Uppsatsen syfte har varit att genomföra en deskriptiv och empirisk studie av en offentlig aktörs idéer om styrning och organisering för att främja offentliga innovationer. För att uppnå detta ställdes följande forskningsfrågor: Vilken eller vilka idéer om governance förekommer i Göteborgs Stads strategi för att styra och organisera den offentliga sektorn med syfte att främja offentliga innovationer? Samt, givet att det förekommer flera olika idéer om
governance, går det att beskriva hur blandningen av idéer om governance förekommer? I så fall hur?
Studien har genomförts som en idéanalys i två steg vilka följde uppsatsens forskningsfrågor.
Med hjälp av de teoretiska idealtyperna som analysverktyg kunde idéanalysens första steg identifiera och beskriva idéer om samtliga governance-former i Göteborgs Stads
innovationsstrategi och att idéerna förekommer som en blandning. Utifrån detta kunde
sedermera idéanalysens andra steg beskriva hur denna blandning förekommer. Genom att vara empiriskt styrd men även hämta inspiration från den generella governance-litteraturen kunde tre generella mönster skönjas – retorik och praktik, kontextuella situationer där governance-formen är starkt befäst, och relation mellan governance-formerna - vilka kan ses som potentiella beskrivningar av blandningar av idéer om governance.
Beskrivningarna som urskilts var dock inte helt entydiga eller uppenbara och idealtyperna som använts för att identifiera och beskriva idéer om governance kan innefatta risker som kan påverka validiteten negativt. Trots dessa begränsningar har uppsatsen sammantaget bidragit kumulativt till forskningen om offentliga innovationer och governance genom att utgöra ytterligare en empirisk studie som påvisar att det förekommer en blandning vilket stärker uppfattningen om att governance-former samexisterar när offentliga aktörer styr och organiserar för att främja offentliga innovationer. Detta innebär vidare forskningen bör ta större hänsyn till förekomsten av samtliga governance-former för att på så sätt erhålla en starkare koppling mellan teori och empiri vilket kan vara fruktbart för både forskare och praktiker för att öka förståelsen för hur offentliga aktörer gör och kan göra för att främja offentliga innovationer.
Uppsatsens har även bidragit med kunskap i form av en första ansats att beskriva av hur blandningar av governance-former förekommer. Detta har vidare öppnat upp för nya
frågeställningar och framförallt två inriktningar är viktiga för framtida forskning att ta sig an.
För det första behöver studien replikeras för att stärka resultatets validitet och
59 generaliserbarhet vilka varit begränsade då studien genomförts på ett fall. Eftersom studien dessutom är den första som uttryckligen avsett att beskriva en blandning av idéer om
governance när offentliga aktörer främjar offentliga innovationer så krävs det onekligen fler liknande studier för att underbygga resultatet och slutsatserna. Förhoppningsvis kan det på längre sikt leda till att teorier kan utvecklas och testas vilket kan öka förståelsen för
governance-former och offentliga innovationer ytterligare. För det andra så väcker uppsatsens resultat och slutsats frågor om vad beskrivningarna kan ha för implikationer i praktiken. Vad innebär det för främjandet av offentliga innovationer om idéer om governance förekommer på olika sätt i retorik och praktik? Är vissa idéer om governance mer befästa i vissa kontextuella sammanhang och hur påverkar det främjandet av offentliga innovationer? Vad kan det få för konsekvenser för offentliga innovationer om idéerna om governance är kompenserande, kompletterande eller till och med konkurrerande?
Forskningen om offentliga innovationer och governance är ett relativt nytt forskningsområde och fortsatta studier på området är angeläget för att det ska fortsätta utvecklas. Den här uppsatsen har varit ett första steg för att beskriva hur blandning av idéer om governance kan förekomma hos en offentlig aktör och resultatet har öppnat upp för nya forskningsmöjligheter.
Givet offentliga innovationers potential så torde det finnas såväl ett vetenskapligt som samhälleligt i intresse att följa den inslagna vägen och fortsätta studera förekomsten av flera governance-former när den offentliga sektorn styrs och organiseras för att främja offentliga innovationer.
