Jag kommer i detta kapitel redogöra för val av metod, urval, genomförandet, hur
databearbetningen har gått till, samt undersökningens reliabilitet och validitet. Metodkapitlet avslutas med de etiska hänsynstaganden jag har förhållit mig till.
3.1 Val av metod
Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lekens relation till barns motoriska utveckling. Bjereld, Demker och Hinnfors (2009) menar att både kvantitativa och kvalitativa metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag. I de kvalitativa
metoderna är forskaren ute efter kvalitéer eller egenskaper händelser har. Vid kvantitativa metoder är forskaren ute efter frågor som besvarar hur många, hur mycket och i vilken utsträckning. För att ta reda på hur förskollärare ser på lekens relation till barns motoriska utveckling har jag valt att göra intervjuer. Bryman (2011) menar att vid intervjuer sker en djupare förståelse kring ett fenomen. För att få ytterligare ett djup av mina intervjuer har jag valt kvalitativa intervjuer. Bryman (2011) hävdar att vid semistrukturerade intervjuer kan intervjuaren ställa ytterligare frågor utifrån det som uppfattas vara viktiga svar från
respondentens sida. Detta gör att intervjuaren kan ställa följdfrågor till respondenten om det skulle behövas. Författaren menar att syftet med semistrukturerade intervjuer som metod är att få fram information om respondentens attityder, värderingar och åsikter om det aktuella ämnet för intervjun. Varför jag valde intervjuer istället för enkäter är att intervjuer ger djupare
förståelse kring det som ska undersökas. Risken med att använda sig av kvalitativa intervjuer menar Johansson och Svedner (2010) är att det kan glida över till en strukturerad intervju. Vid kvalitativa intervjuer kan intervjuaren vara mer inställd på i vilken ordning som frågorna ska komma i och därför glömmer hen att lyssna till respondenten om vad hen har att säga.
3.2 Urval
För att få svar på undersökningens frågeställningar har 4 förskollärare intervjuats från olika förskolor i olika kommuner. De förskolor som kontaktades har varit både kommunala och privata för att få ytterligare en bredd i intervjuerna om de har haft olika inriktningar i
verksamheten. Enbart förskollärare har intervjuats för att veta mer om hur de ser på relationen mellan lek och motorisk utveckling. Urvalet skedde i en mellanstor stad i Sverige där en sökning på internet avgjorde vilka förskolor som kontaktades. Förskolechefen informerades om studiens syfte och som sedan meddelande till sina medarbetare att möjligheten fanns att delta i studien. För att få en bredd i intervjuerna har olika förskollärare intervjuats med olika yrkesår i förskolan. För att få en ännu bredd intervjuades förskollärare som har olika åldrar på sina barngrupper. Tre av respondenterna arbetar med åldersgruppen 1- 6 år och en av
respondenterna arbetar med åldersgruppen 1-3 år. Av de 5 frågade valde 4 att ställa upp för intervju, då en av respondenterna valde att tacka nej. Intervjuerna som skedde var frivilliga för samtliga förskollärare. För att skydda förskollärarnas identitet valde jag att döpa om deras namn till F1, F2, F3 och F4.
11
3.3 Genomförande
Löfgren (2014) menar att tiden i förskolan är en bristvara och att tempot är högt. Han råder till att ta kontakt med en förskola så tidigt som möjligt för att kunna förberedda och att
verksamheten ska kunna planeras utifrån att forskaren kommer och vill undersöka något.
Därför tog jag kontakt med förskolechefen först via telefon för att se om hens medarbetare hade tid till att göra intervjuer. Jag berättade om studiens syfte och om hur lång tid som intervjuerna beräknades att ta. Efter ett godkännande av förskolechefen att tiden räckte till för verksamheten skickade jag ut ett missivbrev till förskolechefen där det ingick ett
informationsbrev om studiens syfte och tidsaspekter för intervjun samt etiska
ställningstaganden. En samtyckesblankett skickades med i missivbrevet för att förskolechefen kunde mejla vidare till sina medarbetare. I samtyckesblanketten beskrevs vilka rättigheter respondenten har och vad hen samtyckte till.
Löfgren (2014) menar att en pilotintervju kan ge intervjuaren en trygghet i sina frågor och får prova sin intervjuguide ifall den låter bra. Därför tog jag tillfället i akt att göra en pilotintervju för att se om frågorna var bra. Johansson och Svedner (2010) menar att när pilotintervjuer har skett kan intervjuaren se om frågorna i intervjun kopplar till syftet och frågeställningarna med studien. Författarna hävdar även att vid inspelning av pilotintervjuerna och analyserat data kan intervjuaren få syn på och analysera sin frågeteknik. De menar också att intervjuaren kommer att upptäcka hur svårt det är att vara lyhörd och ställa goda uppföljningsfrågor.
