I detta kapitel diskuteras studiens resultat och genomförande och vilka möjligheter och begränsningar som dessa medför.
7.1. Studiens resultat
Med hjälp av de teoretiska idealtyperna har idéanalysens första steg visat att det förekommer idéer om samtliga governance-former i det studerade materialet och att det går att identifiera åtminstone två idealtyper i alla studerade underenheter. Detta antyder sammantaget att det förekommer idéer om TPA, NPM och NPG i Göteborgs Stads innovationsstrategi och att de
55 förekommer som en blandning. Uppsatsens empiriska resultat från det första steget ställer sig därmed bakom andra empiriska studier som också visat att det förekommer en blandning av governance-former när offentliga aktörer styr och organiserar för att främja offentliga innovationer (t.ex. Ek Österberg & Qvist, 2018; Waldorff et al., 2014). Detta kan tolkas som att praktiker, medvetet eller omedvetet, betraktar samtliga governance-former som lämpliga för att främja offentliga innovationer vilket står i viss kontrast till den relativt stora andelen teoretisk forskning som förespråkar NPG för att främja offentliga innovationer.
Samtidigt visar det första steget av idéanalysens att idéer om NPG tycks vara framträdande i Göteborgs Stads innovationsstrategi då det är den enda governance-formen som identifierats i samtliga underenheter. Att idéer om NPG förekommer i högre utsträckning än de andra governance-former kan tolkas som att Göteborgs Stad har idéer om att NPG är den mest lämpliga governance-formen för att främja offentliga innovationer vilket antyder att den preskriptiva inställningen som den teoretiska forskningen tenderar att ha inte är så verklighetsfrånvänd som uppsatsen kritiserat den för att vara. I vilken utsträckning de empiriska idéerna i Göteborgs Stads innovationsstrategi överensstämmer med den teoretiska litteraturen är dock inte uppsatsens avsikt att studera eller uttala sig om. Vad idéanalysens första steg dock kan uttala sig om, och som uppsatsen också haft en förhoppning om att kunna belysa, är att det förekommer en blandning av idéer om governance i empirin. Idéanalysen visar därmed att idéer om NPG inte är totalt dominerande, oavsett om de tenderar att förekomma i en större utsträckning eller inte.
För forskningen innebär detta att det är lämpligt att börja ta större hänsyn till förekomsten av samtliga governance-former. Det finns förvisso ett värde i att utveckla teorier utifrån ett normativt och preskriptivt förhållningssätt då det kan illustrera hur offentliga innovationer på bästa sätt kan främjas i teorin. Eftersom governance och offentliga innovationer är ett relativt nytt fenomen för såväl forskare och praktiker är detta tillvägagångssätt säkerligen användbart för att utveckla både teorier och utföranden. Dock menar jag att det också finns ett värde i att anta ett förhållningssätt som beaktar den verklighet som praktiker förhåller sig till och där samtliga governance-former tycks förekomma. Detta är synnerligen viktigt då offentliga innovationer och governance ett forsknings- och policyområde där vetenskap och praktik utvecklas parallellt. Offentliga innovationer ses dessutom som potentiella lösningar till komplexa samhällsutmaningar varvid den offentliga sektorn lägger allt mer resurser på att
56 främja dessa och det är möjligt att den offentliga sektorns strävan efter offentliga innovationer kan gynnas av forskning som är mer empiriskt förankrad.
Syftet med uppsatsen var dock inte att bara att undersöka om det finns en blandning utan också beskriva den. Som sammanfattningen ovan skildrade så kunde idéanalysens andra steg urskönja tre större mönster vilka kan betraktas som möjliga beskrivningar av blandningar av idéer om governance. Medan de tre beskrivningarna - retorik och praktik, kontextuella
situationer där governance-formen är starkt befäst, och relation mellan governance-formerna - utmärkte sig i idéanalysen så är det viktigt att poängtera att ingen av dem varit helt entydiga eller uppenbara. Idéer om NPG förekommer exempelvis inte enbart i retoriken som normativa och övergripande idéer utan identifieras även i samband med idéer som relaterar till faktiska insatser och aktiviteter. Att det är svårt att avgöra vilken typ av relation mellan idéerna om governance som bäst kunde beskriva hur de förhåller sig till varandra är också ett exempel på att beskrivningarna inte är helt entydiga. Beskrivningarna har dessutom tagits fram genom tolkning. Tolkning är en naturlig del av en idéanalys och innebär inte nödvändigtvis att studiens resultat är tvetydig. I vissa delar av idéanalysen krävdes dock en högre grad av tolkning då identifiering och beskrivning av idéer inte varit lika uppenbara. Ser man dock till resultatet av idéanalysen som helhet så utmärker sig några större mönster av hur blandningen av idéer av governance förekommer och det är dessa mönster som resulterat i de tre möjliga beskrivningarna som sammanfattades i 6.1.
