Sida 1 av 60
Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Jonas Landqvist HOP 19-21
Handledare Antal ord: 19712
Docent Aida Alvinius Beteckning Kurskod
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
Risktagning inom armén
Hur förstås risktagning av taktiska officerare i armén på individ- och
organisationsnivå?
Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt inom olika discipliner. I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk.
Studien syftar till att generera ny kunskap om hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Förståelsen för vilka mekanismer som begränsar eller möjliggör för den taktiska officeren i den svenska armén att ta risker kan ökas genom en induktiv ansats där data från kvalitativa intervjuer med arméofficerare analyseras genom tematisk analys.
Resultatet visar att risktagning kan förstås genom två teman: ogynnsamma aspekter respektive möjligheter och förutsättningar. Begränsningar för risktagning utgår från strukturella hinder som är inbyggda inom organisationen och som är svåra att förändra. Risktagning begränsas även ur ett individ- och grupperspektiv där karriär, förtroende och livsförändringar påverkar riskbenägenheten. Möjligheter för risktagning utgår från nationell kontext, det vill säga försvaret av Sverige, där risktagning är mer accepterat än vid internationella insatser. Ur ett individ- och grupperspektiv är förutsättningarna mod, erfarenhet, personlig mognad och förtroende faktorer som möjliggör risktagning. En ledningsfilosofi som styrs av en uppgift, syfte och där individen själv värderar risk mot uppgift förutsätter att det måste finnas acceptans för misslyckanden, som risktagning kan medföra, för att en risk ska tas.
Nyckelord:
Sida 2 av 60
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1. Problemformulering ... 4
1.2. Syfte och frågeställning ... 6
1.3. Avgränsningar ... 7 1.4. Centrala begrepp ... 7 1.4.1. Risk ... 7 1.4.2. Risktagning ... 8 1.4.3. Riskperception ... 9 1.4.4. Riskbenägenhet ... 9
2. FORSKNINGSÖVERSIKT OCH TEORIER ... 10
2.1. Tidigare forskning ... 10 2.2. Psykologisk riskforskning ... 12 2.3. Krigsvetenskaplig riskforskning ... 13 2.4. Teori om riskperception ... 16 2.5. Studiens forskningsbidrag ... 18 3. METOD ... 19 3.1. Vetenskapsfilosofisk utgångspunkt ... 19 3.2. Forskningsdesign ... 20
3.3. Urval, förberedelser och genomförande av intervjuer samt transkribering ... 21
3.4. Dataanalys – Tematisk analys ... 23
3.5. Inom- och utomvetenskaplig relevans ... 25
3.6. Kritisk reflektion av vald litteratur ... 26
3.7. Reflexivitet och kvalitetskrav ... 26
3.8. Forskningsetiska överväganden ... 28
4. RESULTAT ... 29
4.1. Tema ogynnsamma aspekter ... 30
4.1.1. Undertema strukturella organisatoriska hinder ... 30
4.1.2. Undertema individ och grupp ... 35
4.2. Tema förutsättningar och möjligheter ... 39
4.2.1. Undertema arena ... 39
4.2.2. Undertema individ och grupp ... 41
4.2.3. Undertema ledningsfilosofi ... 43
5. DISKUSSION ... 46
Sida 3 av 60
5.2. Tema ogynnsamma aspekter ... 47
5.3. Tema förutsättningar och möjligheter ... 50
5.4. Metodologisk diskussion ... 53 5.5. Praktiska implikationer ... 54 5.6. Fortsatt forskning ... 54 6. BILAGA INTERVJUGUIDE... 55 7. REFERENSER ... 57
Figurförteckning
Figur 1 Slovics kognitiva karta ... 17Figur 2 Sammanfattad datamängd ... 25
Figur 3 Tematiskt resultat ... 29
Sida 4 av 60
1.
Inledning
Kapitlet inleds med ett perspektiv på risk i det militära. Därefter redovisas problemformulering, syfte och frågeställning. Slutligen klargörs avgränsningar och centrala begrepp för studien.
Två fjärdedelar av de faktorer, på vilka beslut och handling grundar sig i krig, är inhöljda i ett töcken av större eller mindre ovisshet […] Krig är ett tillfälligheternas spel. Ingen annan mänsklig aktivitet ger dem mera utrymme. Ingen annan aktivitet har heller en sådan fortlöpande och mångsidig kontakt med slumpen. Den gör allting mera ovisst och påverkar hela händelseutvecklingen. (Clausewitz 1991:58-59)
Citatet ovan är talande för vikten av risker och risktagning inom militär verksamhet. Ovisshet, komplexitet och osäkerhet är grundläggande komponenter i begreppet risk. Dessa komponenter är sammankopplade med varandra. Militär verksamhet medför alltid risk i någon mån enligt Enander och Börjesson (2018:35, 176) och risktagning kommer vara nödvändigt för att effektivt kunna hantera komplexiteten och osäkra utmaningar som militär verksamhet innebär (Försvarsmakten 2020:118; Enander och Börjesson 2018:61).
1.1. Problemformulering
Manöverkrigföring och uppdagstaktik medför ökad risk för materiella och personella resurser. Det innebär att acceptans måste råda vad gäller förvirring och oordning som en risktagning kan innebära oavsett om uppgiftslösningen får ett positivt eller negativt utfall (Lind 1985:7; Lutwak 2001:115; Shamir 2011:26). Det kommande avsnittet inleds därför med hur risk och riskrelaterade begrepp beskrivs i militär doktrin, psykologisk forskning samt i krigsvetenskaplig forskning för att utgöra en bakgrund till den kunskapslucka som studien ämnar fylla.
Risker och risktagning är inneboende faktorer i militär verksamhet. Detta återspeglas i att risk hanteras som en parameter i såväl planeringsarbete som genomförande. Beslut medför någon grad av risk eftersom de ofta fattas med stöd i osäkert underlag (Enander och Börjesson 2018:168). Ur ett taktiskt perspektiv i strid mot en tänkande motståndare, kommer utfallet alltid vara ovisst och konsekvenserna av ageranden svåra att förutspå.
Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik, som främjar bland annat initiativkraft och beslutsamhet, gör att chefer får långtgående mandat att motverka effekten av krigföringens kaos (Widén och Ångström 2005:100; Försvarsmakten 2013:67-68). Detta medför att det i rollen som chef ingår att fatta beslut som ofta innebär att acceptera viss risk.
Sida 5 av 60 Eftersom militär verksamhet innefattar risker och risktagning torde begreppen och dess innebörder vara väl dokumenterade och problematiserade i Försvarsmaktens doktriner och reglementen. I Militärstrategisk doktrin - MSD16 (Försvarsmakten 2020) varken nämns, definieras eller förklaras risktagning som begrepp. I Doktrin för gemensamma operationer (Försvarsmakten 2020) nämns begreppet risktagning fyra gånger. I denna doktrin beskrivs att begreppet är relaterat till hotet och uppdraget och kräver således olika behov av skyddsåtgärder. Det förklaras att lägesuppfattningen utgör en viktig faktor för att kunna åstadkomma en balanserad risktagning. Krigets natur är att likställa med osäkerhet och osäkerhet medför alltid risktagning. Doktrin för gemensamma operationer beskriver också att risktagning är en naturlig del i militär verksamhet. Risker i sig medger även möjligheter, men för att bedöma graden av risktagning krävs förmåga att se hur operationer utvecklas på sikt (Försvarsmakten 2020:45, 88, 118-119). I Arméreglemente taktik från 2013 är begreppet risktagning främst riktat mot chefens ledarskap, där förmåga att agera krävs även om det innebär risktagning (Försvarsmakten 2013:101).
En chef måste våga ta risker för att kunna använda uppkomna möjligheter. Risktagning är en övervägd, och ibland planerad, del av verksamheten. Chefen måste alltid väga den förväntade vinsten av ett agerande mot bedömd risk. (Försvarsmakten 2013:102)
Citatet från Arméreglemente taktik belyser inte komplexiteten i begreppet utan utgör snarare ett konstaterande av risktagning som en naturlig komponent av beslutsfattning för en officer i chefsposition.
I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk. Risk är det som är mest beforskat inom olika vetenskapliga discipliner. Risk och riskbenägenhet är närbesläktade begrepp som nämns i relation till risktagning. Det finns omfattande forskning om risk från ett psykologiskt perspektiv. Personlighet, ledarskap, demografi, personliga attribut och egenskaper nämns som betydande för risk och risktagning. Trots detta menar forskare att det finns få studier där detta är tillämpbart på risk och risktagning i en militär kontext (Börjesson 2020:28; Börjesson, Österberg och Enander 2011:661).
