Metoddiskussion

Sammanfattningsvis tog metoden direkt avstamp i en kvalitativ inriktning. Vid diskussion kring vilken ansats studien skulle ta kom det kvalitativa synsättet upp. Den deduktiva ansatsen lade sedan grunden till skapandet av intervjumallen där utgångspunkten var Herzbergs teori. Intervjuerna genererade resultat i siffror gällande de olika hygien &

motivationsfaktorerna. Med resultatet från intervjuerna kunde det skapas fyrfältsdiagram där sedan svaren kunde tolkas. Metoden från start till mål har genererat ett tydligt resultat.

Vid intervjuer kan dock beteende och upplevelser hos människor som anonymiseras innebära att svaren som insamlas inte är helt korrekta (Bryman & Bell, 2013). Det tolkar författarna som att respondenter ger missvisande bild, då anonymitet utlovas och inte kan spåras tillbaka till respektive respondent.

Utifrån de etiska aspekterna som studien har förhållit sig till har författarna valt att aktivt undvika diskussioner kring vad respondenterna kan göra själva för att påverka sin motivation. Inriktningen har således blivit vad anställda motiveras av samt hur väl företaget möter dessa, utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Detta på grund av att respondenten inte ska behöva försvara sig och därav försämra intervjuklimatet.

37 3.8.1 Metodkritik

Valet av analysmetod föll väl ut då det enkelt går att tyda vad som motiverar bemanningsanställda samt hur väl de upplever att företaget de verkar hos möter deras motivation. Däremot vid denna typ av verktyg hade kvantitativ metod också lämpat sig väl.

Enligt Bryman & Bell (2013) är kvalitativ semistrukturerad intervju att föredra på grund av möjligheten att fånga upp respondenternas subjektiva tankar. Detta passade uppsatsens syfte att uppmärkassma respondenters motivation. Därmed blir intervjumallen något formad av IPA. Detta medför således en risk att respondenten känner att deras svar blir något begränsad av siffror ett till fem. Intervjumallen har inte endast byggt på dessa typer av frågor och svar utan även mer öppna frågor där de kan svara mer fritt samt där författarna som forskare kan tolka deras öppna svar, som ett komplement till koncentrerade svar bestående av siffror. Detta är gjort som ovan nämnt genom att tematisera deras svar på frågan 10a (Se bilaga 8.2). Analysen av målsättningsteorierna tar en mindre del i rapporten då de endast utgår utifrån en fråga samt att svaren överlappar med respondenternas diskussioner kring anställningstrygghet. Detta kan kritiseras då det kan framstå som otydligt vad som relaterar till målsättning och vad som relaterar till anställningstrygghet.

Anledningen till detta är att målsättningen för samtliga respondenter, utifrån deras svar, är att skapa anställningstrygghet genom en tillsvidareanställning och analysen av dessa svar kan därför bli otydliga. Eftersom tvåfaktorteorin är grunden i rapporten har därför större fokus lagts på anställningstrygghet och därmed analyserats med hjälp av IPA-analysmodellen.

Enligt Martilla & James (1977) lämpar sig modellen bättre till kvantitativa undersökningar och därför är IPA som analysmodell mer anpassad för kvantitativa enkäter. Bilden kring motivation hos bemanningsanställda hade varit större och författarna hade enkelt kunna analysera det, om det perspektivet valts. Dock hade risken för olika tolkningar kring varje faktor uppstått och där förklaring inte hade kunnat ges (Bryman & Bell 2013). Författarna menar att IPA-diagram fungerar till valet av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Detta på grund av en bättre förståelse kring deras tolkning av hygien och motivationsfaktorer samt att få en subjektiv bild hos uthyrda bemanningskonsulter är viktigare än en högre svarsfrekvens. IPA-diagrammet lämpar sig även i studien då respondenternas svar har kunnat numreras. Ett problem som är värt att nämna är att alla respondenter kan tolka de olika faktorerna olika, trots förklaring (Bryman & Bell 2013).