Sammanfattningsvis ska beskrivningarna av blandningen av idéerna om governance i
Göteborgs Stads innovationsstrategi inte tas för en absolut sanning. De bör istället ses som ett första steg för att beskriva hur idéer om governance förekommer när offentliga aktörer styr och organiserar för att främja offentliga innovationer vilket också varit uppsatsens
genomgående syfte. Jag menar att uppsatsen till stor del uppnått detta syfte men att resultatet av studien behöver ses utifrån både de möjligheter och begränsningar som studien innefattar.
7.2. Studiens genomförande
En beskrivande studie utförd som en idéanalys av ett fall har per definition begränsningar gällande vad som kan sägas om resultatet och hur det kan generaliseras. Beskrivande studier betraktats ibland som lägre stående än den mer prestigefyllda uppgiften att presentera förklararingar om orsak och verkan. I detta fall menar jag dock att det varit nödvändigt att studien varit en deskriptiv enfallsstudie då forskningen kring governance och offentliga innovationer hittills varit begränsad. I enighet med Teorells och Svensons uppfattning ”det
57 går nämligen inte att förklara något utan att först ha beskrivit det” (2007:23) så har denna studie avsett att bidra med en välarbetad och systematisk beskrivning av idéer om governance hos en offentlig aktörs innovationsstrategi.
Medan jag anser att studiens metodologiska val generellt varit lämpliga och nödvändiga givet studiens syfte och forskningsfrågor så föreligger vissa implikationer. Som diskuterades i metodkapitlet så medför den deduktiva ansatsen i studiens första steg både fördelar och nackdelar. Genom att idealtyperna baserats på tidigare forsknings konceptualiseringar av governance så är analysverktyget både tydligt och förankrat i forskningen. Idealtyperna var i stor mån välfungerande för att identifiera och beskriva idéer om governance men vid vissa tillfällen var idealtyperna inte lika enkla att applicera och som nämndes ovan krävdes ibland ett mer långtgående tolkningsarbete. Vid idéanalysen av medarbetares roller krävdes
exempelvis en relativt hög grad av tolkning för att kunna identifiera någon av idealtyperna och vid idéanalysen av politikers roller var det svårt att avgöra huruvida det fanns en idé om politiker som metagovernors (NPG) eller om det var en idé som överensstämde med
”commanders” (TPA). Detta väcker frågor som ifrågasätter analysverktygets validitet. Dels uppkommer frågan om hur fruktbara idealtyperna kan sägas vara för att fånga in idéer om governance och om dess konstruktion riskerar att missa idéer, dels om det finns en risk att idealtyperna påtvingas materialet och om idéerna tänjts för att passa modellen (se Esaiasson et al. 2017; Bergström & Svärd, 2018). Trots att valet av analysverktyg och utformningen av den baserats på tidigare forskning så är det ingen garanti för hög validitet och risken för att
idealtyperna påtvingas är en inneboende risk med ett teoristyrt tillvägagångssätt.
Sammantaget anser jag dock att idealtyperna fungerat bra och då uppsatsen endast gör anspråk på att uttala sig om förekomsten av idéer om governance utifrån den angivna
konstruktionen av idealtyper så menar jag att risken för att mitt analysverktyg saknar validitet har begränsats (se metoddiskussion). Samtidigt visar min studie att det finns skäl för framtida studier att mer utförligt och kritiskt studera idealtypernas fruktbarhet för att stärka
analysverktygets validitet. Hur fruktbara är idealtyperna? Vilka idéer fångas in och vilka riskerar att missas? Behöver idealtyperna eventuellt konstrueras om?
58