Metoder för insamling av kvalitativ och kvantitativ information
HSB använder ett webbaserat frågeformulär som HSB- föreningarna får svara på en gång om året. Dessutom finns det en arbetsgrupp som bearbetar förslag och kan komma med ytterligare ideer. Den är sammansatt av kompetenser främst inom ekonomi, miljö, energi och kvalitet och representerar HSB-föreningar av varierande storlek från landets olika delar. Information häm- tas från HSBs tidning, webbsida och gemensamma datakällor (HSBs respondent). Dessa an- vänds vid medarbetar-, medlems- och kundundersökningar (se 4.1.1).
Coop samlar in den kvantitativa informationen huvudsakligen via löpande insamlingsproces- ser inom respektive bolag, t.ex. medarbetarenkäter, kundundersökningar och enkäter till ägar- na, konsumentföreningarna. Kvalitativ information erhålls via en årlig enkät till respektive bo- lag som redovisar hur de arbetar, ger goda exempel m.m. (Coops respondent). Det sistnämnda är berättande information. Kvalitativ data erhålls från undersökningarna genom öppna frågor samt från diskussioner i medlems- och butiksråden och genom Medlemspunkten. Via Coops Medlemspanel utförs medlemsundersökningar (se 4.2.1).
Mått vid mätning av de sociala målen
HSB anger att det används huvudsakligen kvantitativa indikatorer för närvarande men man ser att kvalitativa mått kommer att komma mer framöver (HSBs respondent). HSB redovisar vad som görs, hur det går och var de befinner sig i processen. Då används det främst kvantita-
Resultaten från undersökningarna i HSBs medlemspanel, som redovisas i medlemstidningen ”Hemma i HSB”, illustreras i form av stapeldiagram och visar hur många som tyckt på det ena eller andra sättet. Här används det kvantitativ data (HSBs medlemspanel).
HSB samlar in kvalitativ data genom undersökningar där intressenterna uttrycker sina åsikter om HSB och om hur relationen med denna kan utvecklas (se 2.2.5).
Coop använder både kvantitativa mål och kvalitativa beskrivningar beroende på vad som ska mätas. I framtiden planeras det kvantitativa mål inom varje område som kompletteras med
kvalitativa goda exempel (Coops respondent). När det gäller kvantitativa mål används det siff-
ror för att uttrycka målen, som t ex att andelen nöjda medarbetare skall vara minst 70 procent. Med kvalitativa beskrivningar menas här berättande information enligt Pearce (2003, s. 170). KFs och Coops enkätundersökningar på Internet genomförs kontinuerligt via Coops Medlems- panel (KF årsredovisning 2007, s. 12). I Coop-rapporten redovisas medlemmarnas svar och synpunkter samt vad Coop gör för att uppfylla deras önskemål (om Coop-rapporten 2007). I rapporten används kvantitativ data (antal i procent och siffror) som erhålls via Coops Med- lemspanel samt kvalitativ data, som erhålls via de öppna svaren, där kunder och medlemmar ger sina synpunkter och önskemål. Det sistnämnda beskriver vad intressenterna tycker om or- ganisationens mål och värden (Pearce 2003, s. 170; Israelsson & Dünkelberg, 2005, s. 16). I Coop-rapporten redovisas de olika frågeställningarna där vid de olika svarsalternativen anges andelen i procent som valt ett visst svarsalternativ. Svaren uttrycks alltså som kvantitativ data och då mäts de olika svaren i procent där det bl. a. anges antalet deltagare, andelen kvinnor och andelen i olika åldersgrupper (Coop-rapporten 2007).
Kvalitativ data samlas dessutom in genom olika tillfällen i butikerna då kunder och medlem-
mar direkt kan påverka Coops verksamhet, som det framkommer ur Coops hållbarhetsredovis- ning 2007. Till exempel diskuterar i medlems- och butiksråden medlemmar, butikschefer och anställda verksamheten och dess inriktning. Medlemspunkten, en särskild plats med informa- tion för medlemmar, är ett annat sätt att ge förslag på förbättringar och lämna synpunkter. Här samlas också in kvalitativ data enligt Pearce (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38). Pearce (2003, s. 170) framhåller att förutom kvantitativ och kvalitativ data bör berättande in-
formation finnas för var och en av målens aktiviteter för att intressenterna skall få insyn och
förståelse om organisationens mål, aktiviteter och resultat (ibid, s. 132). GRI anger också att både kvantitativa och kvalitativa mått skall användas beroende på vad som mäts.
