Nyckel prestandaindikatorer (KPI = Key Performance Indicators) är finansiella och icke- finansiella mått som används för att definiera och mäta en organisations utveckling mot sina mål (wikipedia). Således definierar och mäter sociala prestandaindikatorer de sociala målen. I GRI:s riktlinjer definieras prestandaindikator som kvalitativ eller kvantitativ information om organisationens resultat som är jämförbar och förändras över tiden (G3_Guidelines, s. 39). Indikatorer som skall användas för att mäta måluppfyllelse fastställs för varje mål (Nutek, 2002, s. 46). De innehåller den information som gör att man kan mäta utförande kvalitativt och kvantitativt (Israelsson & Dünkelberg, 2005, s.16).
Valet av indikatorer hos det italienska konsumentkooperativet Coop29 baseras på mätbarhet, betydelse (för intressenterna), jämförbarhet och kooperativ specifik. Fokus ligger på intres- sentdialogen (Zadek et al. 1997, s. 180). Ett annat sätt att välja indikatorer är enligt Zadek et al. (1997, s. 39-40) genom att identifiera bästa praxis eller traditionellt använda indikatorer och riktlinjer.
Fyra kriterier för valet av indikatorer som avgör om en indikator är bra eller inte anges av NEF: aktivitetsfokus, viktig, mätbar och enkel (NEF 2).
Prestandaindikatorer hos Co-operative Bank härrör från intressentdialoger, strategi samt etis- ka, hållbarhets- och kooperativa standarder och riktlinjer (se 4.1.2). Hos Co-operative UK base- ras de på de kooperativa grundprinciperna (se sist i detta avsnitt).
Mätbarhet anges som en bestämmande faktor vid utvecklingen av indikatorerna hos Traid- craft, dvs om en viss prestanda kunde mätas med rimlig noggrannhet via en viss indikator; den andra faktoren är att kostnaden för detta skall stå i proportion till företagets mål och andra kostnader (Zadek et al. 1997, s. 91).
Med grundindikatorer, som har utvecklats genom GRI:s samverkan med intressenterna, avses allmänt användbara indikatorer som antas vara materiella för de flesta organisationer. En organisation bör rapportera om grundindikatorerna förutom i fall då de inte bedöms vara materiella enligt GRI:s riktlinjer (s. 24).
Tilläggsindikatorer är indikatorer som enligt GRI:s riktlinjer fungerar som framträdande praxis eller behandlar frågor som kan vara materiella för vissa organisationer men i allmänhet inte för de flesta. Där det finns slutversioner av områdestillägg bör indikatorerna behandlas som grundindikatorer (s. 24). Områdestillägg kompletterar riktlinjerna med tolkningar och vägledning om användandet av riktlinjerna i en viss sektor och innefattar sektor-specifika prestandaindikatorer (G3, s. 39).
Den sociala aspekten av hållbarhet handlar om en organisations inverkan på det sociala syste- met inom vilken den bedriver sin verksamhet. Enligt GRI omfattar de sociala prestandaindi- katorerna fyra olika aspekter: arbetsförhållanden och anständigt arbete, mänskliga rättig-
29 består av 320 konsumentkooperativ och social redovisning har använts av de 16 största. I den sammanlagda
nationella balansräkningen som publiceras årligen presenteras sociala kostnader och relaterade förmåner för dessa (Zadek 1997, s. 171, 177).
heter, samhälle och produktansvar och de mäter prestandan inom dessa områden (GRIs rikt-
linjer, s. 29). Varje kategori innehåller (standard)upplysning om ledningens tillvägagångssätt samt grund- och tilläggsindikatorer (ibid, s. 24). De kan inte kvantifieras som de ekonomiska prestationerna och är därför svårare att mäta; oftast används det kvalitativa måttenheter. De olika aspekterna under kategorin Prestandaindikatorer för Arbetsförhållanden och anständigt arbete (Labor Practices and Decent Work) baseras på internationellt erkända allmänna normer som innefattar:
• UN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och dess protokoll (se bilagor) • UN:s konvention: internationell pakt om medborgerliga och politiska rättigheter; • UN:s konvention: internationell pakt om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; • ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998), speciellt
ILO:s åtta grundkonventioner30
• Wiendeklarationen och handlingsplanen
samt på ILO:s trepartsdeklaration om principer rörande multinationella företag och social policy (ILOs trepartsdeklaration, 2006) samt på OECD:s riktlinjer för multinationella företag som behandlar affärsföretagens sociala ansvar (G3_Guidelines.pdf, s. 30). Den innehåller en detaljerad beskrivning av vad ett företag bör göra och hur det bör uppträda i relation till omvärlden; den kan användas även av företag som inte är multinationella eller av mindre företag (OECDs riktlinjer för multinationella företag, 2000).
