seriös och tittar intensivt på Kevin]
Terrel: Yo, but uh... N- don't do that shit no more. I mean, you know.
[Kevin ser nervös ut]
Kevin: What you saying?
Terrel: What I’m saying is, if I point a n- out, is you gonna knock his ass down? [Pekar med sitt finger på Kevin]
Kevin: That’s the game, ain’t it? [Tittar nervöst på Terrel med oro i blicken]
[Terrel blir glad och slår ett handslag med Kevin]
Terrel: let me see who ass getting dropped today.
59:05-01:00:02
I denna scen använder Kevin det lexikala valet ”king of that shit” för att beskriva hur bra han var på leken ”knock down stay down”. Detta lexikala val använder Kevin för att glamorisera våldet han utsatte andra för. Diskursen aggressivitet uttrycks verbalt i scenen genom att de glorifierar våld. Aggressivitet uttrycks även genom det värdeladdade ordet ”fucked” som används för att betona skadorna på killens ansikte. Det är en skrytsam jargong om misshandel i samtalet mellan Terrel och Kevin. För att förstärka det tillägger Terrel att de kallade honom Tyson, “we called you Tyson after that shit.” Terrel refererar till Mike Tyson som är i
världseliten inom boxning och glorifierar aggressivitet (Seal, 2021, s. 462). När Terrel använder det lexikala valet ”ass getting dropped” syftar han till att någon kommer bli
nedslagen av Kevin. Terrel utnyttjar sin makt och visar sin överordning genom att använda det lexikala valet som auktoriserar honom själv och har konsekvenserna att Kevin slår ner någon. Den verbala kommunikationen stärks av att Terrel blir seriös och tittar intensivt på Kevin när han frågar Kevin om han kommer slå ned den person han pekar på. Kevin blir tydligt nervös och orolig över Terrels seriösa ton vilket också stärker den paralingvistiska kommunikationen när de talar till varandra.
De stereotyper som kan utläsas ur scenen är dominans genom att leken som de pratar om går ut på slå ned den andra personen. Eftersom Kevin säger att han var bäst på den leken menar han att han dominerade över de han slog ned. Terrels dominans syns genom att han
bestämmer vem Kevin ska slå härnäst. Maktförhållandet i denna scen är mellan Terrel och Kevin då Terrel visar sin makt genom att tala om för Kevin att han ska slå ned någon. Kevin visar sin makt genom att berätta att han var bäst på leken ”knock down stay down” och att han dessutom misshandlade en annan person så illa att ansiktet var fullt av skador. Det är ett heteronormativt förhållningssätt som upprätthålls genom att det är en skrytsam och lättsam jargong om misshandel. Denna skrytsamma jargong är återkommande hos män då det är en del av deras beteendemönster och sociala konstruktion som innefattar hegemonisk
maskulinitet (Connell, 1995, s. 114; Gottzén, 2014).
Heteronormativitet genomsyras även hos Chiron och hans vän som vuxna. Chiron kör sin bil och spelar hiphop-musik, har “grills” (guldtänder) och möter upp en vän som går in i bilen.
Vännen frågar Chiron var hans “hoes” är, och refererar till kvinnor att ha sex med. Chiron säger ingenting och hans vän ställer samma fråga igen varpå Chiron svarar med en fråga eftersom han själv inte har ett svar på vännens fråga.
Chiron: Hello, homie.
Vän: Yo, what’s good with you, B?
[…]
Vän: Vibing?
Chiron: I’m trying to.
Vän: Trying to? So where the hoes at?
