Det är viktigt att genomföra en kontinuerlig bearbetning och prövning av det insamlade materialet för att erhålla hög grad av reliabilitet och validitet, det vill säga pålitlighet och giltighet (Holme, 1991). Forskningsetik är ett annat betydelsefullt område att ta hänsyn till vid utformandet av uppsatsen för att de som medverkar ska känna sig tillfredsställda och för att undvika att tillvägagångssättet inte upplevs som kontroversiellt.
2.4.1 BEDÖMNING AV KÄLLOR
Källkritik handlar om att ta reda på hur trovärdig den information som samlas in är. Dessutom syftar begreppet till att göra en bedömning om vilken av den tillgängliga informationen som är mest relevant för undersökningens syfte. (Befring, 1994) Vi har hittat liknande information i ett flertal olika teoretiska källor och vi har i de allra flesta fall försökt hitta ursprungskällan för att på så sätt undvika att informationen har tolkats av flera personer i olika led och därför fått en annan betydelse (Lekvall & Wahlbin, 2001). Källor är sällan skräddarsydda för frågeställningen utan har tillkommit i andra syften (Holme & Solvang, 1991). Detta har medfört att vi även har läst litteratur som inte enbart har behandlat outsourcingämnet, men i de fall där delar ändå har varit intressanta för uppsatsen har vi valt att ta med dessa.
En form av källkritik är källobservation och handlar om att få insikt i var informationen går att hämta och vilka olika författare som har behandlat ämnesområdet. Vi har inhämtat information om outsourcing från olika källor såsom facklitteratur, artiklar och dagspress för att studera om dessa exempelvis ser samma risker och möjligheter med ett outsourcingbeslut. Vi har även varit noggranna med att bestämma källans ursprung och ta reda på vem som är uppgiftslämnare, var informationen har publicerats samt när den är daterad. Vi vet att vissa källor och uppgiftslämnare är mer vedertagna än andra och att en artikel som är publicerad i en tidskrift som förmodligen innehåller mer vetenskaplig fakta om outsourcing än dagspress. Holme & Solvang (1991) Den mest betydelsefulla delen av bedömning av källor är enligt Befring (1994) i vilken utsträckning källorna är pålitliga, giltiga och trovärdiga.
Det kan även riktas kritik mot det empiriska underlaget. Vid intervjuerna med bemanningsföretagen har informationsinnehållet varierat mellan respondenterna beroende på om de var VD för outsourcingverksamheten eller kontorschefer som intervjuades. Vi tror att vi hade fått mer information om det specifika outsourcingämnet om alla respondenter hade arbetat inom avdelningen för outsourcing. Att Proffice har valt ut Saab Support att medverka i uppsatsen kan ha fått betydelse för den information som vi erhållit, då det exempelvis kan ha varit känsligt att nämna risker som specifikt är förknippade med deras outsourcingrelation. Vi anser att det var av stor betydelse att VD för Saab Support och Cloetta Fazers produktionsbolag samt ansvarige för beställarorganisationen på Sandvik förmedlade kontakterna till de andra respondenterna då vi annars skulle ha haft svårt att veta vilka personer som kunde lämna relevant och användbar information. Dock är vi medvetna om att dessa personers bedömning på detta sätt fick stor betydelse för urvalet av intervjupersoner på respektive företag. Vi var noga med att framföra önskemål om de olika personerna, till exempel att de skulle vara ansvariga för de olika outsourcade avdelningarna.
2.4.2 VALIDITET OCH RELIABILITET
Validitet innebär att forskaren mäter de egenskaper som han har haft för avsikt att mäta (Thurén, 1994). Begreppet innebär även att ta reda på mätmetodens giltighet genom att använda den bästa metoden för att komma fram till det ”sanna” mätresultatet, vilket är en krävande process (Lekvall & Wahlbin, 2001). Enligt Denscombe (2000) kan resultatets validitet öka genom att forskaren i studiens slutsatser försöker bevara verkligheten som den är och inte göra allt för stora förenklingar. I studien har vi försökt uppnå detta genom att där vi har gjort förenklingar redogjort för dessa. Ytterligare ett sätt att öka validiteten på är enligt Denscombe (2000) om respondenten får möjlighet att ta del av och godkänna resultatet av intervjuutskriften så att de kan bekräfta att informationen stämmer överens med vad de har haft för avsikt att säga. Efter det att vi har skrivit ut intervjun har vi skickat den till berörda respondenter så att de har kunnat läsa igenom den och gett sitt samtycke till att informationen kan användas, citeras och publiceras i uppsatsen.