Ledningens tillvägagångssätt ger information om mål och prestanda; policy; organisatoriskt
ansvar; utbildning och kunskap; kontroll och uppföljning samt ytterligare information (t ex risker och möjligheter) som behövs för förståelsen av organisationens prestanda i förhållande till nedanstående aspekter samt hur dessa anknyter till ovannämnda internationella standarder. När det gäller mål och prestanda skall man även använda indikatorer som är speciella för organisationen förutom GRI prestandaindikatorerna för att visa resultaten av prestanda i förhållande till målen (G3_Guidelines.pdf, s. 30).
Prestandaindikatorerna för Samhälle (Society) fokuserar på organisationens inverkan på samhället där den har sin verksamhet samt på upplysning om hur riskerna som kan uppstå från interaktion med andra sociala institutioner hanteras och förmedlas. Ledningens tillvägagångs- sätt liknar det som beskrivits ovan under aspekten Arbetsförhållanden och anständigt arbete. Beskrivningen av Sociala prestandaindikatorerna för Arbetsförhållanden och anständigt arbete samt Samhälle enligt GRI:s riktlinjer finns i Bilaga2 och 3. Vissa av aspekterna beskrivs i tabell 5.1.A vid jämförelsen med Coop och HSB.
Sociala prestandaindikatorer har även utvecklats av Co-operativesUK (2005) tillsammans med sina medlemsorganisationer. Kooperativt och socialt prestanda har identifierats av Co- operative Commission som nyckeln till den kooperativa sektorns framgång. Kooperativa före- tag har ett kooperativt syfte och genom att uppnå kommersiell framgång kan de investera i si- na kooperativa och sociala mål och skapa en kooperativ fördel.
30 ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet omfattar fyra grundkonventioner: rätten till
föreningsfrihet och till kollektiva förhandlingar, tvångsarbete, barnarbete samt diskriminering. De övriga konventionerna är löner, övertid, arbetsmiljö samt relationer mellan ledning och anställda (SIS 2005, s. 20-21).
Co-operativesUK Sociala och Kooperativa Nyckel Prestandaindikatorer (KSCPIs)31 har utveck- lats som ett stöd för kooperativ att utvärdera hur de lever upp till de kooperativa principerna och uppfyller de sociala målen. Sedan 2006 heter de Kooperativa, Miljö och Sociala Prestan- daindikatorer (CESPIs).32 Dessa är kvantitativa indikatorer ämnade att fånga en kooperativs kooperativa- och sociala prestanda, baseras på de kooperativa grundvärderingarna och kan användas en i taget i valfritt ordning (miljörelaterade indikatorer har inte tagits med):
1. ekonomiskt medlemsdeltagande 2. demokratiskt medlemsdeltagande
3. personalens och medlemmarnas deltagande i utbildning 4. antalet olycksfall och frånvaro hos personalen
5. personalprofil-kön och etniskt tillhörighet 6. kundnöjdhet
7. etiska hänsyntaganden vid anskaffnings- och investeringsbeslut 8. investering i kommunala och kooperativa initiativ.
Fördelen med dessa indikatorer är att de kan användas som en del av den sociala redovisnin- gen eller som ett separat verktyg. Dock har de begränsningar eftersom de fokuserar på kvanti- tativ mätning och numerisk information måste tolkas för att kunna användas för förbättringar eller för att bevisa organisationens värde till intressenterna (NEF 4).
Även Eurocoops kooperativa indikatorer baseras på de kooperativa principerna (se under Bakgrund/Kooperativa företag) till vilka indikatorer har kopplats. Dessa består av både kvan- titativ data och berättande information, som beskriver vad som har gjorts eller planeras att göras (eurocoop.org, 1999).