Det finns studier om risk i det militära.1 Dessa är emellertid oftast kontextuellt knutna, tvärdisciplinära och spridda vilket gör att det behövs mer forskning att få en mer holistisk och aktuell förståelse för fenomenet.
1 Se avsnitt: Forskningsöversikt och teorier.
Sida 6 av 60 Det finns behov av att studera risktagning för att bidra inomvetenskapligt med ny kunskap till ämnet krigsvetenskap. Vilken betydelse Försvarsmakten som organisation har och den samhälleliga kontexten i övrigt som berör just taktiska officerare, har inte studerats närmare vad gäller riskperception och riskbenägenhet. I synnerhet vilka strukturella möjligheter och begränsningar som finns i den miljön vad gäller risktagning. Det saknas vetenskaplig analys, kategorisering av och förståelse för hur taktiska officerare inom armén uppfattar och värderar risk för att sedan kunna ta risker vid behov. Mer kunskap om vilka strukturella begränsningar och möjligheter som finns för taktiska officerare och hur de betraktar de risker de ställs inför kan belysa eventuell gemensam uppfattning inom den grupp som studeras. Vidare kan det belysa tidigare okända olikheter vad gäller inställning och benägenhet inom en till synes homogen grupp, vilket Börjesson (2020) Bartone, Jonsen, Eid, Brun, Laberg och Wiskoff (2002) och Johansen (2013) menar att den militära professionen är.
Det vetenskapliga problemet som den här uppsatsen syftar till att undersöka och redogöra för är hur taktiska officerare betraktar, uppfattar och värderar den risk som de utsätts för eller väljer att ta, inom ramen för officersprofessionen. En förståelse för hur taktiska officerare förstår och förhåller sig till risktagning torde vara grundläggande för att identifiera om det som berör risktagning i de skrifter som används av taktiska officerare behöver uppdateras, anpassas, förtydligas eller beskrivas annorlunda. Detta är studiens utomvetenskapliga bidrag.
1.2. Syfte och frågeställning
Forskningslitteratur om risktagning och hur risk uppfattas i en militär kontext är begränsad (Enander och Börjesson 2018:35; Breivik, Svela Sand och Sookermany 2019:1). Uppsatsen syftar till att generera ny kunskap genom att studera hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Genom att försöka finna vilka mekanismer för om, och i så fall på vilket sätt och när, risktagning begränsas eller möjliggörs för den taktiska officeraren i den svenska armén, kan risktagning förstås. Studien bidrar till ökad förståelse för armén om synen på risktagning och dess inverkan och betydelse på den taktiska nivån. Mot bakgrund av ovanstående har följande forskningsfråga formulerats:
Sida 7 av 60
1.3. Avgränsningar
För att skapa förståelse för innebörden och uppfattningen om risktagning har studien inriktas mot en av krigföringsnivåerna. Den taktiska nivån har valts utifrån dess beskrivning i Arméreglemente taktik från 2013 (Försvarsmakten 2013:12-13, 19). I denna studie räknas bataljonsnivån till den taktiska nivån. Avgränsning har gjorts till taktiska officerare inom armén, som innehar befattningen kompanichef eller bataljonschef alternativt har innehaft någon av dessa befattningar i närtid. Motivet till denna avgränsning är dels att dessa är stridande befattningar och dels att de innefattar ett tydligt arbetsgivaransvar vilket även innebär betydande administrativt arbete. Specialistofficerare har inte tagits med då dessa har olika inriktningar och uppgifter och där de administrativa uppgifterna inte har samma fokus. Att författaren är arméofficer motiverar val av armén viket även möjliggjort en ingång i organisationen via etablerat kontaktnät. Tidsmässigt avgränsas studien till dagens samtid vilket gör den aktuell idag men möjligen inte i framtiden, beroende på hur organisationen och samhället förändras.
1.4. Centrala begrepp
De centrala begreppen nedan redogörs i huvudsak utifrån den vetenskapliga diskurs som finns om begreppen. I centrala begrepp kommer främst risk och risktagning att beskrivas men även närbesläktade begrepp så som riskperception och riskbenägenhet kommer att definieras.
1.4.1. Risk
Aven och Renn (2009:1) har utifrån tidigare forskning identifierat tio vanliga definitioner av risk.2
1. Risk motsvarar förväntad förlust.
2. Risk är lika med förväntad negativ effekt eller konsekvens. 3. Risk är sannolikheten för ett oönskat utfall.
4. Risk är ett mått på sannolikheten för att något negativt ska hända och svårighetsgraden av negativa effekter.
5. Risk är kombinationen av sannolikheten för en ogynnsam händelse och hur allvarliga dess konsekvenser är.
6. Risk definieras som en uppsättning scenarier som alla har en sannolikhet och en konsekvens.
Sida 8 av 60
7. Risk är lika med den tvådimensionella kombinationen av händelser eller konsekvenser och den osäkerhet som dessa är förknippade med.
8. Med risk avses osäkerhet om utfall, handlingar och händelser.
9. Risk är en situation eller en händelse där något av mänskligt värde (inklusive människor själva) står på spel och där resultatet är osäkert och tillhörande osäkerhetsfaktorer (så som om händelserna kommer att inträffa och vad konsekvenserna kan bli).
10. Risk är en osäker konsekvens av en händelse eller en aktivitet avseende något som människor värdesätter.
Utifrån ovanstående definitioner har Aven och Renn delat in definitionerna i två kategorier där kategori A (definitioner 1-6) är att risk uttrycks med hjälp av sannolikheter och förväntade värden medan kategori B (definitioner 7-10) uttrycker risk genom händelser/konsekvenser och osäkerheter. Inom samhällsvetenskapen är det främst definition nio och tio som används inom forskningen (Aven och Renn 2009:1). Genom att undersöka innebörden av dessa två definitioner har Aven och Renn kommit fram till följande definition av risk: ”Risk avser
osäkerhet om och svårighetsgrad av konsekvenserna (eller resultaten) av en aktivitet med
avseende på något som människor värdesätter” (Aven och Renn 2009:1)3. En
utomvetenskaplig definition av begreppet risk återfinns i Doktrin för gemensamma operationer. I den anges att: ”Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna och sannolikheten av en framtida händelse” (Försvarsmakten 2020:119). Denna definition motsvarar definition nummer fyra av Aven och Renn.
1.4.2. Risktagning
Utifrån Aven och Renns definition av risk (2009:1) är konsekvenserna inte endast förknippade med något negativt. Utfallet kan istället innebära något positivt. Detta är dock beroende av en persons egenskaper, situationen och sammanhanget (Breivik, Svela Sand och Sookermany 2019:2). Det gör att villighet till risktagning i militära situationer är att betrakta som en positiv egenskap då en viss grad av risktagning är nödvändig för att hantera komplexa och osäkra utmaningar (Enander och Börjesson 2018:27-28, 61). Definitionerna av risktagning skiljer sig mellan olika forskare men de flesta hänvisar till sammansättningar som mål, värden, alternativ och resultat (Byrnes, Miller och Schafer 1999:367).
Sida 9 av 60 Risktagning definieras i den här studien som beteenden som innefattar att göra val som leder till osäkert utfall. Dessa val kan antingen vara positiva eller negativa (Byrnes, Miller och Schafer 1999:368). Utmaningen innefattar att balansera risktagning med eftertänksamhet och säkerhetsmedvetenhet (Enander och Börjesson 2018:62). Det är viktigt att försöka balansera den individuella risken för skada eller förlust mot den potentiella möjligheten att uppnå något som eftersträvas. Risktagning definieras i Doktrin för gemensamma operationer som: ”[...] en naturlig del av all militär verksamhet. Utöver risker som uppstår finns också möjligheter. Risker och osäkerhet har en stark koppling till varandra, vilket leder till att osäkerheter alltid medför risktagande, vilket ligger i osäkerhetsbegreppets natur” (Försvarsmakten 2020:118). Begreppet risktagning har i Arméreglemente Taktik beskrivits som en chefsegenskap utifrån en chefs agerande, vilket tidigare nämnts.