Reliabilitet innebär att forskningsresultatet blir det samma oavsett vem som genomför undersökningen (Kvale, 1997). För att kunna bestämma om undersökningens reliabilitet är god bör samma mätning genomföras flera
gånger i avsikt att försöka uppnå samma resultat (Befring, 1994). Om mätresultatet går att reproduceras av en annan forskare kan undersökningen sägas vara tillförlitlig och därmed ha en hög reliabilitet (Lekvall & Wahlbin, 2001). Vi är medvetna om att en annan person förmodligen hade kommit fram till ett något annorlunda resultat om de genomfört samma undersökning, beroende på att skilda personer tolkar och analyserar information på olika sätt. Eftersom vi har ställt intervjufrågorna ordagrant anser vi att en annan forskare borde ha fått liknande svar, men detta beror på intervjusituationen, varför reliabiliteten kan variera.
För att forskningen ska uppnå hög validitet och reliabilitet bör intervjun lämna utrymme för varierande frågeställningar och kombinerade sätt att registrera insamlat material, exempelvis genom att använda både bandspelare och fältanteckningar (Befring, 1994). Vi har i undersökningen använt oss av olika typer av frågeställningar i form av större, bredare frågor som respondenterna har fått resonera fritt kring och mer specifika frågor med kortare svar samt även använt både bandspelare och fältanteckningar som registreringssätt.
2.4.3 FORSKNINGSETIK
En forskare har i undersökningen ett förutbestämt problemområde och syfte där han försöker uppnå ett önskat resultat. Det är viktigt att ha i åtanke att uppnå en balans mellan att nå målet och ett okontroversiellt tillvägagångssätt. Det är därför av betydelse att forskaren har ett bra förhållningssätt till begreppen moral och etik. Enligt Collste (2002) innebär moral huruvida handlingar och ställningstaganden är att betrakta som rätt eller fel, det vill säga i praktiken. Etik handlar om att reflektera över de moraliska handlingarna samt de ställningstaganden forskaren gör, det vill säga i teorin.
Vi har försökt uppnå god etik genom att tydligt informera den tillfrågade om vad undersökningen handlar om och vilket tillvägagångssätt vi har tänkt använda. Detta för att respondenten ska veta vad det är denne ger samtycke till. Respondenten har fått möjlighet att ta ställning till om denne vill vara anonym eller om materialet som vi samlar in ska behandlas konfidentiellt, vilket vi då skulle ha respekterat. Det framkom inga sådana önskemål från respondenterna, men något som kan diskuteras är om detta får andra konsekvenser för studien. Kvale (1997) menar att det ofta föreligger en
konflikt mellan krav på konfidentialitet och grundläggande principer för vetenskaplig forskning, till exempel möjligheten för andra forskare att återskapa resultatet. Vi har gjort en avvägning mellan nackdelen med att publicera respondenternas namn i uppsatsen och fördelen med att presentera källorna så öppet som möjligt. Vår uppfattning är att öppenheten i det här fallet väger tyngre då vi inte tror att resultatet skulle ha påverkats i särskilt stor utsträckning om respondenterna hade behandlats med anonymitet. Det finns en möjlighet att vi skulle ha kunnat få ta del av mer känslig information om respondenterna varit försäkrade om att svaren skulle ha behandlats konfidentiellt. Vi tror dock inte att frågorna vi ställde var av särskilt känslig karaktär och vi tror heller inte att vi gick miste om några kontroversiella åsikter. Dessutom är samtliga respondenter vana vid att ställas inför liknande situationer som vid intervjutillfället och därför kan antas ha en känsla för vad de kan och inte kan säga. Att erbjuda de medverkande full anonymitet i studien hade också varit svårt att omsätta i praktiken då vårt tillvägagångssätt till stor del gick ut på att leta oss fram till rätt person på företaget. Därmed hade flera personer kännedom om respondentens medverkan.
Innan vi påbörjade samtalet frågade vi om vi fick spela in intervjun, något som en respondent inte samtyckte till och som vi då respekterade och istället förde fältanteckningar. En konsekvens av detta kan ha varit att viss information gått förlorad då det under intervjuns gång var svårt att hinna med att anteckna allt som respondenten svarade. För att uppnå god etik har vi även återgett intervjuerna så ordagrant och fullständigt som möjligt och respondenterna har även fått godkänna intervjuutskriften.