Metodkapitlet inleds med en redogörelse för valet av ansats. Därefter görs en beskrivning av valet av intervjumetod. Efter detta kommer avsnittet urval där vi redogör för hur vi tänkte kring valet av informanter. Nästkommande avsnitt behandlar hur vi har beaktat de forskningsetiska riktlinjerna innan, under och efter intervjusamtalen. I följande avsnitt redogörs för studiens genomförande. Där beskrivs alla stegen från första telefonkontakten till att intervjusamtalen var genomförda. Bearbetning och analys är följande avsnitt. Här redogörs hur intervjusamtalen bearbetats och hur vi gått tillväga under analysarbetet. Vi behandlar också hur vi använt den hermeneutiska tolkningsansatsen som analysredskap. Till sist tar vi upp hur vi har gjort för öka studiens trovärdighet och giltighet.
5.1 En kvalitativ ansats
Valet föll på en kvalitativ ansats, eftersom syftet med arbetet är att försöka förstå lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd och om detta kan ha betydelse för samverkan vid övergången från förskolan till förskoleklass. Eliasson (2006) pekar på att den kvalitativa ansatsen är ett bra val om man vill komma åt förståelse kring något. Den är flexibel och går att anpassa under undersökningens gång och det finns förutsättningar för att få en närhet till den verklighet vi studerar, vilket är svårare när det gäller en kvantitativ ansats.
Bryman (2008) menar att en kvalitativ ansats kan hjälpa forskaren att se nya perspektiv och kanske omvärdera gamla kunskaper och dess anspråksfullhet.
Kvantitativ forskning handlar enligt Bryman (2008) om insamling av numerisk data, att relationen mellan teori och forskning är deduktiv, vilket innebär att teorin utmynnar i en formulering av resultat och slutsatser. I en kvalitativ ansats är relationen mellan teori och forskning induktiv, vilket innebär att teorin utmynnar i en omformulering av den ursprungliga teorin. Både kvantitativa och kvalitativa forskare har intresse för vad människor gör och hur de tänker, men den kvantitativa forskaren söker förklaring när den kvalitativa forskaren vill förstå.
5.2 Val av metod
Eftersom vårt syfte med denna studie var att belysa variation i förhållningssättet hos lärare i förskolan och förskoleklass när det gäller barn i behov av särskilt stöd, samt att undersöka aspekter som skulle kunna ha betydelse för samverkansprocessen vid övergången från förskola till förskoleklass valde vi att använda en kvalitativ intervjumetod. Bryman (2008) menar att i en kvalitativ intervju befinner sig fokus på informantens egna uppfattningar och synsätt. Det är önskvärt att ge intervjun utrymme för flexibilitet, för det kan ge kunskap i vad informanten anser vara viktigt och relevant. Möjligheten för forskaren att följa upp intressanta spår i informantens svar finns i den kvalitativa intervjun.
5.3 Urval
Till denna studie söktes intervjupersoner genom att använda den metod som Trost (2005) benämner strategiskt urval. Metoden innebär att forskaren väljer adekvata intervjupersoner själv. Vi valde att ta kontakt med fem lärare i förskolan och fem lärare i förskoleklass i kommunala verksamheter i två olika kommuner. Orsaken till detta val av intervjupersoner, var att de bör ha en insikt i ämnet eftersom de själva ansåg sig ha erfarenhet av samverkan kring övergången. I några fall var det rektor eller biträdande rektor som rekommenderade vilka lärare som ansågs ha kompetens kring samverkan vid övergången från förskola till förskoleklass.
Ett annat kriterium som vi också hade var att välja ut enheter som innefattade både förskola och skola och enheter som bara innefattade antingen förskola eller skola.
5.4 Forskningsetiska riktlinjer
I undersökningen har vi beaktat de grundläggande etiska frågeställningarna, kring informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, som Bryman (2008) beskriver att svenska forskare måste ta hänsyn till i sina undersökningar.