1.4.3. Riskperception
Riskperception, det vill säga hur risker uppfattas, betecknar en subjektiv uppfattning av hur individer tänker och känner och i vilka sammanhang detta tar sig i yttryck (Enander och Börjesson 2018:28).
1.4.4. Riskbenägenhet
Riskbenägenhet avser hur villig en person är att ta en risk och denna vilja påverkas av såväl personlighetsfaktorer, varierande faktorer i omgivningen (egna gruppen, chefen och ledaren) samt demografiska faktorer så som utbildning och ålder (Enander och Börjesson 2018:62-64). Det handlar om tendensen beslutsfattare har att antingen ta eller undvika risk (Nicholson, Soane Fenton‐O'Creevy och Willman 2005:159). Beslutsfattande och risktagning är relaterade till varandra i militär verksamhet eftersom det ständigt ställs krav på att jämföra, utvärdera och hantera risk för att fatta ett beslut (Sicard, Nationale, Jouve och Blin 2001:871). Riskperception, riskbedömning och riskbenägenhet är därmed relaterade till risk och risktagning.
Sida 10 av 60
2.
Forskningsöversikt och teorier
Kapitlet inleds med en historisk beskrivning om hur begreppet risk har ändrat betydelse över tid. Därefter ges en översikt över de dominerande vetenskapliga disciplinerna där riskforskning bedrivits och en översikt över det krigsvetenskapliga forskningsläget om risk och risktagning. Forskningsöversikten syftar till att rama in problemet men det tillkommer fler källor i diskussionen eftersom analysen och den induktiva ansatsen styr. Avslutningsvis presenteras en kognitiv karta över riskuppfattning som generell teori innan kapitlet avslutas med studiens forskningsbidrag.
2.1. Tidigare forskning
Under århundranden har begreppet risk ändrat betydelse och ordet har kommit att användas och tillämpas i en rad olika kontexter. Tidigt var begreppet relaterat till en objektiv fara så som exempelvis stormar, pandemier eller något annat som inte kunde tillskrivas ett felaktigt uppträdande. Det handlade om att risk var en naturlig händelse, skapad av Gud. Människan ansågs inte kunna hindra dessa händelser annat än att bedöma sannolikheten och vidta åtgärder för att minimera dess påverkan (Lupton 1999:5). Förändringen av betydelsen av begreppet började ske på 1600-talet i samband med upplysningstiden då människan antog en objektiv syn på kunskap om världen genom vetenskapliga utforskningar och rationellt tänkande. Till detta följde att sociala och naturliga händelser följer lagar som går att mäta, beräkna och därigenom också förutse. Vetenskapen om sannolikheter och statistik utvecklades därmed som ett medel för att beräkna norm mot avvikelser. Under 1800-talet började risk forskas på med hjälp av matematiska idéer om sannolikhet. Först under 1900-talet utvidgades riskbegreppet och det antogs att oväntade resultat kunde vara en effekt av mänsklig påverkan snarare än enbart ett naturfenomen. Det modernistiska begreppet risk kom också att inkludera idén om att risk kunde både vara bra och dåligt (Lupton 1999:6-7). I slutet av 1900-talet kom risk dock snarare att handla om något negativt eller ett oönskat resultat. Det ska dock nämnas att inom ekonomiska resonemang beskrivs bra risker i förhållande till vinst. Risker måste tas för att tjäna pengar eftersom ju högre risken är att förlora pengar desto större är den möjliga avkastningen (Lupton 1999:8).
Risk är ett flervetenskapligt forskningsområde som studeras i samhällsvetenskapliga såväl som i beteendevetenskapliga sammanhang. Numera är det även en del av det krigsvetenskapliga fältet. Ämnet går att dela in i många underkategorier efter huvudsaklig påverkansfaktor.
Sida 11 av 60 Exempelvis har stress studerats från ett psykologiskt perspektiv med inriktning på beslutsfattande och utveckling av risktagning. Från ett samhällsvetenskapligt perspektiv är risk av central betydelse inom politik och företagsekonomi. Samhällsdebatten handlar mycket om risk, vad gäller exempelvis kärnkraft, sjukvård och miljöfrågor. Inom nationalekonomin analyseras ofta relationen mellan risk och nytta men även här studeras riskperception, attityder och hantering av risk (Sjöberg 2000a). Inom samhällsvetenskaplig forskning har det fokuserats på risk i ett sammanhang, alltså oberoende av människan som något vi behöver förhålla oss till. Beteendevetenskap har däremot fokuserat generellt på hur människan är villig att ta och utsätta sig för risker (Lopes 1987: 255-295). Därför är den senare disciplinen viktig för att berika det krigsvetenskapliga fältet genom att tillföra just risktagning ur ett individperspektiv, ett perspektiv vilket härstammar från psykologin.
Renn har studerat riskforskningen under tre decennier. Han har studerat vad som åstadkommits och vilka fortsatta utmaningar som, vid tiden för artikelns publicering, återstod inom forskningsfältet (1998). Renn (1998) påstår att människan alltid har varit utsatt för och reflekterat över risker och trots att det länge funnits matematiska modeller för att beräkna risk så är forskare inte eniga om när risk började studeras vetenskapligt. Lupton (1999) påpekar också att betydelsen och innebörden av begreppet har förändrats över tid vilket skulle kunna ha ett samband med att det saknas en enhetlig definition. Enander och Börjesson (2018) beskriver att det finns många sätt att definiera risk men att begreppet vanligtvis används för att beskriva något som är farligt eller negativt, vilket är förknippat med en form av osäkerhet. Aven och Renn konstaterar i en studie att det inte råder konsensus kring en definition av risk och att de därför studerar två av definitionerna närmare och diskuterar huruvida dessa två är lämpliga att utgå från i riskforskningen (Aven och Renn 2009). Dessa definitioner återges i avsnittet centrala begrepp. Begrepp som risktagning och riskbenägenhet, vilka är närbesläktade riskbegrepp, framställts även de ur ett negativt perspektiv (Aven och Renn 2009:2). Begreppet risk i mer teknisk mening avser en kombination av sannolikheten för en inträffad händelse och konsekvenser av det inträffade. Konsekvensen kan vara skada eller förlust av någonting (Enander och Börjesson 2018:27).
Vad gäller forskning på risk så menar Renn (1998) att det är efter andra världskriget som risk har börjat studeras på ett systematiskt sätt. Riskforskningen fokuserade efter andra världskriget, de senare tre decennierna av 1900-talet, på att ta fram och utveckla metoder och verktyg för att analysera och hantera risk.
Sida 12 av 60 En konsekvens av fokus på den typen av studier har varit att det arbetats fram standardiserade modeller som varit avsiktligt generella. Detta kan ha resulterat i att användarna har fått en falsk trygghet vad gäller mänskligt beteende då det modellerna resulterar i är förenklingar av verkligheten och kan vara underbyggda av antaganden och generaliseringar (Renn 1998:49). Nicholson med kollegor (2005) har tagit fram en skala för att bedöma riskbenägenhet genom att studera förekomst av riskbeteende och delat in detta i sex olika kategorier. Detta eftersom de ansåg att riskbenägenhet studerats både empiriskt och teoretiskt men att det saknades konsensus kring definition och mätning. En del av vad forskning om riskbenägenhet som fenomen, har kommit fram till, är att människor tenderar att undvika att ta risker när de uppfattar sig vara i en vinstdomän och motsatt, att de är villiga att ta risker när de befinner sig i en förlustdomän (Nicholson et al. 2005:158). Nicholson med kollegor hävdar att litteratur om riskbenägenhet kan delas in tre delar. Den ena utgår från betydelsen av den riskfyllda situationen, i en annan del av forskningen har forskare tittat på vilken betydelse individuell uppfattning av risk har för en persons riskbenägenhet och i den tredje delen undersöks kombinationen av situation och personlig uppfattning av och attityd till risk (Nicholson et al. 2005:159). Risker medför stress och hur detta påverkar en person kan också ha en inverkan på personens riskbenägenhet (Enander 2020).
