Vidare forskning

I en vidare forskning skulle det vara intressant att göra en jämförelse studie mellan 2 och 5 åringar om hur de leker olika i inomhusmiljöer eller utomhusmiljöer och vad de skiljer sig dem emellan. För att göra ytterligare en jämförelse skulle det vara intressant att se barnens uppfattningar och vad de skiljer sig till skillnad mot pedagogernas uppfattningar. Det skulle även vara intressant att se hur det skiljer sig mellan olika städer och vilken typ av inriktning som förskolor har. Ytterligare i vidare forskning skulle det vara intressant att se vad

förskolechefer och andra ledare som arbetar med organisation av förskolan om vad de tror är pedagogers uppfattningar om relationen mellan lek och motorisk utveckling.

30

Referenser

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, J. (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.).

Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en

livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (s. 9- 49). Lund:

Studentlitteratur.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bjørgen, K. (2012). Fysisk lek i barnehagens uterom: 5 åringers erfaring med kroppslig fysisk lek i barnehagens uterom. Trondheim: Nordisk förskoleforskning.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008) Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel. (s. 87- 106). Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Emilsson, I-L. (2014) Sandlådan med nya glasögon. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K.

Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 81–91).

Stockholm: Liber.

Ericsson, I. (2005). Rör dig- lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet: samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens

folkhälsoinstitut.

Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000) Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Haugen, S., Løkken, G., & Röthle, M. (2006) Hur kommer småbarnspedagogiken till?. I G.

Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (s. 13- 25). Stockholm: Liber.

Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek:

meningsskapande genom den levda kroppen. Licentiatavhandling Karlstad:

Karlstads universitet, 2014. Karlstad.

Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare

31

Jensen, M. (2008). Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.

Jensen, M. (2013). Lekteorier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsförlaget.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Lillemyr, O.F. (1990). Lek på allvar: teorier om lek under förskoleåren. Lund:

Studentlitteratur.

Løge Hagen, T. & Bjarne Lysklett, O. (2006). Små barn i uterummet. I G. Løkken, S. Haugen

& M. Röthle (Red.) Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska ø förhållningssätt. (s. 133- 148). Stockholm: Liber.

Løkken, G. (2006). Toddlaren som kroppssubjekt. I G. Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (s.

28- 40). Stockholm: Liber.

Løkken, G., Haugen, S. & Röthle, M. (red.) (2006). Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Löfgren, H. (2014) Goda skäl att lyssna på förskollärares berättelser. I A. Löfdahl, M.

Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori.

(s. 144–156). Stockholm: Liber

Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. (1. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Roos, C. (2014) Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, M.

Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. ( s. 46–57). Stockholm: Liber.

Röthle, M. (2006). Mötet med de lekande barnen. I G. Lokken, S. Haugen & M. Röthle (Red.). Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (s.

114-132). Stockholm: Liber.

Sigmundsson, H. & Pedersen, A.V. (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur.

32

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

1

Bilagor

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Jag heter Lina Nilsson och läser termin 6 på Förskollärarprogrammet vid Karlstads

Universitet. Just nu arbetar jag med mitt examensarbete där syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lekens relation till barns motoriska utveckling.

Jag har varit i kontakt med förskolechefen och fått klartecken om att jag kan få komma till er.

Jag kommer att använda mig utav intervjuer med förskollärare och de beräknas ta ca 30-45 minuter. Det är frivilligt att delta i intervjun där respondenten kan avbryta sin medverkan när den önskar.

Jag utgår ifrån god forskningssed vilket innebär att all insamlad data kommer att behandlas med största anonymitet och tystnadsplikt. All insamlad data kommer endast att användas till mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till den insamlade materialet.

När studien är godkänd kommer samtliga data att raderas och alla namn på förskollärare och förskola kommer att bytas ut när studien publiceras.

Tack för ditt deltagande!

Med vänlig Hälsning Lina Nilsson

070- xxx xx xx

xxxxxx@hotmail.com

2 Bilaga 2

Samtyckesblankett

Jag har tagit del av studiens syfte och upplägg och vill delta i en intervju om förskollärarnas syn på lekens betydelse för barns motoriska utveckling. Jag är medveten om och samtycker till att:

- Deltagandet är frivilligt och jag när som helst kan välja att avbryta deltagandet utan en motivering

- Att jag kommer att behandlas med anonymitet och tystnadsplikt

- Att studenten får använda, behandla och redovisa resultat från intervjun till sitt exa-mensarbete och att studenten efter godkänt resultat kommer ansvara för att förstöra in-samlat material

Ja, jag samtycker Nej, jag samtycker inte

___________________________________________________________________________

Ort och datum Namnunderskrift Vid frågor kontakta

Lina Nilsson 07X-xxxxxxx

xxxxxx@hotmail.com

3 Bilaga 3

Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor:

Ålder? Arbetserfarenhet?

Hur beskriver förskollärare relationen lek och motorisk utveckling?

När du hör lek och motorisk utveckling, vad tänker du då på?

Hur tycker du att lek och motorisk utveckling hör samman?

Hur ser du att leken kan bidra till barnens motoriska utveckling? Hur, Vilka lekar i så fall?

Hur ser du att barns olika motoriska utveckling påverkar leken? Kan du ge något konkret ex-empel?

Hur beskriver förskollärare sin pedagogiska roll vad gäller lek och motorisk utveckling?

På vilket sätt ser du din roll i relation till lek och motorisk utveckling? Hur delaktig är du i barns motoriska lekar?

Hur planerar ni verksamheten för att ge utrymme för lekar som bidrar till barns motoriska utveckling? Hur skapar ni förutsättningar i miljön för detta inomhus respektive utomhus? Kan du ge något konkret exempel?

Hur ger ni möjlighet för barnen att leka lekar som kan bidra till deras motoriska utveckling?

Kan du ge något konkret exempel?

Vilka möjligheter respektive utmaningar finns det i arbetet med att skapa möjligheter för barn att leka lekar som bidrar till motorisk utveckling? Kan du ge något konkret exempel? (Be-skriv, ge exempel)