Enligt Vetenskapsrådet (2008) innebär informationskravet att forskare skall informera intervjupersonerna om den aktuella rapportens syfte och att deltagandet är frivilligt. Detta har vi gjort genom att först redogöra för detta vid det första telefonsamtalet, sedan genom det informationsbrev vi skickat till intervjupersonerna. Samma förfarande som ovan har gällt samtyckeskravet som innebär att deltagarna fått information om att de har rätt till att bestämma om de vill ställa upp på en intervju och att de kan avbryta intervjun utan att motivera varför.
Konfidentialitetskravet innebär att inga uppgifter som samlas in ska kunna identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet, 2008). Vi genomförde intervjuer och spelade in dessa på mp3-spelare. Eftersom vi lagrar dessa inspelningar så att ingen utomstående kan ta del av dessa har vi beaktat konfidentialitetskravet. Vi talade även om detta vid telefonsamtalen med informanterna. I informationsbrevet skrev vi att intervjun kommer att användas endast till detta forskningsändamål och att inspelningen kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga och förstöras efter att hela forskningsarbetet är klart. Detta gör att vi även har beaktat nyttjandekravet som enligt Vetenskapsrådet (2008) innebär att insamlade uppgifter kring enskilda personer inte får användas för kommersiellt bruk utan endast i vetenskapliga syften.
5.5 Genomförande
Telefonkontakt togs med fem lärare som arbetar i förskolan med 5-åringar och fem lärare som arbetar i förskoleklass, med en förfrågan om att ställa upp på en intervju. Under telefonsamtalet fick de information om rapportens syfte. De blev upplysta om att ett informationsbrev (Bilaga 1) skulle skickas via mail i god tid innan intervjun. Detta informationsbrev innehöll information om syftet och att de forskningsetiska riktlinjerna beaktats och en vädjan om att få spela in intervjun och anledningen till detta. De allra flesta vi ringde till var positiva till att bli intervjuade. Men det var också några som avböjde med anledning av tidsbrist. När det väl var dags för intervju kom det två sena återbud av olika orsaker. Detta gjorde att vi fick ringa till andra eventuella informanter. Detta innebar att hela intervjuperioden drog ut i tiden.
Vi valde att använda oss av tre frågor som kunde anses vara öppna för samtal och följdfrågor (bilaga 2) vilket Kvale & Brinkmann (2009) benämner halvstrukturerad livsvärldsintervju.
Detta innebär en intervju som varken är ett vardagssamtal eller ett frågeformulär.
Intervjun utgår från en intervjuguide (bilaga 2) som utgår från ett valt tema och innehåller förslag på frågor. Våra valda frågor diskuterades fram och bestämdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi diskuterade även möjliga följdfrågor utifrån syfte och frågeställningar. I detta arbete har vi valt att använda begreppet intervjusamtal., eftersom vi valde att göra intervjuerna i form av samtal kring intervjufrågorna.
Vi genomförde fem intervjusamtal var. Dessa genomfördes i enskilt arbetsrum i respektive verksamhet. Intervjusamtalen spelades in med hjälp av mp3-spelare efter medgivande för detta. De startades med en förfrågan från oss om de hunnit ta del av informationsbrevet och om de hade frågor angående det. I vissa av intervjusamtalen gjordes en kort sammanfattning av informationsbrevet. Intervjusamtalen varade mellan trettio och fyrtiofem minuter. De tre grundfrågorna ledde till samtal och följdfrågor.
5.5.1 Bearbetning och analys
Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes de tio intervjusamtalen. Dessa har sedan transkriberats ordagrant. Efter detta valde vi att skriva ut intervjusamtalen för vi ansåg att det underlättade den vidare bearbetningen. Därefter gjordes en mängd genomläsningar av intervjusamtalen enskilt och gemensamt. I denna process påbörjades analysen som utgått från studiens frågeställningar och informanternas intervjusvar vilka kategoriserades och fördes in under olika rubriker för vidare textanalys. Denna kategorisering gjordes efter det som Kvale och Brinkmann (2009) benämner meningstolkning. Här försöker tolkaren att gå utöver det som sagts för att försöka förstå och utveckla strukturer som framträder direkt i en text. I denna fas av analysen menar Kvale & Brinkmann (2009) att informanternas egna uppfattningar kommer fram och leder till att forskaren får nya perspektiv.
