Metodologisk diskussion

Det finns alltid risk för subjektivitet i någon grad som kan påverka resultatet. Vald forskningsdesign med en induktiv ansats minskar dock denna tendens. Den tematiska analysen möjliggör för forskaren att hålla sig nära det empiriska materialet, vilket begränsar subjektiviteten. Datanärhet underlättas av att analysmetodens olika faser är noggrant beskrivna. Att forskare som bedriver likande studier intar en funktionell och personlig reflexivitet möjliggör även en kritisk granskning av studien.

En svaghet i studien är det begränsade antalet intervjuer. Bryant och Charmaz menar dock att ju bättre kvalitet det är på data som samlas in, desto färre intervjuer kan studien omfatta. Om intervjuerna är fokuserade så koncentreras innehållet och färre respondenter behöver tillfrågas för att nå samma mängd kvalitativ data (2007:230). Arbetet är cykliskt där data samlas in och analyseras, vilket leder till omformuleringar och mer insamling av data tills mättnad uppstår (David och Sutton 2016:105). Studien hade kunnat omfatta fler intervjuer men uppsatsförfattaren bedömer att de sju intervjuerna genererade den empirin som behövdes för att uppnå syftet och svara på forskningsfrågan och att det därmed inte skulle tillföra något med ytterligare intervjuer.

En styrka med den framtagna tematiska modellen är att den skulle kunna prövas på ett större urval vid en annan studie. Det som studeras är ett tidigare outforskat område som nu har studerats och fått ett teoretiskt bidrag. En annan styrka är studiens transparens och spårbarhet men exempelvis en narrativ analys eller en teoriprövande modell skulle kunna leda till annat resultat och andra slutsatser.

Sida 54 av 60

5.5. Praktiska implikationer

Försvarsmakten framhäver ofta att personalen är den viktigaste resursen i organisationen men för att personalen ska kunna agera och uppnå positiva effekter krävs ibland att risker tas. Oaktat om det medför något positivt eller negativt så måste det råda en attityd och acceptans för detta. För att främja en förändring av attityd och öka acceptans för risktagning kan resultatet av denna studie användas i Försvarsmaktens utbildningar för taktiska officerare inom ramen för diskussioner om risk och risktagning i syfte att utveckla officersprofessionen. Detta har även efterfrågats av respondenterna i studien.

5.6. Fortsatt forskning

Denna studie har främst bidragit till ny kunskap inom krigsvetenskapen och riskforskningsområdet. Studien kan ses som ett avstamp för fortsatt forskning inom ämnet risktagning. Resultatdelen och den tematiska kartan går att omvandla till en enkätstudie och därigenom undersöka ämnet med en deduktiv ansats på ett bredare urval inom armén men även inom Försvarsmakten. Därmed kan resultatet valideras mot andra ledningsnivåer inom organisationen för att se om de ogynnsamma aspekterna eller möjligheterna och förutsättningarna är desamma eller hur det skiljer sig åt inom de olika nivåerna. Studien har resulterat i en utveckling av Slovics kognitiva karta för att kunna användas i fortsatt forskning och genom regressionsanalys undersöka vilken påverkan faktorerna A och B har på risktagning inom det militära genom att studera specifika risker i en militär kontext. Det har under studiens genomförande även framkommit intressanta uppfattningar som innebär att karriär kan ses som hinder för risktagning. Denna uppfattning skulle kunna skapa indirekta incitament för återhållsamhet och passivitet, när risker väl måste tas. Att studera detta fenomen särskilt är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning.

Sida 55 av 60

6.

Bilaga intervjuguide

Introduktionsfrågor

 Hur länge har du arbetat som officer på den taktiska nivån?

 Vilken befattning innehar du nu? (vilken befattning hade du senast du var på den taktiska nivån?)

 Har du tjänstgjort utomlands?

Intervjufrågor

Risk

 Hur definierar du risk?

 Har du fått lära dig något om risk i din utbildning/yrkesroll?  Hur är du tränad för risk?

 Ser du risk som något positivt eller negativt? Varför?

 På vilket sätt har insatsförsvaret påverkat ditt sätt till risk och risktagning?

Risktagning

 Vad kännetecknar risktagning, dess karaktäristiska?  Hur definierar du risktagning på taktisk nivå?

 Hur uppfattar du att inställningen till risktagning är på: - Individnivån?

- Gruppnivån?

- Organisationsnivån?

 Vilka förutsättningar anser du måste finnas för att ta en risk? - Kan du ge exempel på situationer?

 Vad begränsar dig att ta en risk?

- Kan du ge exempel på situationer?  Vad skulle du säga riskeras vid en risktagning?  Vad är det centrala värdet med att ta en risk?

- Vad riskerar man själv med sin risktagning anser du? - Vad kan man riskera mycket för?