[Chiron ler, ger inte ifrån sig ett svar i ord]
Vän: You smiling and shit like you don’t know what I’m talking about. Where the hoes at, n-? [Låter förvånad över att Chiron inte har några “hoes”]
Chiron: I don’t know, you tell me. [Fortsätter le och tittar sig runt]
01:07:33-01:07:55
I denna scen använder Chirons vän det värdeladdade ordet “hoe” för att beskriva kvinnor de har sex med. Ordet blir ett sätt att nedvärdera kvinnor eftersom det är ett slangord använt i stället för engelskans “whore” (Longman, u.å.). Chirons vän frågar “where the hoes at?” och undrar hur det går med Chirons sexliv. Chiron svarar inte i ord, utan ger ifrån sig ett litet leende och undviker att titta sin vän i ögonen. Det är tydligt att Chiron försöker undvika samtalet, men samtidigt inte tappa masken för att råka göra det uppenbart att han är
ointresserad av kvinnor. Chirons vän uppmärksammar leendet genom att säga “you smiling and shit...” för att gå vidare med det lexikala valet “...like you don’t know what I’m talking about.” Han ställer frågan “where the hoes at” igen, denna gång med en förvånad röst, och höjer dessutom rösten. Chirons vän försöker föra fram sin åsikt genom att uppmärksamma Chirons flin och att Chiron beter sig som att han inte vet vad vännen talar om. Faktum är att
Chiron faktiskt inte kan relatera till vännen, och blir därmed nervös och uttrycker det med ett leende och att inte säga något till en början. Chiron svarar dock “I don’t know, you tell me”
där han vänder på frågan och använder det lexikala valet “you tell me” för att låta intresserad och försöka hänga med i samtalet. Den paralingvistiska kommunikationen förstärker Chirons obekväma situation då han tittar sig omkring, tar sig runt munnen och flackar med blicken medan han talar till sin vän.
Utmed scenen uttrycks verbal aggressivitet som diskurs utifrån användandet av ordet “hoe”
som är ett nedvärderande ord mot kvinnor. Det heteronormativa förhållningssättet blir uppenbart i denna scen eftersom Chirons vän utgår från att Chiron är heterosexuell och förhåller sig binärt till sättet han tilltalar Chiron och frågar om vilka han har sex med. Något annat än “hoes”, syftat till kvinnor, kommer inte på tal. Chirons vän upprätthåller dessutom den hegemoniska maskuliniteten där han visar dominans över kvinnan genom att kalla henne för ett ord som grundar sig i ordet “whore”, och används för att beskriva en kvinna som har sex med många män (Longman, u.å.). Den typen av maskulinitet stämmer inte överens med Chirons maskulinitet vilket blir tydligt eftersom Chiron uttrycker sin obekväma känsla för situationen. Han uttrycker känslan genom att dels undvika att svara sin vän, dels att han har svårt att titta sin vän i ögonen och flackar med blicken. De stereotyper som syns är att Chirons vän uttrycker sig sexistiskt och översexuellt (Calabrese et al., 2017, s. 152; Pedulla, 2014, s.
79).
8.2. Fysisk aggressivitet
Kevin och Chiron uttrycker fysisk aggressivitet när Kevin ifrågasätter varför Chiron låter klasskompisarna slå honom. Till en början ser Chiron orolig ut och frågar vad Kevin menar, varpå han talar om för Chiron att stå upp för sig själv och visa att killarna inte får göra illa honom. Kevin puttar Chiron för att få en reaktion varpå Chiron brottar ned honom.
Kevin: Why do you always let people pick on you, man? [Går i en cirkel runt Chiron]
Chiron: What you mean? [Tittar oroligt på Kevin]
Kevin: You always letting them pick on you Chiron: So, what I gotta do?
Kevin: All you gotta do is show these n- you ain’t soft.
Chiron: But I ain’t soft
Kevin: I know, I know. But it don’t mean nothing if they don’t know it [puttar Chiron på bröstet]. Come on, you want these fools to pick on you every day?
[Chiron brottar ner Kevin för att visa att han inte är “soft”]
15:08-15:40
I denna scen använder sig Kevin av det lexikala valet “why you always let people pick on you…”. Han ifrågasätter Chirons sätt att bemöta killarna som gör narr av honom och slår honom. Det uppmuntras till aggressivitet när Kevin förklarar att Chiron måste bevisa för killarna att han inte är “soft” för att bli respekterad och använder det lexikala valet “...it don’t mean nothing if they don’t know it” och puttar i väg Chiron. Den ickeverbala
kommunikationen utgörs av att Kevin visar fysisk aggressivitet mot Chiron. Kevin fortsätter förstärka den ickeverbala kommunikationen genom att hålla sin blick mot Chiron och gå ett varv runt honom, vilket intensifierar hans påstående mot Chiron. Kevin säger “come on, do you want these fools to pick on you?” varpå Chiron brottar ned Kevin. Det värdeladdade ordet
“fools” används som ett sätt att visa Chiron att de som gör illa honom är dårar. Det kan skapa en känsla hos Chiron att han låter de värdelösa personerna göra honom illa.