Detta kan göra det enklare att förstå, vilket är det som vi söker, kring vilka förhållningssätt gentemot barn i behov av särskilt stöd det finns hos lärare i de olika verksamheterna skola och förskola. Men även förstå om detta kan ha betydelse för samverkansprocessen vid övergången från förskola till skola. Därför har vi i vår analys valt att använda den tolkande ansatsen hermeneutik vilken enligt Thurén (2007) går ut på att förstå och inte bara intellektuellt begripa. Han menar att vi kan förstå hur andra människor tänker och känner för att vi är människor. Kvale & Brinkmann (2009) betonar att ett hermeneutiskt förhållningssätt går ut på att lyssna på intervjupersonens resonemang på ett öppet sätt utan förutfattade meningar för att ständigt kunna göra nya tolkningar av svaren. Författaren betonar även att den hermeneutiska filosofin utgår från att mänsklig förståelse är kontextuell.
Inom hermeneutiken finns det ett vedertaget begrepp som används vid tolkning och analys, den hermeneutiska cirkeln (Ahlberg, 2009 & Starrin & Svensson 2009). Denna cirkel ska enligt Ahlberg (2009) kunna uppfattas som en bild för hur tänkande, förståelse och tolkning befinner sig i en ständig cirkelrörelse. Ett pendlande mellan helheten och delarna som har ett beroendeförhållande sig emellan. Delarna kan förstås ur helheten och helheten ur delarna.
Denna växelverkan behövs för att förståelsen ska infinna sig. Tolkningsprocessen pågår fram till dess att forskaren kommit fram till mening som kan ses som fri från inre motsättningar.
Denna process har vi en förhoppning att vi nu genomgått för att gå vidare med att dra slutsatser av intervjusamtalen tillsammans med relevant litteratur och de valda teoretiska utgångspunkterna.
5.6 Studiens trovärdighet och giltighet
Kvale & Brinkman (2009) beskriver att forskare har olika åsikter om hur tillförlitlighen och giltigheten ska beskrivas inom den kvalitativa forskningen. Några forskare tycker att orden tillförlitlighet, pålitlighet, trovärdighet och konfirmerbarhet, ska användas.
Men författarna påpekar att det går att formulera om begreppen reliabilitet och validitet, så att de blir relevanta för intervjuforskning.
Reliabilitet handlar om en studies tillförlitlighet. Därför är det viktigt att intervjufrågorna är enkla att besvara, så att den intervjuade kan ge ett tydligt svar som inte kan misstolkas (Kylèn, 2004). Enligt Kvale & Brinkmann (2009) ska en intervju med hög reliabilitet kunna göras om av andra forskare som då får liknande svar. Reliabiliteten har stärkts eftersom vi har försökt att gör våra frågor så tydliga som möjligt men även strävat efter att de ska vara öppna och inte ledande. Vi har under intervjuerna kunnat förklara frågor som varit otydliga för informanterna. Vi har också transkriberat intervjuerna ordagrant och vi har analyserat dem tillsammans. Detta anser vi ökar tillförlitligheten.
Validet handlar om giltighet och om forskaren mäter det som avses mätas (Kvale &
Brinkmann, 2009) Kylèn (2004) beskriver validiteten som värdet på de svar som vi får i intervjuerna. Frågorna måste därför vara relevanta, så att vi får de svar vi behöver för vår undersökning. Det finns alltid risk för att informanter ger svar som inte överensstämmer med verkligheten, medvetet eller omedvetet. Men eftersom vi noga har diskuterat vilka frågor som skulle ställas under intervjuerna och också själva är insatta i det aktuella ämnet antar vi att svaren är tillförlitliga. Giltigheten har stärkts eftersom vi har strävat efter noggrannhet genom hela vårt arbete och redovisat alla steg av undersökningen i vår metoddel. Vi har också tillsammans bedömt och analyserat resultaten.