60
Referenser
Vetenskapliga publiceringar
Agger, A., Damgaard, B., Krogh, A. H., & Sørensen, E. (2015). Introduction. In Agger, A., Damgaard, B., Krogh, A. H., & Sørensen, E. (Eds.), Collaborative governance and public innovation in Northern Europe (p. 3-21). Bentham Science Publishers.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Reflexive methodology: New vistas for qualitative research. Sage.
Ansell, C. & Torfing, J. (2014a). Collaboration and design: new tools for public innovation.
In Ansell, C. & Torfing, J (Eds.), Public Innovation Through Collaboration and Design (p. 1-18). New York: Routledge
Ansell, C. & Torfing, J. (2014b). Collaborating on design – designing collaboration. In Ansell, C. & Torfing, J (Eds.), Public Innovation Through Collaboration and Design (p. 229-239). New York: Routledge.
Baregheh, A., Rowley, J., & Sambrook, S. (2009). Towards a multidisciplinary definition of innovation. Management decision, 47(8), 1323-1339.
Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer.
Santérus.
Bekkers, V., & Tummers, L. (2018). Innovation in the public sector: Towards an open and collaborative approach. International Review of Administrative Sciences,
0020852318761797.
Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Boréus, K., & Bergström, G. (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- -och diskursanalys (s. 17-48). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Svärd, P-A. (2018). Idé- och ideologianalys. I Boréus, K., & Bergström, G.
(Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- -och diskursanalys (s. 133-178). Lund: Studentlitteratur.
Bommert, B. (2010). Collaborative innovation in the public sector. International public management review, 11(1), 15-33.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3 ed.). Liber AB.
de Vries, H., Bekkers, V., & Tummers, L. (2016). Innovation in the public sector: A
systematic review and future research agenda. Public administration, 94(1), 146-166.
Dickinson, H. (2016). From new public management to new public governance: The implications for a ‘New Public Service’. In Butcher, J., & Gilchrist, D. (Eds.), The three sector solution: Delivering public policy in collaboration with not-for-profits and business, (p. 41-60). ANU Press.
61 Edler, J., & Fagerberg, J. (2017). Innovation policy: What, why, and how. Oxford Review of
Economic Policy, 33(1), 2-23.
Eggers, W. D., & Singh, S. K. (2009). The Public Innovator's Playbook: Nurturing bold ideas in government. Ash Institute, Harvard Kennedy School.
Ek Österberg, E., & Qvist, M. (2018). Public Sector Innovation as Governance Reform: A Comparative Analysis of Competitive and Collaborative Strategies in the Swedish Transport Sector. Administration & Society
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Feldman, M. S., & Khademian, A. M. (2007). The role of the public manager in inclusion:
Creating communities of participation. Governance, 20(2), 305-324.
Mills, J., Harrison, H., Franklin, R., & Birks, M. (2017). Case study research: Foundations and methodological orientations. Forum Qualitative Sozialforschung/Forum:
Qualitative Social Research 18(1), 1-17.
Hartley, J. (2005). Innovation in governance and public services: Past and present. Public money and management, 25(1), 27-34.
Hartley, J., Sørensen, E., & Torfing, J. (2013). Collaborative innovation: A viable alternative to market competition and organizational entrepreneurship. Public Administration Review, 73(6), 821-830.
Hofstad, H., & Torfing, J. (2015). Collaborative innovation as a tool for environmental, economic and social sustainability in regional governance. Scandinavian Journal of Public Administration, 19(4), 49-70.
Kjær, A. (2004). Governance - Key concepts in the social sciences. Cambridge; Malden, MA: Polity Press.
Klijn, E. H., & Skelcher, C. (2007). Democracy and governance networks: compatible or not?. Public administration, 85(3), 587-608.
Ljungwald, C., & Beckman, L. (2009). Idéanalys. I Hollander, A. & Alexius Borgström, K.
(Red.), Rättsvetenskapliga perspektiv och metoder i socialt arbete (s. 65-75). Lund:
Studentlitteratur.
Lowndes, V., & Skelcher, C. (1998). The dynamics of multi‐organizational partnerships: an analysis of changing modes of governance. Public administration, 76(2), 313-333.
Meuleman, L. (2008). Public management and the metagovernance of hierarchies, networks and markets: The feasibility of designing and managing governance style
combinations. Heidelberg: Springer Science & Business Media.