2.2. Psykologisk riskforskning
Inom psykologiforskning har faktorer som påverkar olika aspekter av risk teoretiserats och beskrivits vilket bland annat redovisas av Enander i boken Från storm till terror (Enander 2020). Enligt de psykologiska teorierna kan riskbenägenhet påverkas av hur en person uppfattar vissa hot och faror som potentiella risker. Denna uppfattning är individuell, men samhällelig kontext kan också ha betydelse (Enander 2020:32). Även hur faror och risker kommuniceras kan påverka mottagarens agerande och inställning till den risk som mottagaren ställs inför (Enander 2020: 33). Vertzberger bekräftar också den betydelse som kommunikation har i förhållande till risk. Han menar dock att kommunikation av risk kräver en väldefinierad betydelse av begreppet som delas av alla deltagare i en organisation där beslutsfattande förekommer (Vertzberger 1998:41). Forskning inom psykologi har visat att beskrivningar av risk stämmer dåligt överens med hur människor intuitivt uppfattar och bedömer risker (Enander och Börjesson 2018:27). En annan faktor som forskning inom psykologi har visat påverkar en persons riskbenägenhet är hur en person hanterar den stress som risken medför (Enander 2020:34-35).
Sida 13 av 60 Boyer (2006) har i en studie undersökt fyra olika perspektiv som använts i forskning om risktagning. Från ett psykologiskt perspektiv har risk och risktagning ofta studerats genom att titta på faktorer så som hur önskvärt ett utfall är eller hur gärna ett visst utfall vill undvikas. Även hur personer uppfattar sannolikheten för ett sådant utfall och dess konsekvenser, exempelvis genom hur de fattar beslut utifrån olika alternativ i en spelsituation, har studerats (Boyer 2006:302-303). Andra har undersökt vilken betydelse som känslor har i en risksituation och de har kommit fram till att förmågan att kontrollera sina känslor vid beslutsfattande i en riskfylld situation ökar med åldern samtidigt som impulsivitet minskar (Boyer 2006:302-303). Forskning inom utveckling av risktagning hos en människa har också kommit fram till att typiska riskbeteenden där personer utsätter sig för oönskade risker i vardagen så som att nyttja alkohol och tobak eller köra fort uppstår, utvecklas och når sin kulmen under ungdomsåren 12 till 18 år (Boyer 2006:292). Förutom ålder har kön och flera personlighetsdrag betydelse för hur benägen en person är att ta eller undvika risk (Nicholson et al. 2005:170). Den psykologiska faktor som tros ha störst påverkan på en persons riskbeteende är dess personlighet (Nicholson et al. 2005:158). Det påstås att förmågan att uppfatta potentiellt riskfyllda situationer och att undvika onödiga risker är några av de viktigaste förmågor som människan utvecklar (Boyer 2006:292).
2.3. Krigsvetenskaplig riskforskning
Börjesson påpekar att det är väl studerat och dokumenterat hur de risker som militär personal utsätts för påverkar känslor och förmågor hos personalen (Börjesson 2020:18). Sociodemografiska faktorer har betydelse för risktagning generellt. I en militär kontext har det visats att unga och män har en högre benägenhet att ta risker men att impulsivitet, en känsla av osårbarhet och negativa aspekter av riskbeteenden, minskar med ålder och militär erfarenhet (Börjesson 2020:22). Studier visar också att ledarskap och attityder hos ledare påverkar underställdas attityder och att ledarskap är av stor betydelse för underställdas förmåga att hantera risk (Börjesson 2020:18, 25).
Litteraturstudier visar att det finns en generellt ökad riskbenägenhet för personer som varit utsatta för livshotande situationer eller någon form av trauma (Ben-Zur och Zeidner 2009:111, 115, 123). Forskning inom samma område men i en militär kontext har resulterat i liknande slutsatser, nämligen en ökad benägenhet för veteraner att försätta sig i situationer som innebär hög risk, när de återvänt från en insats som inneburit strid.
Sida 14 av 60 Veteraner har uppgivit att de haft svårt att anpassa sig till vardagen när de återvänt till samhället i hemlandet genom bland annat en känsla av osårbarhet och högre risktagning. Det har också visat sig att amerikanska veteraner som varit involverade i intensiva strider i Irak har utvecklat en högre benägenhet att ta risker efter hemkomst. Detta har visat sig genom bland annat val av riskfyllda fritidsaktiviteter och att köra bil i höga hastigheter (Killgore, Cotting, Thomas, Cox, McGurk, Vo, Castro och Hoge 2008:1112, 1119). Kavanagh (2005) visar i en litteraturstudie att militär verksamhet och i synnerhet utlandstjänst som innebär deltagande i stridigheter innebär att utsättas för många stressfaktorer. Det kan finnas ett negativt samband mellan stress och prestation men att utsättas för viss stress kan leda till förbättrad prestation i en militär kontext.
Ett annat forskningsområde som är relevant för risktagning inom det militära är beslutsfattande och risktagning. Vertzberger (1998) har genomfört en studie om detta men i en generell kontext. Han menar att beslutsfattande generellt, och risktagning i synnerhet, är människans påfund och att människan påverkas av drivkrafter, bias och olika begränsningar vilket påverkar uppfattningen om begreppen. Individerna påverkas också av andra sammanhang och kontext så som kultur, organisationen och gruppen som de även är en del av. Vertzberger argumenterar för att hans studie är intressant och relevant för beslutsfattande inom en rad olika områden där risktagning är svårdefinierat, där information kännetecknas av osäkerhet, där resultaten innebär risktagning och där riskerna är komplexa samt svåra att kvantifiera (1998:13). Dessa förutsättningar är aktuella för taktiska officerare i armén.
Vertzberger skiljer på tre olika typer av risk, där den första typen av risk är verklig risk. Med verklig risk avses den aktuella risk som följer av en situation eller beteende oavsett om beslutsfattare är medvetna eller omedvetna om risken. Vertzberger bekräftar också att risk är en subjektiv bedömning då det härrör från individuella upplevelser, kognitiva processer och organisatoriska egenskaper. Riskperception är socialt konstruerad och förstås annorlunda i olika situationer. Det upplevs och uppfattas därför olika av individer och grupper. Uppfattad risk, som är den andra typen blir då den risknivå som tillskrivs en situation eller ett beteende av beslutsfattarna. Den tredje typen av risk som Vertzberger nämner är den acceptabla risken, vilket är den risknivå som motsvarar nyttan. Det vill säga kostnader som beslutsfattare uppfattar som hållbara och som de är villiga att ta i syfte att uppnå målet.
Sida 15 av 60 När beslutsfattare har bildat en riskbedömning, oaktat om den är exakt eller inte, formas beslut om fortsättning genom att uppskatta den upplevda risken mot vad som antas vara en acceptabel risk (Vertzberger 1998:18).
Johnson, Wrangham och Rosen (2002) visar i en empirisk studie om risktagning i modern krigföring, oförmåga hos beslutsfattare att uppfatta risker under strid. Författarna hävdar att det finns en tendens för båda parter i en sammandrabbning att överskatta sin egen möjlighet att vinna striden. Denna felaktiga uppskattning av sannolikheten för vinst kallar forskarna för militär inkompetens och är ett exempel på extremt högriskbeteende. Detta tar sig ibland uttryck genom att uppenbart svagare styrkor strider mot en överlägsen motståndare trots att det finns fredliga alternativ (Johnson, Wrangham och Rosen 2002:245). Det finns forskning om hur människor uppfattar och reagerar på risk som visar att människor, överraskande nog, är riskaverta när det handlar om chans att uppnå något önskvärt men villiga att ta risk när det handlar om möjliga förluster. Kunskap om detta kan ha betydelse för att förstå vad som utlöser en konflikt och forskarna har försökt ta reda på vad detta beteende beror på (Johnson, Wrangham och Rosen 2002:246).
Vad gäller strategi så blev kalkylerad risktagning en del av militärstrategiskt tänkande under andra världskriget och Lanir, Frischoff och Johnson (1998) menar att det finns ett antagande om att kalkylerad risktagning bör genomsyra hela den militära organisationen. De undersöker hur kalkylerad risktagning påverkar befälhavare och hur de förhåller sig till ett behov av militär djärvhet som ofta kan behövas i militära operationer (Lanir, Frischoff och Johnson 1998:97). Vidare beskriver de att dessa strategier ibland motsäger varandra men att båda kan behövas för att lyckas med en militär operation och att det är nödvändigt att hitta en balans mellan dessa strategier. I militära sammanhang kan konsekvenserna av ett beslut vara att någon människa dör vilket särskiljer militära beslut från beslutsfattande i många andra sammanhang. Detta, menar Lanir, Frischoff och Johnson (1998:98) inte har någon påverkan på rationell beräkning av militär risk, trots att det är av avgörande betydelse för soldaterna. Själva beräkningen av vad som torde vara ett bättre alternativ, givet en lägre risk, är detsamma inom det militära som inom andra områden. Individer tar en risk när beräkningen visar att de förväntade fördelarna med ett handlingsalternativ överväger de risker som är förknippade med samma handlingsalternativ (Lanir, Frischoff och Johnson 1998:98).
