4. Metod, design och genomförande
4.5. Metoddiskussion
En beskrivande idéanalys förutsätter att det finns idéer att beskriva vilket innebär att idéerna först måste identifieras. Att veta vad som faktiskt är en idé är således centralt för uppsatsen men denna avgränsning är inte helt enkel eller självklar. En väsentlig fråga kopplat till detta har varit hur relationen mellan idé och strategi bör betraktas. En möjlighet är att se Göteborgs Stads strategi som en samlad idé. Det är tänkbart att stadens framtagande och beslutsfattning av innovationsprogrammet har lett till att innovationsstrategin utgör en relativt sammanhållen idé om styrning och organisering för att främja offentliga innovationer. För idéanalysen skulle detta innebära att inslag av governance identifieras och beskrivs utifrån den samlade idén. Det är dock också möjligt att Göteborgs Stads innovationsstrategi består av flera samexisterande idéer om governance istället för en samlad idé. Medan båda dessa inställningar till idé och strategi är rimliga så har jag utifrån praktiska skäl valt det senare. Genom att anta att strategin består av flera idéer kan jag använda idealtyperna av governance som analysverktyg i
idéanalysen. Detta ställningstagande innebär vidare att jag kan ha en deduktiv ansats i studiens första steg. Värdet i att använda idealtyper är att de lyfter fram ett antal utmärkande drag och låter forskaren jämföra empiriska data med den renodlade idealtypsbilden.
Välkonstruerade idealtyper kan dessutom smidigt bringa ordning i ett material och rekonstruera mönster (Bergström & Svärd, 2018:148&166).
30 Enligt flera metodforskare är det lämpligt att utgå från tidigare forskning vid såväl valet av analysverktyg som konstruktionen av den (Beckman, 2005; Esaiasson et al. 2017; Bergström
& Svärd, 2018) vilket också varit uppsatsens tillvägagångssätt. Eftersom governance-formerna ofta förekommer som idealtyper i governance-forskningen och då idealtyperna baseras på tidigare konstruktioner så är såväl valet av analysverktyg och sammansättningen av idealtyperna förankrade i tidigare forskning. Detta kan anses stärka analysredskapets validitet.
Validitet avser ett instruments förmåga att mäta det som det faktiskt är avsett att mätas och då val och konstruktion inspirerats från flera etablerade forskare så kan validiteten bedömas vara stark utifrån detta perspektiv (se Esaiasson et al., 2017:222).
Fördelen med den deduktiva ansatsen är följaktligen att jag har ett analysverktyg med god teoretisk förankring och som på ett tydligt sätt klargör vad jag letar efter och när jag hittat det.
Dock finns även nackdelar med att vara så teoristyrd. Den deduktiva ansatsen i studiens första steg innebär att jag sätter stor tillit till att mitt analysredskap fungerar för att identifiera idéer om governance. Att tidigare forskning använt dessa strukturer för att konstruera idealtyperna för governance i relation till offentliga innovationer innebär inte per se att de är fruktbara för att identifiera (idéer om) governance. Den deduktiva ansatsen medför också att jag inte har möjlighet att identifiera och beskriva andra idéer än dem som mina idealtyper kan fånga.
Trots att uppsatsens andra del är mer abduktiv så förekommer dessa risker också där eftersom studiens andra del bygger på den första. Beskrivningen av förekomsten av blandningen av idéer om governance är således beroende, och därmed potentiellt begränsad, av de teoretiska idealtyperna i steg ett.
Det finns således en risk att mitt analysverktyg missar att fånga in idéer om governance, och/eller förbiser andra idéer som kan vara relevanta för att beskriva blandningen av idéer om governance. Dock kan dessa risker hanteras genom att tydliggöra uppsatsen begräsningar.
Givet den valda metoden, analysredskapet och tillvägagångssättet kan uppsatsen bara göra anspråk på att uttala sig om förekomsten av idéer om governance utifrån uppsatsens konstruktion av idealtyper. Studien gör därmed inte anspråk på att identifiera och beskriva idéer om governance som ligger utanför vad idealtyperna kan fånga in.