Jag anser att det behövs både kvalitativ och kvantitativ information (inklusive berättande in-
formation) för att kunna ta hänsyn till intressenterna, både interna och externa; men detta är
beroende på vad som mäts. Ibland är det problematiskt att värdera och redovisa vissa aktivite- ter i siffror (som t ex en förbättring av arbetsmiljön), som misslyckas med att förmedla organi- sationella relationer och sociala värden. Det sistnämnda antyds av Kallinikos (enligt Pestoff, 1998, s. 151). Då behövs det berättande, alltså kvalitativ information. I vissa fall kan däremot
kvantitativa mått alltså statistik vara nödvändigt för att möjliggöra en jämförelse mellan lik-
nande organisationer enligt Eurocoop (eurocoop.org, 1999) och Herman & Heimovics (enligt Pestoff 1998, s. 132). Dessa har dock vissa nackdelar (NEF 4) (se 2.2.5).
5.6 Fördelar och nackdelar med social redovisning
Enligt HSB är den största fördelen med social redovisning att den underlättar samsyn och ut-
veckling vilket bidrar till att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Detta är extra viktigt i den
här typen av verksamhet där överskott är medel och inte ett mål. Den kan även underlätta
kommunikationen med interna och externa beslutsfattare (HSBs respondent).
På grund av att HSB styrs av bl.a. värderingar (ETHOS, se 4.1) behövs det inom organisatio- nen en gemensam syn och gemensamma värderingar för att kunna driva verksamheten åt sam- ma håll. Den nya HSB Kompassen50 innehåller HSB-organisationens gemensamma uppdrag, vision, inriktningsmål, kärnvärderingar, synsätt och ansvarstagande. Detta förenklar för HSB- föreningarna bedömningen av när och hur samverkan krävs för att på bästa och mest effektiva sätt tillvarata intressenters intressen. Det gemensamma uppdraget och synsättet innebär ett stöd i beslutsfattande (HSB Kompassen, s. 4). Enligt Zadek et al. (1997, s. 32) är ett mer ef- fektivt beslutsfattande en av fördelarna med att använda social redovisning. Detta kan förbätt- ra verksamhetens effektivitet.
HSBs gemensamma synsätt finns inom olika områden, däribland utvecklingsarbetet. Enligt mina observationer möjliggör detta framgången för HSB (Kompassen, s.7).
På liknande sätt styrs Coop av Coops och konsumentkooperationens grundläggande värderin- gar: inflytande, omtanke, ärlighet och nytänkande (KompassenKF, s.2) som gör, enligt min åsikt, att ett gemensamt synsätt behövs inom organisationen.
Social redovisning underlättar utveckling eftersom den möjliggör dess mätning. Nyckel pres- tandaindikatorer51 är finansiella och icke-finansiella mått som används för att definiera och mäta en organisations utveckling mot sina mål (wikipedia.org). Mätningen av de sociala må- len med hjälp av sociala prestandaindikatorer möjliggör en uppföljning av utvecklingen, med andra ord ger mätningen av måluppfyllelsen (om målen har uppnåtts eller endast delvis upp- nåtts) underlag till förbättringar och utveckling av verksamheten. Hållbarhetsarbetet innebär för HSB ett stöd för att kunna nå målen, ett vägledningsverktyg (MMM s. 15). Enligt Butler (2005) kan social redovisning och revision vara ett förbättringsverktyg för företaget.
Med en gemensam hållbarhetsredovisning och en gemensam uppföljning av gemensamt bes- lutade mål och inriktningar för alla sina föreningar förbättras samordning och samarbete inom HSB-organisationen. Bland de gemensamma målen finns utvecklingen av intressentdialogen (en systematisk intressentdialog som beskrivits under 5.5) och arbetet med hållbarhetsfrågor vilket, enligt min mening, möjliggör en uppföljning och förbättring av hållbarhetsarbetet (HSB Riksförbunds årsredovisning 2007, s. 28).
Enligt SIS (2005, s. 11) utvecklas det under den sociala redovisningsprocessen nära intressent- relationer som är en fördel eftersom detta i sin tur ger företaget flera fördelar. Detta på grund av att företaget även tar hänsyn till framtida behov och söker hållbara lösningar och affärer tillsammans med intressenterna. Som jag tolkar det, förbättrar intressentdialogen hållbarhets- arbetet och bidrar till verksamhetens utveckling.