Sida 16 av 60 Breivik, Svela Sand och Sookermany (2019) konstaterar att eftersom krigföring och militära konflikter är farliga och riskabla torde det finnas mycket empirisk forskning om risktagning i militära sammanhang. Deras artikel publicerades 2019 och baseras på data under perioden 1983 till och med 2015 med närmare 70 referenser vilket tyder på att det finns viss forskning om risk i den militära kontexten. De konstaterar dock att forskningen både är liten till volym och spridd när det gäller användning av teorier, metoder och urval av militär personal (Breivik, Svela Sand och Sookermany 2019:1). Det finns omfattande forskning om risk från ett psykologiskt perspektiv, personliga attribut och egenskaper, personlighet, ledarskap, demografi och andra faktorer som är betydande för risk och risktagning. Trotts detta påpekar Börjesson att det finns få studier där detta är tillämpbart på risk och risktagning i en militär kontext (Börjesson 2020:28).
2.4. Teori om riskperception
Det har länge funnits nationalekonomiska teorier och modeller för att förklara balansen mellan nyttor och kostnader förknippade med risktagning och vad människor uppfattar är en acceptabel risk. Som ett alternativt synsätt till detta använde Fischhoff, Slovic och Lichtenstein (1978:127) psykometriska metoder för att kvantifiera hur människor bedömde 30 olika aktiviteter och teknologier. De undersökte hur stora de uppfattade att risker och fördelar var för respektive aktivitet samt hur stor de bedömde att en acceptabel nivå var (Fischhoff, Slovic och Lichtenstein 1978:130). De studerade även nio riskrelaterade attribut som utmynnade i två dimensioner som modellen baseras på (Fischhoff, Slovic och Lichtenstein 1978:127). Den ena dimensionen benämns faktor 1 och placerar risker på en horisontell skala där resultat till höger indikerar risker som identifierats som allvarliga, som är svåra att kontrollera och reducera, kan leda till globala konsekvenser eller negativt påverka kommande generationer eller leda till dödligt utfall. En motsatt uppfattning av samma risker leder till placering längre till vänster. Den andra dimensionen benämns faktor 2 och placerar riskerna på en lodrät skala där risker placeras högre upp om de uppfattas vara nya, okända, ha en okänd konsekvens eller fördröjd effekt. Risker som placeras i den nedre delen har på motsatt sätt bedömts vara bekanta (Slovic 2000:225). Detta resulterade i en kognitiv karta över attityder till och uppfattningar om risk.
Sida 17 av 60 Figur 1 Slovics kognitiva karta (Slovic 2000:225).
Deltagarna i Fischhoff, Slovic och Lichtensteins studie valdes ut för att tillhöra en subgrupp av det amerikanska folket som författarna bedömde vara eftertänksam, välartikulerad och inflytelserik och att resultatet bör ha likheter med hur andra politiskt engagerade amerikanska medborgare skulle ha svarat (Fischhoff, Slovic och Lichtenstein 1978:133). Denna psykometriska modell som publicerades 1978 har sedan dess uppdaterats och utvecklats av andra där hänsyn tas till bland annat fler förklaringsfaktorer, riskrelaterade attribut och fler respondenter (Sjöberg 2000b:3-4).
Sida 18 av 60 Den ursprungliga modellen tar endast hänsyn till 30 risker och en begränsad population vilket gör att resultat inte kan extrapoleras till en bredare population eller risker generellt men den kan å andra sidan anpassas för olika perspektiv genom att byta population och risker. Sjöberg (2000b:4) kritiserar både modellen och en slutsats som dragits av modellen. Kärnkraft är i modellen positionerad långt till höger i faktor 1, som en risk respondenterna fruktar högt och risken ses samtidigt som ny eller okänd. Sjöberg ifrågasätter att ”nyhet” kan förklara ett allmänt motstånd till kärnkraft, bland annat eftersom motståndet fortfarande finns trots att kärnkraften inte längre kan anses vara ny. Modellen kritiseras bland annat för att det är medelvärden och inte rådata som analyseras och för att det är få förklaringsfaktorer (Sjöberg 2000b:4).
2.5. Studiens forskningsbidrag
Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt och inom olika discipliner vilket gör forskningen bred och uppfattas som spridd. Inom det militära och i en svensk kontext är forskningen fokuserad kring upplevd risk. Bland annat har en kvalitativ intervjustudiestudie genomförts hos den svenska stridsgruppen Nordic Battle Group 2008 (Friman, Kylin, Hede och Enander (2009). Forskningen kring upplevd risk är ofta baserad på kvantitativa enkätstudier (Börjesson och Enander 2018:39). Börjesson och Enander (2018:39) påpekar att kvalitativa intervjustudier kan bidra med nyanser och belysa mer komplexa resonemang och värderingar kring ämnet.
Strukturella möjligheter och begränsningar inom Försvarsmakten för taktiska officerare i relation till risktagning har inte studerats på det sätt som den här studien avser att göra. Hur taktiska officerare förstår risktagning kan bidra med kontextuell kunskap om risk inom det krigsvetenskapliga fältet. Den psykometriska modellen och teorin som ligger till grund för analysen av resultatet i denna studie kan även bidra med ett svenskt perspektiv av risker i en militär kontext samt förklara vad som påverkar risktagning eftersom risktagning föregås av riskperception. Tidigare forskning beskriver oftast vad riskperception är medan denna studie förklarar kopplingen mellan riskperception och risktagning.
Sida 19 av 60
3.
Metod
Kapitlet inleds med redogörelse för studiens metodologiska val vilka ligger till grund för forskningsdesignen. Därefter beskrivs urval av respondenter, förberedelser och genomförande av intervjuer samt transkribering. Därnäst beskrivs den tematiska analysen vilket ligger till grund för analys av det empiriska materialet. Kapitlet avslutas med redogörelse för inom- och utomvetenskaplig relevans, kritisk reflektion till vald litteratur, reflexivitet och kvalitetskrav samt forskningsetiska överväganden för studien.
3.1. Vetenskapsfilosofisk utgångspunkt
Metodologiska frågor är beroende av ontologisk och epistemologisk utgångspunkt eftersom det finns skillnader i vad som betraktas och olika sätt att inhämta kunskap. En positivistisk, eller naturalistisk, inriktning innebär en objektiv åskådning och ett angreppssätt där verkligheten kan betraktas utan personlig tolkning och den humanistiska innebär motsatt en åskådning där subjektiv uppfattning är det som utgör vad som är sant och verkligt (della Porta och Keating 2008:23). Den positivistiska synen syftar till att finna kausala förklaringar utifrån antaganden om orsakssamband och variabler. Positivister försöker i kvantitativa studier finna fakta som är otvetydiga, strukturella och oberoende av kontext och tolkning där resultaten går att generalisera genom att studera stora mängder kvantifierbar data. Kvalitativa studier, å andra sidan, ämnar undersöka och förstå vilken betydelse människan ger det som studeras. För kvalitativa studier spelar kontext och kultur stor roll och resultaten är omöjliga att kvantifiera, generalisera och förutspå då den subjektiva tolkningen är det centrala (della Porta och Keating 2008:25-27).
Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är interpretivistisk vilket innebär att uppsatsförfattaren ur ett ontologiskt perspektiv ser på risk och risktagning som ett objektivt fenomen som påverkas av intervjupersonernas subjektiva värderingar (della Porta och Keating 2008:23-25). Det interpretivistiska paradigmet innebär en nyansering av positivismen och humanismen och tar sig uttryck i att en komplex social verklighet tolkas och ges mening genom att försöka förstå människans subjektiva uppfattning (Denscombe 2017:8; della Porta och Keating 2008:23-25). Hur taktiska officerare förstår risk och risktagning är en produkt av intervjupersonernas subjektiva uppfattning av de centrala begreppens innebörd vilka har färgats av den militära kontexten i vilken de professionellt har verkat i.