4.5.2. Transparens och tolkning
Valet av idéanalys som metod förutsätter en viss typ av ontologisk och epistemologisk inställning till vad kunskap är och hur den kan erhållas. Medan idéanalysen per definition antar att idéer kan studeras för att studera verkligheten (eller idéer om verkligheten) så kräver
31 det att kunskapen nås genom tolkning. Enligt Esaiasson et al. är tolkningsarbetet beroende på tre faktorer: frågan karaktär, val av tolkningsstrategi samt avstånd mellan texten och mig som tolkar (2017: 227).
I den aktuella studien är forskningsfrågornas karaktär sådana att de främst inriktar sig på latenta budskap i texten. Eftersom jag använder idealtyper för att söka efter idéerna om governance så innebär det att de inte existerar som verkliga fenomen utan att de snarare är beskrivningar av en uppsättning egenskaper som jag med hjälp av mitt analysverktyg måste utläsa. I vissa fall kan dock dessa egenskaper förekomma explicit i textmaterialet varav även manifesta budskap inkluderas.
Vidare så är uppsatsens tolkningsstrategi mest lik den uttolkarorienterande strategin som innebär att texten betyder vad analytikern läser in i den. Detta betyder att perspektivet är forskarens eget, snarare än avsändarens eller mottagarens, och uppgiften är att läsa texten utifrån ett specificerat perspektiv med hjälp av analysverktygen som ögon (Esaiasson et al., 2017). Medan detta perspektiv tillåter mig som forskare att tolka texten med hjälp av
idealtyperna så innebär det samtidigt att jag går in med en speciell förförståelse eftersom alla individuella erfarenheter och kunskaper alltid påverkar tolkningen (Bergström & Boréus, 2018:32).
Denna förförståelse existerar även i den sista faktorn som påverkar tolkningsarbetet.
Avståndet mellan mig och texten relativt kort då det rör sig om texter och ämnen som jag är bekant med sedan tidigare och som utspelar sig i min samtid. Detta bör medföra att jag har förhållandevis lätt att förstå innebörden i de texter jag tolkar (se Esaiasson et al., 2017) men det kan också betraktas som att jag har en typ av bias då jag med mitt specifika analysverktyg och mitt relativt nära avstånd till texten har en förförståelse som påverkar hur texten förstås.
Givet den interpretivistiska inställningen som en idéanalys medför så är detta något som inte helt kan exkluderas. Genom att hålla hög transparens i tolkningsarbetet kan risken för bias dock reduceras.
4.5.3. Extern validitet och reliabilitet
Avslutningsvis så har valet av enfallsstudie implikationer för studiens generaliserbarhet. Det främsta problemet med enfallsstudier är att det per definition bygger på ett fall. Eftersom resultatet inte replikerats under andra förhållanden så går det inte att utesluta att resultatet endast skildrar just det aktuella fallet (Yin, 2018). Medan en flerfallsstudie följaktligen hade
32 varit mer önskvärt för den externa validiteten så har en enfallsstudie valts utifrån motivet att det krävs en djupgående idéanalys för att kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor och uppnå studiens syfte. Studiens övergripande ambition är att beskriva förekomsten av idéer om governance på ett sätt som tidigare inte gjorts, snarare än att uppnå generaliserbarhet, varvid jag anser att en enfallsstudie är lämplig.
Reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel som sker under datainsamling och databearbetning (Esaiasson et al., 2017). Enligt Bergström och Boréus uppnås god reliabilitet i en idéanalys genom korrekthet och exakthet i alla steg i studien (2018:42). Att studien ska präglas av korrekthet och exakthet är givetvis avsikten och genom att även sträva efter att vara transparent och tydlig med studiens tillvägagångssätt och
beviskedja kan god reliabilitet uppnås (Yin, 2018).