Författarna poängterar också att ett fel vid kvalitativa intervjuer kan vara att intervjuaren inte lyssnar ordentligt på vad respondenten säger, utan tänker för mycket på nästa fråga som ska ställas. Jag gjorde en pilotintervju i syfte av det författarna säger, men också för att se hur mitt röstläge var inför varje fråga och vilket ord som det lades mest tonfall på. Genom att jag gjorde det här i min pilotintervju anser jag att det underlättade för de nästkommande intervjuerna och därmed fick jag ytterligare ett djup i intervjuerna. Efter att ha gjort en pilotintervju anser jag att det var lättare att lyssna efter centrala begrepp vid de andra intervjuerna som var nära kopplade till studiens syfte och frågeställningar.
Löfgren (2014) hävdar även att när intervjuaren skapar gott om tid, väljer plats med omsorg och förbereder sig själv och respondenten kommer det att leda till förtroendefyllda berättelser och ett aktivt lyssnade. Därför valde jag att vara flexibel i mitt bemötande med respondenten då hen fick välja plats och vilken tid som intervjun skulle ske. Det var i syfte för att underlätta för respondenten att vara avslappnad inför intervjun. Vid intervjutillfället fylldes
samtyckesblanketterna i för de respondenter som inte hade gjort det innan. Jag berättade återigen om studiens syfte och vilka rättigheter som respondenten hade. Innan intervjuerna började talade jag om för respondenterna att det hade rätt att avbryta när de ville. Jag frågade också respondenterna om det var okej att spela in intervjuerna, vilket alla respondenter godkände. Genom att jag förde anteckningar under intervjun blev det en paus under tiden och respondenten hade då möjlighet att fylla i om det saknades något. Johansson och Svedner (2010) menar att föra anteckningar kan ge respondenten ytterligare tid till reflektion av sitt svar och därmed kunna gå vidare med sina tankebanor. Författarna menar att skriva ner svaren blir ett naturligt sätt med spegling eftersom intervjuaren sammanfattar det viktigaste som har sagts. Därför förde jag anteckningar under tiden intervjuerna pågick för att sedan sammanfatta allt som hade sagts och för att se om jag hade tolkat deras svar rätt. Intervjuerna har varierat mellan 20- 35 minuter. Alla intervjuer som har genomförts har haft en variation och varit givande för den här studien.
12
3.4 Databearbetning
Backman (2016) menar att föra anteckningar vid intervjuerna kan ses som en bra hjälp i analysen av materialet. Därför valde jag att använda mig av anteckningar vid
intervjutillfällena. Det här underlättade för mig om vilka mönster och teman som skulle analyseras. Bryman (2011) menar att intervjuaren bör analysera materialet ganska snart för att inte bearbetningen ska bli oövervinnerlig. En annan fördel med att göra analysen kontinuerlig är att forskaren kan hitta teman som dyker upp i materialet. Jag valde att transkribera
materialet direkt vid avslutad intervju. Efter att ha gjort en första transkribering valde jag att lyssna till intervjuerna en gång till för att säkerhetsställa att allt har kommit med och att ingenting hade hörts fel med hjälp av att jag hade alla anteckningarna framför mig.
Vid transkriberingen använde jag mig utav olika färgpennor för att stryka under allt som besvarade mina frågeställningar, genom att ha olika färgpennor för varje frågeställning. Det är i syfte med att hitta olika mönster för att göra teman, samt vilka olika likheter och skillnader som fanns mellan svaren. Utifrån de olika teman som presenteras används rubriker i resultatet för att underlätta studiens syfte och frågeställningar. Databearbetningen lästes utifrån ett par översiktglasögon först för att få en helhetsbild av allt insamlat material. Med hjälp av den valda teoretiska utgångspunkten, det fenomenologiska perspektivet, har olika teman att letas efter, vilket kom upp efter teorin. Därefter lästes den insamlade data upp flera gånger då jag hade frågeställningarna framför mig för att leta svar på undersökningens frågeställningar och syfte. Genom de inspelade intervjuerna underlättade det transkriberingen genom att jag kunde lyssna på intervjuerna flera gånger.
3.5 Reliabilitet och validitet
Bryman (2011) menar att begreppen reliabilitet och validitet är vanliga vid kvantitativ studie och kvalitativ studie. Begreppen skiljer sig åt beroende på om en studie är kvantitativ eller kvalitativ. Den här studien utgår från en kvalitativ forskning vilket innebär att jag har noggrant beskrivit val av metod, urval, hur genomförandet av studien har gått till, hur databearbetningen har gått till vilket är centralt för att kunna skapa och bedöma kvalitén i studien.