Sida 20 av 60
3.2. Forskningsdesign
Den här uppsatsen har en tolkande, förklarande och teoriutvecklande ansats. Med ett interpretivistiskt förhållningssätt är det centralt att analysera innebörden av intervjupersonernas uttryck och motiv och deras förståelse av det som studeras och inte endast beskriva objektiva omständigheter (della Porta och Keating 2008:24-25). Från den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten och de två dimensionerna ontologi och epistemologi har lämpliga tekniker och instrument som använts för att samla in, beskriva och analysera ny kunskap valts. Strategiska val och design för studiens genomförande har varit en förutsättning för uppsatsen och är det som har styrt arbetet. Forskningsdesignen bör anpassas till problemformuleringen och den fråga som studien ämnar besvara (Rienecker och Stray Jørgensen 2017:174). Så har även skett i den här studien.
Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv och explorativ ansats. Kvalitativ då intervjupersonernas känslor, värderingar och attityder analyseras genom ord snarare än att numerisk data samlas in och kvantifieras (David och Sutton 2016:83, 99; Braun och Clarke 2013:3-4). Studien är även kvalitativ i den menig att forskningsfrågan riktar in studien mot att besvara hur snarare än varför (Braun och Clarke 2013:51). Datainsamlingsmetoden för denna studie är semistrukturerade intervjuer. Val av denna metod motiveras med att den tillåter att intervjuerna utvecklas och förändras under studiens gång beroende på erfarenhet från tidigare intervjuer. Metoden är flexibel och ger möjlighet att följa upp andra intressanta ingångar med nya följdfrågor om ämnet i senare intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer finns ett tydligt frågeformulär men frågorna behöver nödvändigtvis inte komma i samma ordningsföljd utan kan anpassas till respondentens svar (Denscombe 2017:204). Det viktiga vid genomförandet är att framhäva enskild djupvaliditet så att intervjupersonerna får utveckla idéer och tankar kring ämnet snarare än att de begränsas (David och Sutton 2016:113). Det gör att intervjuobjekten i hög grad styr dialogens gång. Frågorna i en intervju bör vara av öppen karaktär för att möjliggöra att intervjuobjekten kan utveckla sina tankar och svar (Bryman 2018:561-563; Denscombe 2017:194). Intervjufrågorna som den här uppsatsen bygger på är också av öppen karaktär.
Den tematiska analysen, vilken presenteras i detalj under avsnittet dataanalys, är studiens metod för att analysera den insamlade empirin. Val av analysmetod baseras på studiens induktiva ansats då den inte är kopplad till någon befintlig teoretisk ram.
Sida 21 av 60 De teman som identifieras kan härledas till insamlad data utan att passa in data i en redan existerande teoretisk ram eller i förutfattade analytiska meningar (Ho, Chiang och Leung 2017:1760; Braun och Clarke 2006:81-83). Med en induktiv metod är det inte alltid möjligt att förutse vilka teorier som är bäst lämpade vilket medför att det tillkommer kompletterande forskning i diskussionsdelen efter att analysen av teorin är klar (Alvinius, Starrin och Larsson 2016:37-38). Förutom att metoden är teoretiskt utvecklande i sin induktiva form, är den också flexibel när det gäller forskningsfrågor, omfattning av intervjuobjekt och datainsamlingsmetod. Metoden lämpar sig väl för att identifiera mönster i relation till intervjuobjektens åsikter, erfarenheter, perspektiv och därigenom försöka förstå intervjuobjekten på djupet för att finna upprepande mönster i det som studerats och därigenom återspegla verkligheten (Clarke och Braun 2017:289; Braun och Clarke 2006:81,86).
Forskning om svenska taktiska officerares inställning till och förståelse för risk och risktagning är begränsad. Val av tematisk analys som metod är särskilt lämplig för att undersöka ett outforskat ämne eller när intervjuobjektens osäkert om ämnet inte är känd sedan tidigare (Braun och Clarke 2006:83). Tematisk analys är en metod indelad i sex faser vilka presenteras under avsnittet om dataanalys. Metoden ska dock inte ses som linjär utan metoden innebär en iterativ och reflekterande process som utvecklas över tid (Nowell, Norris, White och Moules 2017:4; Braun och Clarke 2006:86; Braun och Clarke 2020:6).
Valet av en kvalitativ metod syftar till att generera ny kunskap om risktagning utifrån det som observeras, inte genom förutbestämda teorier. Det vill säga att försöka förklara risktagning utifrån en teori som prövas deduktivt. (Rienecker och Stray Jørgensen 2017:172; Kvale och Brinkmann 2010:122). Utifrån studiens forskningsfråga lämpar sig den kvalitativa metoden väl då metoden eftersträvar uttömmande svar snarare än att hitta kausala samband mellan variabler (della porta och Keating 2008:26).
3.3. Urval, förberedelser och genomförande av intervjuer samt transkribering
Respondenter har valts utifrån ett selektivt urval. Det innebär att forskaren väljer respondenter utifrån sin egen kunskap och uppfattning om lämpliga personer för forskningsfrågan, dess syfte och avgränsningar (David och Sutton 2016:197; Denscombe 2017:41-42). Kriterier i urvalet av respondenter har varit att ha representation av både män och kvinnor, från både manöverbataljoner och funktionsbataljoner samt att respondenterna har erfarenhet från den taktiska nivån.
Sida 22 av 60 Erfarenhet från den taktiska nivån säkerställdes genom att respondenterna som valdes tjänstgör som kompanichef eller bataljonschef alternativt har innehaft någon av dessa befattningar i närtid. Två av de sju respondenterna är kvinnor och fem är män. Tre av respondenterna tjänstgör eller har tjänstgjort på manöverbataljoner och fyra tjänstgör på funktionsbataljoner. Samtliga respondenter har tjänstgjort som kompanichef och fem som bataljonschef. Sex av sju respondenter har även deltagit i internationella insatser.
Förberedelser och genomförande av intervjuer
Tidigare forskning och teorier har använts för att rama in området och för att identifiera en lucka som har lett till ett öppet syfte. I förberedelseskedet har intervjufrågor utvecklats induktivt och med det menas att ingen teori har fått styra frågorna utan avgränsning har gjorts till området risktagning. Enligt Braun och Clarke (2013:81; 2006:83) bör frågor vara av just av öppen karaktär varför en intervjuguide med öppna frågor utformades efter inspiration från riskområdet. Intervjuguiden återfinns i bilaga. De teman som togs upp i intervjuguiden var risk, risktagning, riskbeteende och riskbenägenhet.
Inom ramen för temat risk ombads respondenterna att definiera risk så som de uppfattar begreppet. Respondenterna ombads även beskriva sin uppfattning av hur väl de är tränade för risk och vad de har lärt sig om risk i sin utbildning eller i yrkeslivet. Eftersom Försvarsmakten förflyttat fokus från insatsförsvar till mer fokus på nationellt försvar, har det varit av intresse för studien att ta del av respondenternas tankar om huruvida insatsförsvaret har påverkat förhållandet till risk och risktagning.
Respondenterna fick beskriva vad som kännetecknar risktagning och vad de uppfattar är värt att ta stora risker för samt vilka hinder eller möjligheter som finns för att ta en risk. Respondenterna uppmanades ge exempel på situationer både i den professionella vardagen och under taktiska situationer vid exempelvis övningar. Eftersom officerare på den taktiska nivån har en stridande befattning som innebär att taktiska uppgifter skall utföras men att de likväl har administrativa uppgifter i vardagen, fick de beskriva om och i så fall hur de tror att detta påverkar risktagandet. Respondenterna fick utveckla sina tankar om hur de tror att risktagning uppfattas på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Respondenterna ombads avslutningsvis beskriva sina upplevelser om riskbeteende och riskbenägenhet på den taktiska nivån.
Sida 23 av 60 Ett informationsbrev med studiens syfte delgavs respondenterna en till två veckor innan intervjuerna påbörjades. I informationsbrevet framgick syftet med intervjun och information om samtycke. Den rådande Covid-19 pandemin har inneburit restriktioner som att begränsa nya kontakter (Folkhälsomyndigheten 2021) vilket medfört att intervjuer genom personliga möten inte har varit möjligt att genomföra. Intervjuerna har istället genomförts genom telefonsamtal som spelats in. Intervjuerna har i genomsnitt varit 28 minuter långa där den kortaste varade i 17 minuter och den längsta i 42 minuter.