Kevin och Chiron är vänner, men i denna scen blir det tydligt att Kevin vill att Chiron ska börja stå på sig mer för att klara av det tuffa samhället de lever i. Kevin visar att han märker av maktförhållandena mellan Chiron och de andra killarna, och att Chiron är underordnad eftersom han inte visar att han kan försvara sig själv. Kevins auktoritet och makt i den
stunden utgörs dels av de lexikala valen, dels att han puttar Chiron. Kevin uppmuntrar Chiron till ett visst beteende som stämmer överens med ett heteronormativt förhållningssätt som bland annat innefattar aggressivitet och dominans (Holz Ivory et al., 2009). Kevin är
medveten om svårigheterna i samhället de lever i och vill att Chiron ska klara av klimatet och inte bli helt överkörd. Kevin spelar på maktförhållandet, då han går runt Chiron och håller huvudet högt mot honom, vilket också speglar dominans och självsäkerhet (Calabrese et al., 2017, s. 148). I denna scen förmedlar Kevin ett positivt förhållningssätt till aggressivitet vilket även kan utläsas som ett sätt att överleva den tuffa verklighet de lever i (Johnson, 2003, s.
220). Aggressivitet, som dessutom är en stereotyp hos den svarta mannen (Calabrese et al., 2017, s. 148; Pedulla, 2014, s. 79), upprätthålls i denna scen och blir ännu tydligare när Kevin triggar i gång Chiron till att bli fysiskt aggressiv.
Chiron uttrycker även fysisk aggressivitet när Terrel och hans vän får syn på Chiron och frågar var han är på väg. Han säger att han är på väg hem och de påpekar att Teresa bor åt det hållet han går mot. Terrel och hans vän frågar om Teresa ger ut gratis oralsex eller om hon tar betalt som Paula. Det gör Chiron upprörd eftersom de talar illa om hans mamma varpå han tar tag i Terrel. Terrels vän puttar i väg Chiron varpå Terrel hotar med att göra Chiron så illa att han kommer springa till sin missbrukande mamma. När Chiron viker sig skrattar de och går
därifrån.
Terrel: Hey, yo, Little!
Chiron: [Viskar] Fuck.
Terrel: Where you going to so fast, huh?
Chiron: I’m going home.
Terrel: Huh?
Chiron: I told you I’m going home!
Terrels vän: You think we stupid? You live over there, n-.
[Terrel och hans vän pratar om Teresa]
Terrel: Oh, yea. She fine as hell. Juan been dead a minute, though.
[…]
Terrel: Hell, she give free head? Or does she charge like Paula?
Paula getting cheap though. Talking like a rock can get your rock sucked!
Chiron: N-, what was that? [Tar tag i Terrel]
Terrels vän: What you doing? [Knuffar bort Chiron]
Chiron: That’s my moms!
Terrel: Get off me, dawg. Now I ain’t with that gay shit, but if you fuck with me, I’ll give your ass more than you can handle. Have you running to your crackhead mama.
Chiron: […] Fuck y’all n-! [Oro i blicken]
Terrel: What’d you say? Huh? Say that shit again, dog, I swear.
[Knuffar Chiron]
Chiron: Whatever, man.
47:00-48:05
Terrel och hans vän börjar med att gå efter Chiron varpå Chiron uttrycker sin oro genom att använda det värdeladdade ordet “fuck”. När Terrel och hans vän ifrågasätter var Chiron går talar han om för dem att han är på väg hem varpå Terrels vän använder det lexikala valet “you think we stupid?”. Vännen gör det tydligt att Chiron inte kan ljuga för dem och att de vet var han faktiskt bor, och använder indirekt aggression i form av en fråga som tydliggör den aggressiva diskursen. Det förväntas dessutom inget svar på frågan som Terrels vän ställer och används som ett sätt att visa sin överordning.