Validitet innebär att forskaren undersöker det som hen i syftet har avsett att undersöka (Roos, 2014). Bjereld et al. (2009) menar att validitet innebär i vilken utsträckning vi sannerligen undersöker det vi har för avsikt att undersöka. Validiteten är hög i den mån om man verkligen mäter det man avser att mäta. I min studie är syftet att bidra med kunskap om hur
förskollärare ser på lekens relation till barns motoriska utveckling. Eftersom jag har intervjuat förskollärare om hur de ser på lekens relation till barns motoriska utveckling har min
undersökning hög grad av validitet.
Bjereld et al. (2009) menar att reliabilitet är beroende på hur undersökningen mäts.
Författarna menar att reliabiliteten kan prövas på olika sätt då en annan forskare kan prova att göra samma undersökning. Vid observationer och intervjuer är forskaren själv mätinstrument och kan omedvetet påverka de svar som ges. Det finns vissa mätinstrument som forskaren kan använda sig av för att mäta reliabiliteten i intervjuerna. Genom att byta plats på frågorna i några av intervjuerna för att se om ordningen på frågorna kan påverka resultaten. Genom att minska denna svårighet kan forskaren spela in eller intervjua samma person en gång till. I
13
denna undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts i förhållande till syfte och frågeställningarna. Vid pilotintervjun såg jag om frågorna behövdes bytas plats för att se om ordningen på frågorna kunde påverka resultaten. I min studie har jag lyssnat på intervjuerna en gång till för att ta ställning till om allting har kommit med efter transkriberingen med hjälp av att ha den skrivna texten framför mig. Reliabiliteten i studien kan vara en utmaning
eftersom studien utgår från semistrukturerade intervjuer vilket gör att det inte skulle bli samma resultat om en annan forskare gjorde samma undersökning. Det kan bland annat bero på att personkemin mellan intervjuaren och respondenten kan skilja sig och därmed ge olika svar menar Bjereld et al. (2009).
3.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2011) nämner fyra forskningsetiska aspekter som ska genomsyra hela forskningsprocessen och det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vetenskapsrådet menar att forskningen ska skydda individerna som deltar. Roos (2014) menar att högskolelagen (1 kap. 3a §) lägger vikt vid att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska skyddas i högskolorna. Vetenskapsrådet (2011) poängterar att forskaren ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna. Forskningen och dess etik är placerat i ett kulturellt och socialt sammanhang. För att skydda respondenterna har jag valt att använda mig av kodnycklar och att anonymisera svaren (Vetenskapsrådet, 2011).
Urvalet av förskolor har skett i olika kommuner för att få en variation av resultatet.
3.6.1 Informationskravet
För informationskravet är det viktigt att respondenten får reda på vad studien handlar om och att undersökningen är frivillig samt att uppgifter som samlas in under intervjun kommer endast att användas i forskningens syfte. För de respondenter som är med i undersökningen har de rätt till att hoppa av när de vill (Vetenskapsrådet, 2011). Jag kontaktade
förskolecheferna och gav informationen om arbetet och dess syfte. Sedan fick de förfrågan om förskollärare på deras förskola ville medverka i arbetet. Därefter ringde jag till respektive förskollärare som ville vara med och berättade om arbetets syfte och tilldelades
informationsbrevet.
3.6.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta ett samtycke från personer som medverkar i studien, där den personen som medverkar i studien har rätt att självständigt bestämma att den vill delta och hur länge den vill delta. Personen som samtycker ska inte får några negativa följder ifall hen väljer att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2011). I
samtyckesblanketten till förskollärarna gavs det möjlighet till respondenten att samtycka till studien. I missivbrevet som skickades ut till förskollärarna, stod det om deras rättigheter, att det är frivilligt att delta i studien och att det när som helst kunde avbryta sin medverkan när de ville.
3.6.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet handlar om att forskaren ska ge personerna som deltar i studien konfidentialitet som innebär att deras personuppgifter och information som kommer fram i studien inte ska finnas tillgängliga för obehöriga. Personerna som deltar har rätt till att vara
14
anonyma (Vetenskapsrådet, 2011). Det innebär i min studie att jag nämner de personer som deltar med andra namn i undersökningen. Vid intervjuerna kommer samtalen att transkriberas till en dator och raderas från telefon. Datorn används enbart av mig som forskare och vid avslutad studie ska allt intervjumaterial förstöras.
3.6.4 Nyttjandekravet
Detta krav innebär att alla uppgifter och den information som har framkommit om enskilda personer i forskningen endast får användas till det som har nämnts som forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2011). I den här studien har alla respondenter som medverkat fått
information om de uppgifter och information som de delar med sig av endast kommer att användas till studien. Det som kom fram genom intervjuerna har bearbetats under tiden studiens gång och har efter avslutad studie har allt material förstörts.
15