Transkribering
Transkribering genomfördes kort efter intervjun. Författaren har eftersträvat noggrannhet i transkriberingen. Efter genomförd transkribering påbörjades omgående genomläsning och initial kodning av det empiriska underlaget från transkriberingen. Utfallet från denna kodning utgjorde sedan underlag för nästkommande intervju, vilket möjliggjorde revidering eller utveckling av följdfrågor till kommande respondent. Enligt Braun och Clarke (2006:87) bidrar transkriberingen tidigt till en grundlig förståelse av insamlad data. Transkriberingen gjorde att dataanalysen kunde påbörjas tidigt samtidigt som fördjupad genomläsning av transkriberingsunderlagen fortsatte.
3.4. Dataanalys – Tematisk analys
Studien har följt Braun och Clarkes sex faser (2006:86-93; 2013:201-ff) i genomförandet av analysen. Som tidigare nämnts är analysprocessen i tematisk analys inte är ett linjärt förlopp utan en rekursiv process, vilket innebär att den analytiska processen går fram och tillbaka mellan de olika faserna. Braun och Clarke har en checklista med 15 kriterier för vad som bör ingå i en bra tematisk analys (2006:96; 2013:287). Studien har följt checklistan och avsett att uppnå dessa kriterier. Nedan beskrivs hur analysen i de olika faserna har genomförts.
Fas 1: Förtrogenhet med egen data
Genom att datamaterialet transkriberades med hög noggrannhet samt kontrollerades mot den inspelade intervjun så ökades förtrogenheten för materialet. Detta bidrog till att säkerställa överenstämmelse mellan transkriberingen och de inspelade intervjuerna. Därefter lästes materialet igenom flera gånger för att ytterligare öka kännedomen.
Fas 2: Generera initiala koder och kategorier
I denna fas lästes transkriberingarna grundligt och metodiskt igenom och samtidigt genererades initiala koder och kategorier.
Sida 24 av 60 Koderna genererades genom att meningsenheter och nyckelord, som bedömdes kunde bidra till svar på forskningsfrågan, markerades i transkriberingsunderlaget. Till exempel blev citatet ”Så ibland tänker jag väldigt mycket på vad innebär detta för mig om jag tar den här risken. Vad kan det innebära för min karriär och så vidare” tillsammans med andra liknande citat följande kod: Innebörd för karriär. Koder med snarlik betydelse sorterades in under samma kategori. I detta exempel sorterades koden till kategorin karriär som ett hinder för risktagning. I detta skede identifierades 293 koder och 111 kategorier.
Fas 3: Söka efter teman
Analysen förfinades och slutligen återstod 89 koder och 15 kategorier. När kategorier skapades identifierades 5 utmärkande underteman eftersom kategorierna särskilde sig. I följande steg placerades kategorin karriär som ett hinder för risktagning in i undertema individ och grupp. Framtagna underteman sorterades därefter till möjliga teman.
Fas 4: Granska teman
Utifrån identifierade underteman skapades två huvudsakliga teman, ogynnsamma aspekter respektive förutsättningar och möjligheter. Dessa kontrollerades mot studiens syfte, forskningsfråga och data. Därefter skapades den tematiska kartan som illustrerar förhållandet mellan teman, underteman och kategorier (se figur 3).
Fas 5: Definiera och namnge tema
Benämningarna i såväl kategorier, underteman som teman förfinades och respektive tema definierades, vilket återges i resultatdelen.
Fas 6: Sammanställning av resultatet
I resultatet återgavs citat från inhämtad data som legat till grund för koder till respektive kategorisering. Eldh, Årestedt, och Berterö framhäver användandet av citat för att illustrera resultat och belysa särskilda egenskaper i data (2020:4). De flesta citat är i blockformat men citat med färre än 40 ord har inkluderats i texten. För att kvalitetssäkra studiens analys kontaktades respondenterna för genomläsning av studiens resultat. Samtliga respondenter svarade att de inte hade något att invända. Braun och Clarke rekommenderar denna procedur i syfte att säkerställa trovärdigheten av genomförd analys (2013:282-283).
Sida 25 av 60
Figur 2 Sammanfattad datamängd.
3.5. Inom- och utomvetenskaplig relevans
Krigsvetenskap inkluderar olika perspektiv på konflikter och dess aktörer, från individnivå till organisatorisk och politisk nivå. Krigsvetenskapen, som en gren inom samhällsvetenskapen, studerar bland annat drivkrafter i militära organisationer, förmågor, krig och officerskårens villkor (Försvarshögskolan 2021). Studiens teoretiska bidrag är en utveckling av en samhällsvetenskaplig teoretisk modell om riskperception i vilken ett militärt perspektiv har tillförts. Det är mångfalden av olika angreppssätt som bidrar till ämnet krigsvetenskap. Den här studien bidrar till krigsvetenskapen genom att tydliggöra sambandet mellan riskperception och risktagning och påvisa faktorer som påverkar taktiska officerares beslutsfattande vad gäller att ta eller undvika risk, både drivkrafter och inhibitorer. Detta är studiens inomvetenskapliga relevans. Risktagning har bäring på beslutsfattande i kritiska situationer, men även på ledarskap och informationsutbyte inom organisationen. Risktagning är en komponent i såväl officerarens vardag som i krig vilket påverkar officerarens villkor. Studien syftar till att finna vilka mekanismer för om, och i så fall hur och när, risktagning begränsas eller möjliggörs för den taktiska officeraren i den svenska armén.
Den utomvetenskapliga betydelsen av studien är att bidra till ökad förståelse för armén om synen på risktagning och dess inverkan på och betydelse för den taktiska nivån. Resultatet av studien kan komma Försvarsmakten och armén till nytta men även ingå i utbildningssammanhang, som underlag för diskussion och beslut inom organisationen.
7 intervjuer (55 sidor) 89 koder 15 kategorier 5 underteman 2 teman
Sida 26 av 60
3.6. Kritisk reflektion av vald litteratur
Forskningen om risk är omfattande vilket gör att det kan finnas relevant litteratur som inte tagits hänsyn till i den här studien. Huvuddelen av litteraturen som rör det generella forskningsfältet är på engelska vilket gör att uppsatsförfattaren som inte har engelska som modersmål, kan ha misstolkat något. Vald litteratur är skriven utifrån ett västerländskt perspektiv vilket möjligen leder till ett begränsad kulturell förståelse kring risktagning. I studien har primära källor eftersökts snarare än sekundära. Samtliga artiklar i studien är granskade och publicerade. Utifrån studiens syfte och frågeställning har övrigt referensmaterial kritiskt övervägts.
Forskning visar att riskbenägenhet präglas av en individs personlighetstyp (Nicholson et al. 2005:170). Då studien inte avser att undersöka individers benägenhet att ta risker har författaren medvetet valt bort den del av forskningen som rör personlighetstyper. Detta kan kritiseras då personlighetstyp påverkar synen på risktagning, vilket den här studien omfattar. Kritik kan riktas mot att delar av studiens referensmaterial är åldrad vilket beror på att senare litteratur ofta hänvisar till tidigare forskning av auktoriteter inom ämnesområdet. Studiens resultatdel utgörs enbart av primärkällor då det är respondenternas egna erfarenheter och upplevelser som beskrivs. En kritik som kvantitativ forskning påpekar är att kvalitativ empiri är svår att spåra och därmed svår att upprepa (David och Sutton 2016:100). Detta har dock omhändertagits i metodbeskrivningen där transparens eftersträvats i inhämtandet av empirin.
3.7. Reflexivitet och kvalitetskrav
Reflexivitet innebär generellt att forskaren intar en kritisk reflektion över sin egen roll, forskningsprocessen och hur dessa faktorer påverkar studien och de resultat som produceras. Detta kritiska förhållningssätt till sin egen studie fungerar, enligt Braun och Clarke (2013:37) som en kvalitetskontroll. Dels handlar det om att kritiskt granska hur forskningsdesignen, och de metoder som använts, påverkar studien; detta kan benämnas funktionell reflexivitet. Dels handlar det om att se sin egen roll och att reflektera över hur forskaren själv kan ha påverkat studien vilket kan benämnas personlig reflexivitet (Braun och Clarke 2013:10, 37).
Vad gäller funktionell reflexivitet så är en faktor som kan ha påverkat studien och dess resultat att intervjuerna har spelats in vilket medger att resonemang nagelfars och kritiseras i efterhand. Att vara medveten om en sådan möjlighet skulle å ena sidan kunna begränsa de svar som ges. Å andra sidan skulle det kunna främja eftertanke och att det som sägs i hög grad överensstämmer med åsikter och uppfattningar som respondenterna lägger stor vikt vid.