 Hur skiljer sig förväntan på graden av risktagning mellan offensiven och defensiven?

Sida 56 av 60  Hur påverkar risktagande officeren då denne har en stridandebefattning såväl som

administrativa uppgifter?

 Hur skulle du vilja att risktagning manifesteras i Armén?

Riskbeteende

 Hur definierar du riskbeteende?

 Hur skulle du beskriva riskbeteendet på den taktiska nivån?

 Hur uppfattar du förhållandet mellan initiativet och riskbenägenhet?

Avslutande frågor

 Är det något du känner att du vill förtydliga eller lägga till?  Kan jag återkomma om jag har behov av några förtydliganden?  Önskar du få information om studiens fortsatta arbete?

Sida 57 av 60

7.

Referenser

Böcker och vetenskapliga artiklar

Alvinius, A. Starrin, B och Larsson, G (2016). Reflexive serendipity: grounded theory and serendipity in disaster management and military research. Qualitative Sociology Review, 12 (3): 28-42.

Aven, T och Renn, O (2009). On risk defined as an event where the outcome is uncertain. Journal of Risk Research, 12 (1): 1-11.

Bartone, P. Johnsen, B. Eid, J. Brun, W. Laberg, J och Wiskoff, M (2002). Factors Influencing Small-Unit Cohesion in Norwegian Navy Officer Cadets. Military psychology, 14 (1): 1-22.

Ben-Zur, H och Zeidner, M. (2009). Threat to life and risk-taking behaviors: A review of empirical findings and explanatory models. Society for Personality and Social Psychology, 13 (2): 109–128.

Boyer, T (2006). The development of risk-taking: A multi-perspective review. Developmental Review, 26 (3): 291–345.

Braun, V och Clarke, V (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2): 77–101.

Braun, V och Clarke, V (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners (1. ed.). Thousand Oaks, California: SAGE Publications.

Braun, V och Clarke, V (2020). One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 1-25.

Breivik, B. Svela Sand, T och Sookermany, A (2019). Risk-Taking and Sensation Seeking in Military Contexts: A Literature Review. SAGE open Journal, 9 (1): 1-13.

Bryant, A och Charmaz, K (2007). The SAGE handbook of grounded theory. London: SAGE Publications.

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber AB. Byrnes, J. Miller, D och Schafer, W (1999). Gender Differences in Risk Taking: A Meta-

Analysis. Psychological bulletin, 125 (3): 367–383.

Börjesson, M (2020). The psychology of risk and safety in the military: A balancing

act (doktorsavhandling), Avdelningen för sociala och psykologiska studier. Karlstad: Karlstads universitet.

Börjesson, M. Österberg, J och Enander, A (2011). Risk and Safety Attitudes Among Conscripts During Compulsory Military Training. Military Psychology, 23 (6): 659- 684.

Clarke, V och Braun, V (2017). Thematic analysis. Journal of Positive Psychology, 12 (3): 297–298.

Sida 58 av 60 Clausewitz, C von (1991). Om kriget. Översatt av Hjalmar Mårtenson. Stockholm: Bonnier

fakta.

David, M och Sutton, C. D (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Översatt av Sven-Erik Torhell. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M (2017). The good research guide: for small-scale social research projects. Upplaga 6. London: Open University Press.

Eldh, A. C. Årestedt, L och Berterö, C (2020). Quotations in Qualitative Studies: Reflections on Constituents, Custom, and Purpose. International Journal of Qualitative Methods, 19: 1-6.

Enander, A (2020). Från storm till terror: individuella och kollektiva reaktioner vid samhällskriser. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.

Enander, A och Börjesson, M (2018). Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.

Fischhoff, B. Slovic, P och Lichtenstein, S (1978). How Safe is safe enough? A psychometric study of attitudes towards technological risk and benefits. Policy Sciences, 9 (2): 127-

152.

Friman, Y. Kylin, C. Hede, S och Enander, A (2009). ”Man vill ju spela match, inte bara sitta på avbytarbänken”. Riskperception och kommunikation i förberedelser för en

utlandsmission: En kvalitativ studie. Karlstad: Försvarshögskolan.

Ho, K. H. M. Chiang, V. C. L och Leung, D (2017). Hermeneutic phenomenological analysis: the ‘possibility’ beyond ‘actuality’ in thematic analysis. Journal of Advanced Nursing, 73 (7): 1757–1766.

Johansen, R (2013). The impact of military identity on performance in the Norwegian armed forces (doktorsavhandling), Department of Psychosocial Science. Bergen: University of Bergen.

Johnson, D. Wrangham, R och Rosen, S (2002). Is military incompetence adaptive? An empirical test with risk-taking behaviour in modern warfare. Evolution and Human Behavior, 23 (4): 245–264.