62 Moore, M., & Hartley, J. (2008). Innovations in governance. Public management review,
10(1), 3-20.
Nambisan, S. (2008). Transforming government through collaborative innovation.
Washington, DC: IBM Center for the Business of Government.
Olsen, J. P. (2006). Maybe it is time to rediscover bureaucracy. Journal of public administration research and theory, 16(1), 1-24.
Potts, J., & Kastelle, T. (2010). Public sector innovation research: What’s next?. Innovation, 12(2), 122-137
Sørensen, E., & Torfing, J. (2010). Collaborative Innovation in the Public Sector: An Analytical Framework. Roskilde: Roskilde Universitet.
Sørensen, E., & Torfing, J. (2011). Enhancing collaborative innovation in the public sector.
Administration & Society, 43(8), 842-868.
Sørensen, E., & Torfing, J. (2012). Introduction: Collaborative innovation in the public sector.
Innovation Journal, 17(1), 1-14.
Sørensen, E., & Torfing, J. (2017). Metagoverning collaborative innovation in governance networks. The American Review of Public Administration, 47(7), 826-839.
Teorell, J., & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod.
Stockholm: Liber.
Thornberg, R. (2012). Informed grounded theory. Scandinavian Journal of Educational Research, 56(3), 243-259.
Torfing, J. (2016). Collaborative innovation in the public sector. Georgetown University Press.
Torfing, J. (2018). Collaborative innovation in the public sector: the argument. Public Management Review, 1-11.
Torfing, J., & Triantafillou, P. (Eds.). (2016). Enhancing public innovation by transforming public governance. Cambridge University Press.
Wagenaar, H., & Wood, M. (2018). The precarious politics of public innovation. Politics and Governance, 6(1), 150-160.
Waldorff, S. B., Kristensen, L. S., & Ebbesen, B. V. (2014). The complexity of governance:
challenges for public sector innovation. In Ansell, C. & Torfing, J (Eds.), Public Innovation Through Collaboration and Design (pp. 70-88). New York: Routledge.
Yin, R. (2018). Case study research and applications: Design and methods. Thousand Oaks, California; London: Sage.
63
Offentliga tryck
Göteborgs Stad. (2016). Innovationsstrategiskt program – Projektplan Version 1.1. Göteborg:
Göteborgs Stad
Göteborgs Stad. (2017). Göteborgs Stads innovationsprogram 2018–2023. Göteborg:
Stadsledningskontoret.
Göteborgs Stad. (2017b). Handling 2017 nr 186. Göteborg: Göteborgs Stad
Göteborgs Stad. (2018a). Göteborgs Stads handlingsplan 2018–2019 för genomförandet av Göteborgs stads innovationsprogram 2018–2023. Göteborg: Stadsledningskontoret.
Göteborgs Stad. (2018b). Enkätsvar Innovationsbarometern_180914. Göteborg:
Göteborgs Stad
Göteborgs Stad. (2018c). Sammanställning - Nulägesanalys innovationskapacitet Göteborgs Stad nov-dec 2018. Göteborg: Göteborgs Stad
OECD. (2017). Fostering Innovation in the Public Sector. Paris: OECD Publishing.
Hämtad 2018-10-23 från http://dx.doi.org/10.1787/9789264270879-en SKL. (2018a). Innovationsbarometern. Hämtad 2019-02-04 från
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/forskningochinnovation/innovation/innovat ionsbarometern.14635.html
SKL. (2018b). Så gick undersökningen till. Hämtad 2019-05-10 från
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/forskningochinnovation/innovation/innovat ionsbarometern/sagickundersokningentill.27930.html
SKL. (2018c). Innovationsbarometern frågeformulär totalundersökning. Hämtad 2019-05-10 frånhttps://skl.se/download/18.49ab090c166bfe4c19d41668/1541087012296/Enk%C3
%A4t%20-%20Totalunders%C3%B6kning.pdf
Stoltz Ehn, A-K., Lööf, J., & Quistgaard, L. (2017). Leda och organisera innovation för hållbara städer och samhällen – erfarenheter från innovationsplattformarna. Hämtad 2019-02-16 från
https://www.vinnova.se/publikationer/leda-och-organisera-innovation-for-hallbara-stader-och-samhallen/