Det som hände vid tillfällen var att de svarade på vad som var viktigt, men kanske inte vad

38 som motiverade dem. Viktigt att notera att detta endast gäller på ett företag. I Sverige finns många företag som använder sig av bemanningsanställda och författarna gör antagandet att det kan se helt olika ut beroende på var man som bemanningsanställd hamnar. Detta ger endast en bild som speglar dessa personer och deras arbetsplats, som ovan nämnt i 3.5 Urval. Därav hade det varit intressant att utöka respondenter för att få en större bild och ett bredare genomsnitt. Detta är något som författarna tagit i beaktning men valt att utesluta på grund av en fastställd tidsram. Studien kan då ses som ett initiativtagande som författarna anser kan leda till större och fortsatta intressanta studier av motivation hos bemanningsanställda.

3.8.2 Källkritik

Författarna började denna resa genom att studera motivationsteorier, för att få en god grundkunskap inom området. Högskolan i Skövdes databaser, i form av Business Source Premier, Emerald, Google Schoolar mfl.. I syfte att hitta den mest relevanta forskningen för studiens ändamål användes sökorden “work motivation”, “staffing industry”,

“motivation staffing employee” och “employment security”. Artiklarna som sökorden frambringade granskades noggrant för att garantera att informationen var relevant utifrån författarnas valda forskningsområde. Vidare kunde artiklarna som presenterades leda författarna in på ytterligare forskning som relaterade till det valda forskningsområdet.

Användandet av diverse vetenskapliga artiklar kan stärka en författares tes och upprätthåller rimligen en god kvalité då de kan granskas dels av författaren själv men även verksamheten som publicerar artiklarna. Utöver de webbaserade databaserna användes även litteratur från Högskolan i Skövdes bibliotek samt Göteborgs Universitetsbibliotek för att dels vidga forskningsområdets empiri och dels framställa en giltig referensram utifrån rapportens forskningsfråga.

Källor som används i uppsatsen är utvalda utifrån tidigare vetenskapliga studier inom både bemanningsbranschen och motivationsteorier. Artiklarna som författarna använt sig av är flertalet från dess ursprung, till exempel Herzbergs originalartikel om hans tvåfaktorteori.

Sedan har artiklar som använts varit peer rewied. Detta ger författarna en trygghet att all fakta som använts i artiklar och därmed det författarna tagit del av varit under hård granskning av forksningskåren.

39 Herzbergs tvåfaktorteori används fortfarande som fokus vid olika typer av studier. Med sökordet “Herzberg two factor theory” på LibSearch, via Högskolan i Skövdes hemsida, visar det att 136 nya artiklar publiceras mellan åren 2018–2021. Vilket författarna tolkar som att teorin fortfarande är aktuell samt som god grund i deras studie.

3.8.3 Validitet & Reliabilitet

Målet med att uppnå tio intervjuer misslyckades där endast företaget kunde avvara sex personer på grund av situationen i deras arbete. Intervjuerna tog cirka 20 minuter att genomföra med en differens beroende på hur lång utläggning respondenterna hade.

Längden anser författarna vara rimlig då känslan av att tid skulle tas från arbetet skulle undvikas. På grund av att författarna fick sex personer istället för tio påverkas det genomsnittliga resultatet. Eftersom studien begränsas av ett ej fulltaligt antal deltagande respondenter är det möjligt att ifrågasätta den externa validiteten. Således kan allmänna slutsatser, utifrån studiens resultat, vara svåra att dra till andra likartade sammanhang på det sätt som Lind (2019) beskriver att extern validitet innebär. Däremot menar författarna, som nämns nedan i analysen, att uttömmande svar kring vad som är den viktigaste grunden till motivation är.

Reliabiliteten bedömer författarna som hög gällande tillförlitligheten hos respondenternas svar eftersom den samlade bilden stämmer överens med varandra. Det är således ingen större spridning gällande svaren, inom urvalet av respondenter. Eftersom samtliga arbetar inom samma verksamhet påverkar det reliabiliteten negativt. Det kan skilja sig verksamheter emellan och problematiserar därmed genomsnittliga slutsatser (Lind, 2019).

Det som även försvagar reliabiliteten i uppsatsen är att respondenterna kan ha uppfattat frågorna olika sätt och därmed värderat olika. För att förbättra förståelsen och således reliabiliteten fokuserades det på att ge samma förklaringar kring varje faktor till varje respondent för att de skulle få samma bild. Det går dock att tänka sig att alla människor ändå uppfattar det olika och det kan ha påverkat.

40