Sida 27 av 60 Personlig reflexivitet i den här studien innebär att exempelvis författarens gradbeteckning i förhållande till intervjupersonernas gradbeteckning kan påverka respondenternas svar. Försvarsmakten kan uppfattas vara en hierarkisk organisation där eventuella kritiska resonemang skulle kunna begränsas av en respondents uppfattning av att bli bedömd av en överordnad intervjuare eller föras mer fritt om intervjuaren har underordnad gradbeteckning. Eftersom intervjuerna i den här studien har förts på distans så kan respondenterna även ha påverkats av intervjuarens tonläge, betoning och formuleringar; att respondenternas svar omedvetet i någon mån speglar vad de uppfattar vara intervjuarens åsikter och uppfattningar om ämnet risk. Att intervjuaren är yrkesverksam inom Försvarsmakten kan troligen också påverka tolkning av respondenternas svar och att denna tolkning hade kunnat vara annorlunda om intervjuaren hade varit fristående i förhållande till organisationen. En utomstående har i vissa fall större möjlighet att uppfatta omständigheter som kan vara viktiga i sammanhanget och erbjuda ett annat perspektiv vilket kan leda till andra insikter (Denscombe 2017:134). Studiens tematiska analys har inneburit att författaren har låtit empirin tala. Därigenom har egna tolkningar undvikits eftersom författaren arbetat datanära i resultatet.
Reliabilitet är i vilken utsträckning studiens resultat är konsistent över tid eller möjligt att upprepa vid ett senare tillfälle med samma förväntade utfall (David och Sutton 2016:220; Kellstedt och Whitten 2018:112). I den här studien innebär det i vilken grad respondenterna skulle ha givit samma svar vid ett senare tillfälle. Det enda sättet att bedöma reliabiliteten hos frågor är enligt David och Sutton (2016:220) att ställa samma frågor vid olika tillfällen och bedöma konsistensen i svaren. Resultatet av ett sådant test kan dock visa i vilken utsträckning respondenterna minns vad som sagt snarare än att det blir ett mått på frågornas reliabilitet (David och Sutton 2016:220). Respondenternas svar kan påverkas både av intervjuare och av de omständigheter som är aktuella vid tidpunkten då frågorna ställs. Dessa omständigheter och respondenternas erfarenheter förändras över tid vilket skulle kunna påverka deras svar. Frågorna och resultatet i den här studien bedöms trots detta ha en hög reliabilitet givet att omständigheterna vore desamma och att det vore samma respondenter som intervjuades vid ett senare tillfälle.
Validitet avser i vilken utsträckning data och verklighet överensstämmer. Validitet kan även delas in i extern- och intern validitet. Det kan riktas kritik mot att denna studie har en låg extern validitet eftersom urvalet som resultatet hämtas från inte kan generaliseras till en större population (David och Sutton 2016:221).
Sida 28 av 60 Det är alltså inte möjligt att säga att resultatet är generaliserbart för alla taktiska officerare inom armén. Å andra sidan menad David och Sutton att ett väl valt urval, trots att urvalet är litet, är mer användbart än ett större (2016:33). Styrkan i studien är dess interna validitet vilket har att göra med studiens induktiva ansats där studien inriktas mot att utforska ämnet risktagning på djupet genom kvalitativa intervjuer snarare än att generalisera.
3.8. Forskningsetiska överväganden
När forskning ska bedrivas finns ett flertal lagar, regler, koder och föreskrifter som skall efterlevas för att forskningen ska anses vara etisk. Denna studie har förhållit sig till Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed och dess åtta allmänna regler (2017:8).
Då denna studie utgör en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet inhämtas via intervjuer har ett etiskt förhållningssätt till respondenterna haft stor betydelse. Respondenterna fick information om studiens övergripande syfte och innehåll via informationsbrev och de fick informationen igen vid intervjutillfället. Detsamma gällde även informerat samtycke, att individen själv godkänner att delta i studien efter eget val och har rätt att fritt avbryta utan att ange orsak eller anledning.4 Samtliga respondenter har anonymiserats i uppsatsen och
transkriberingskopior där de istället benämns respondent 1, respondent 2 o.s.v. Respondenterna informerades också om att intervjuerna utgör empiri till studien och endast kommer användas för det ändamålet. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har beaktats under hela studien (Bryman 2018:170-171; David och Sutton 2016:51-ff; Denscombe 2017: 343, 348).
4 Informationsbrevet uppvisas mot anmodan.
Sida 29 av 60
4.
Resultat
Kapitlet inleds med studiens syfte och en redogörelse av resultatet där teman, underteman och kategorier presenteras grafiskt. Därefter definieras respektive teman och underteman var för sig och kategorierna beskrivs utifrån de koder som tagits fram vid analysen, vilka åskådliggörs med citat från respondenterna.
Studien syftar till ökad förståelse för hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Risktagning kan förstås genom att försöka finna vilka mekanismer för om, och i så fall hur och när, risktagning begränsas eller möjliggörs för den taktiska officeren i den svenska armén. Analys av empirin visar att risktagning begränsas av vissa faktorer samtidigt som det finns andra faktorer som skapar förutsättningar för och möjliggör risktagning. Begreppet risktagning kan förstås utifrån två teman; ogynnsamma aspekter respektive förutsättningar och möjligheter. Dessa teman byggs upp av fem underteman.
Undertema strukturella organisatoriska hinder samt individ och grupp tillhör tema ogynnsamma aspekter. Underteman arena, individ och grupp samt ledningsfilosofi tillhör tema förutsättningar och möjligheter. Underteman byggdes upp från ett antal kategorier. Kategorierna återges i kursiv stil i figur 3. Kategorierna beskrivs utifrån de koder som tagits fram vid analysen.
Sida 30 av 60
4.1. Tema ogynnsamma aspekter
Tema ogynnsamma aspekter innebär faktorer som är inbyggda i organisationen men också inställning till och syn på risktagning. Det finns strukturella hinder i organisationen som gör att handlingsutrymmet för att ta risker begränsas. Försvarsmaktens förändrade kapacitet från 1990-talet till 2010-1990-talet har gjort att riskbenägenhet och syn på risktagning har minskat. Det handlar dels om att organisationen minskat i personell volym som gör förband mer förlustkänsliga jämfört med tidigare. Men det betyder även att sjukvårdsorganisationen inom armén har förändrats med anledning av internationaliseringen där individuella förluster ska undvikas. Från ett individ- och grupperspektiv är det faktorer som exempelvis karriär som påverkar risktagning. Då en risktagning inte faller väl ut kan det påverka individens fortsatta karriär inom organisationen. Karriären ses som ett hinder för att ta en risk. Även brist på förtroende, såväl från underställda som överordnade, hämmar risktagningen. Dessa faktorer är svåra att förändra och gör att risktagning begränsas. Underteman till temat ogynnsamma aspekter är: strukturella organisatoriska hinder samt individ och grupp.
4.1.1. Undertema strukturella organisatoriska hinder
Detta undertema innefattar faktorer som förvaltningslogikens påverkan och synen på risktagning i vardagen, vilket påverkar risktagning. Detta innebär att organisationens kapacitet, och förändringen från insatsförsvar till nationellt fokus, har medfört en försiktighetsaspekt som gjort officerare mer återhållsamma. Det har även medfört ett upplevt förankringskrav av beslut vilket påverkar risktagningen. Nedanstående kategorier belägger de strukturella organisatoriska hindren. Kategorier till detta undertema är: förvaltningslogik, syn på risktagning, krav på förankring, organisationens kapacitet och insatsförsvarets inverkan.
Förvaltningslogik
I denna kategori uttrycker respondenterna att regler och bestämmelser begränsar den kreativa och fria tanken när officerare tänker taktik. Detta påverkar riskbenägenhet vid truppföring. Det finns en gemensam uppfattning av samtliga respondenter att de i produktionsvardagen5 inte är beredda att ta risker. Ur ett juridiskt perspektiv innebär förvaltningslogik att möjlighet till risktagning är begränsad eftersom verksamheten styrs av lagar och regler.
5 ”Produktionsvardagen” avser det dagliga arbetet på förbandet under fredstid, innefattar både samordning av