Kellstedt, P. M och Whitten, G. D (2018). The fundamentals of political science research. Upplaga 3. New York: Cambridge University Press.

Killgore, W. Cotting, D. Thomas, J. Cox, A. McGurk, D. Vo, A. Castro, C och Hoge, C (2008). Post-combat invincibility: Violent combat experiences are associated with increased risk-taking propensity following deployment. Journal of Psychiatric Research, 42 (13): 1112-1121.

Kvale, S och Brinkmann, S (2010). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur AB.

Lanir, Z. Fischhoff, B och Johnson, S (1988). Military risk‐taking: C3I and the cognitive functions of boldness in war. The Journal of Strategic Studies, 11 (1): 96-114.

Sida 59 av 60 Lind, W (1985). Maneuver warfare handbook. Boulder: Westview.

Lopes, L (1987). Between hope and fear: The psychology of risk. Advances in experimental social psychology, 20: 255-295.

Lupton, D (1999). Risk. London: Routledge.

Luttwak, E (2001). Strategy: the logic of war and peace. Rev. and enl. ed. Cambridge, Massachusetts. London: Belknap Press of Harvard University Press.

Nicholson, N. Soane, E. Fenton‐O'Creevy, M och Willman, P (2005). Personality and domain‐specific risk taking. Journal of Risk Research, 8 (2): 157-176.

Nowell, L. Norris, J. White, D och Moules, N (2017). Thematic Analysis: Striving to Meet the Trustworthiness Criteria. International Journal of Qualitative Methods, 16 (1): 1-13. Olofsson, A och Öhman, S (2011). Risker i det moderna samhället: Samhällsvetenskapliga

perspektivet. Upplaga 1:2. Lund: Studentlitteratur.

Palmgren, A och Wikström, N (2018). Auftragstaktik och uppdragstaktik. I Thunholm, P. Widén, J och Wikström, N (red). Militära arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap. Malmö: Universus Academic Press, 49-77.

della Porta, D och Keating, M (2008). Approaches and methodologies in the social sciences: a pluralist perspective. Cambridge: Cambridge University Press.

Renn, O (1998). Three decades of risk research: accomplishments and new challenges. Journal of Risk Research, 1 (1): 49-71.

Rienecker, L och Stray Jørgensen, P (2017). Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4. Stockholm: Liber.

Shamir, E och Ben-Ari, E (2018). The Rise of Special Operations Forces: Generalized Specialization, Boundary Spanning and Military Autonomy. Journal of Strategic Studies, 4 (3): 335-371.

Shamir, E (2011). Transforming command: the pursuit of mission command in the U.S., British, and Israeli armies. Stanford, California: Stanford University Press.

Sicard, B. Nationale, M. Jouve, E och Blin, O (2001). Risk Propensity Assessment in Military Special Operations. Military Medicine, 166 (10): 871-874.

Sjöberg, L (2000a). Perceived risk and tampering with nature. Journal of Risk Research, 3 (4): 353-367.

Sjöberg, L (2000b). Factors in Risk Perception. Risk Analysis, 20 (1): 1-12.

Sjöberg, L (2001). Limits of Knowledge and the Limited Importance of Trust. Risk Analysis, 21 (1): 189-198.

Sida 60 av 60 Slovic, P. Finucane, M. Peters, E och MacGregor, D (2004). Risk as Analysis and Risk as

Feelings: Some Thoughts about Affect, Reason, Risk, and Rationality. Risk Analysis, 24 (2): 311-322.

Vertzberger, Y (1998). Risk taking and decision making: foreign military intervention decisions. Stanford, California: Stanford University Press.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Widén, J och Ångström, J (2005). Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten

Rapporter

Kavanagh, J (2005). Stress and performance: A review of the literature and its applicability to the military. RAND Corporation,1-55.

https://www.rand.org/pubs/technical_reports/TR192.html (Tillgänglig 2021-04-08).

Försvarspublikationer

Försvarsmakten (2013). Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten.

Försvarsmakten (2016). Militärstrategisk doktrin – MSD 16. Stockholm: Försvarsmakten Försvarsmakten (2020). Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten.

Internetkällor

Folkhälsomyndigheten (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer- for-att-minska-spridningen-av-covid-19/ (Tillgänglig 2021-01-11).

Försvarshögskolan (2021). Krigsvetenskap. https://www.fhs.se/forskning/var- forskning/krigsvetenskap.html (Tillgänglig 2021-05-24) Intervjuer av respondenter Respondent 1 2021-01-18 Respondent 2 2021-01-19 Respondent 3 2021-01-22 Respondent 4 2021-01-25 Respondent 5 2021-01-26 Respondent 6 2021-01-28 Respondent 7 2021-02-01