Syftet med den sociala redovisningen hos italienska Coop är att bl vara ett kommunikations- och kontrollverktyg för prestandan i förhållande till uppdraget (Zadek et al, 1997, s. 175-177).
50 Syftet är att öka insynen samt delaktigheten hos medlemmarna så att dessa kan utöva den andra kooperativa
principen ”demokratisk medlemskontroll” på ett bättre sätt.
51
Öhrling-Persson anser också att den sociala redovisningsprocessen bidrar till förbättrad kom-
munikation både internt och externt (Nutek, 2002, s. 7). Enligt HSBs respondent kan social re-
dovisning underlätta kommunikationen med interna och externa beslutsfattare. Som jag ser det stämmer detta även för Coop då de också utgår från ett intressentperspektiv och KFs mål- sättning är att utvecklas till en ledande aktör inom hållbar utveckling i en dialog med intres- senterna (KFs policy för hållbar utveckling, 2007, s. 1).
Genom den sociala redovisningsprocessen bildas intressentdialoger vilket ger intressenterna möjlighet att påverka vad organisationen gör och sättet den gör på (Social Audit Network5). Både hos HSB och Coop är intressentdialogen utgångspunkten för hållbarhetsarbetet. Genom dessa kan medlemmarna uttrycka sina åsikter och önskemål. Enligt den andra kooperativa principen ”demokratisk medlemskontroll” styrs kooperativ av medlemmarna som deltar i fast- ställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande (se 1.1/kooperativa företag). Enligt KFs policy för hållbar utveckling (2007, s. 4) är en av principerna när det gäller socialt ansvar att säkerställa ett medlemsinflytande både genom ägarinflytande i demokratiska former och ge- nom lyhördhet för medlemmars synpunkter och önskemål på verksamheten. Intressentdialo- gen förbättrar hållbarhetsarbetet, som det framkommit ovan.
Fördelen med den sociala redovisningen är enligt Coop att en transparent redovisning ökar dess trovärdighet (KFs respondent). Detta anses även av GRI och Pay (se 2.2.6.). Inom HSB finns det en strävan efter ökad genomskinlighet via Koden för föreningsstyrning som kommer att implementeras under 2008 och vara en naturlig del av hållbarhetsredovisningen från 2008 och framåt (MMM, s. 5). (Deloitte anser att KFs årsredovisning för år 2000 var mycket bra och hade stor trovärdighet (Nutek, 2002, s. 18-19)).
Enligt Forslund (Nutek, 2002, s. 4) hjälper social redovisning till att lyfta fram den sociala ekonomins och kooperationens viktigaste sidor och främsta konkurrensfördelar, delaktigheten, demokratin och fördelen med gemensam kraft, vilket ökar deras attraktionskraft hos männi- skor och marknaden. Jag anser att detta kan samtidigt öka trovärdigheten hos kooperativ. HSB menar att en nackdel kan vara att koppla mått/indikatorer till förändring/ aktiviteter. Ifall de misslyckas med det skulle arbetet endast upplevas som kostsamt. Dessa problem anges av Spears (1998, s. 52) och Ljungdahl (enligt Hassel, 2005) (se 2.2.6).
Enligt HSBs respondent hålls man också ansvarig ”för det man säger, gör och åtar sig vilket är priset för att vilja något.” Ansvarsskyldighet är en annan viktig dimension av den sociala redo- visningsprocessen, dvs att vara ansvarig inför intressenterna, vilket är en av de demokratiska egenskaperna av kooperativ.
Coops respondent anser att nackdelen är möjligtvis att icke-finansiell information kan uppfat- tas som svårtolkad och lättmanipulerad samt en avsaknad av etablerade redovisningsregler. Dessa anges av Businesscreation (businesscreation.co.uk, 2008) och Zadek et al. (1997, s. 53). En av den sociala redovisningens nackdelar är att den inte är speciellt användbart för jämfö- relse då bestämmandet av frågeställningar och metoder för svaren är upp till varje organisa- tion. Det finns emellertid organisationer som utreder rapportering enligt en gemensam metod (NEF 3). Som jag ser det, är orsaken till att det används olika metoder, avsaknaden av etable-
Även det sociala företaget Newport Wastesavers som utvecklade åtta hållbarhetsindikatorer har i samband med denna process observerat att ingen social redovisningsmetod har allmänt
accepterats i Storbritannien. Darby, L. & Jenkins, H. (2006, s. 411-431) anser att på grund av
detta krävs det en större samordning av dem som utvecklar sådana modeller och en gemensam forskningsagenda på detta område för sociala företag.