Att sammanfatta de sju bidragen i denna antologi är inget enkelt upp- drag. Bidragen ställer olika frågor och rör sig inom olika forskningsfält. Det gemensamma är dock att de på olika sätt berör migrationsproble- matik inom hälsa, omsorg och vård. En annan gemensam nämnare är att projekten är praktiknära: de utgår från frågor på/från fältet och ge- nomförs i flera fall i samarbete med representanter från fältet.
Att det råder olikhet har sin förklaring och är på sätt och vis en kon- sekvens av den strategi man använt för att utveckla forskningen inom samarbetet mellan Malmö Högskola, Malmö stad och Region Skåne. Målet har varit att utveckla forskning inom många olika fält och där- för har man valt att stödja så många projekt som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser. Under det första verksamhetsåret (2007) var strategin något annorlunda och man valde istället att prioritera redan pågående forskning som bedömdes ha relevans för inriktningen inom Migrationens Utmaningar. Resurser fördelades till forskning vid Fakul- teten för Hälsa & Samhälle och vid dåvarande IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer, nu del av Kultur & Samhälle). I den- na antologi representeras dessa projekt från det första verksamhetsåret av Margareta Popoolas och Carin Björngren Cuadras bidrag och några slutsatser från dessa presenteras nedan.
Margareta Popoolas projekt Romers röster om möten med vården syftar till
att med utgångspunkt från samtal med romer kunna ge en bild av hur individer med romsk bakgrund upplever att vård- och omsorg fungerar ställt i relation till deras behov och önskemål. Hennes slutsatser är att det inte finns stöd för att romer generellt anser sig bli hjälpta av ökad kunskap om romsk kultur bland sjukvårdspersonal annat än i specifika
fattande respekt och sensibilitet för den egna individen, uttalade problem och behov av hjälp efterfrågas vilket är en förutsättning för att minska upplevelsen av diskri- minering och generera det förtroende som utgör sjukvårdens tillitskapande faktorer.”
Carin Björngren Cuadras bidrag Att möta variation – berättelser om vårdetik, syftar till att belysa sjuksköterskors strategier för att vårdeti- ken ska omfatta alla patienter. Hennes svar är att de använder ”skarpa glasögon” och att dessa glasögon gör det möjligt att se variation. Hon menar också att det inte är fruktbart att dela in patienterna i invandrare och svenskar, utan att det är mer fruktbart att tala om variation mellan patienter. Förmågan att se denna variation benämner Björngren Cuadra för sensibilitet, vilket också omfattar förmåga att se migrationsspecifika aspekter av patienters situation.
Dessa kapitel representerar således forskning vid Malmö högskola som initierades innan Migrationens Utmaningar påbörjades, men som alltså fick ytterligare medel och stöd när forskningssamarbetet inled- des. För att starta ny forskning inom Migrationens Utmaningar genom- fördes under 2008 ett antal dialogseminarier (se kapitlet Migrationens Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård) där personal inom Malmö stad och Region Skåne inbjöds för att diskutera frågor rörande migra- tion, hälsa och omsorg. Syftet var att praktiker på fältet skulle bidra i formulerandet av tänkbara frågeställningar om hälsa och migration och att dessa frågor sedan kunde utgöra underlag för forskning.
Tre huvudteman kom att utkristallisera sig i dessa diskussioner, näm- ligen mötet mellan vårdtagare och personal, vad händer i migrationsprocessen samt individanpassad vård – kompetensutveckling för personal. Fyra av de sju bi- dragen i denna antologi kan sägas representera ett eller flera av dessa temata.
Enrique Perez bidrag om brobyggarna (bryggan mellan den offentli-
ga förvaltningen och medborgaren, men också mellan olika grupper och människor i samhället) inryms inom temat ”vad händer i migrationspro- cessen” och syftar till att visa olika utmaningar i brobyggarverksamhe- ten, vad brobyggarverksamhet är och vad som är särskilt problematiskt i deras arbete. Han diskuterar brobyggarnas plats i organisationen och drar slutsatsen att det inte finns någon koppling mellan deras verksam- het och mångfaldsplanen inom kommunen och att brobyggarnas bidrag i integrationsarbetet är oklart. Han menar att brobyggarnas arbete sna- rare bedrivs därför att enskilda tjänstemän ser dess betydelse, än att det finns ett uttalat program eller en strategi för verksamheten. En slutsats
är att den metafor som bäst speglar brobyggarnas uppdrag (och sam- hällssegregationens effekter) är att riva murar snarare än att bygga broar. Vidare menar han att det är viktigt att föra en diskussion om själva be- nämningen brobyggare och anser då att det kanske vore bättre att ändra denna till mångfaldsexpert, integrationssamordnare, samhällsbyggare eller samhällskommunikatör.
Ett annat bidrag är Solvig Ekblads och Tina Eriksson-Sjöös kapitel Hälsoskola för nyanlända flyktingar där metoden Hälsoskola och hur denna kan användas i mottagandet av nyanlända migranter presenteras och diskuteras. Bidraget representerar åtminstone två av de temata som diskuterades fram under dialogseminarierna, nämligen ”individanpas- sad vård ” och ”vad händer i migrationsprocessen”. Författarna anser sig kunna identifiera flera faktorer av betydelse för såväl de enskilda individerna som i ett samhälleligt perspektiv, faktorer som kan ge av- tryck både i ett kortare respektive längre tidsförlopp. Hälsoskolan ger möjligheter att identifiera riskgrupper bland nyanlända som på grund av stressfaktorer (traumatiska upplevelser) före och under migrations- skedet inte kan fokusera på och delta aktivt i integrationsprocessen, inte minst inlärningen av det nya språket, och därmed är i behov av extra stöd. Hälsoskolan kan göra det enklare att tidigt upptäcka stressfaktorer i postmigrationsskedet, vilket i sin tur kan hindra att dessa utvecklas till andra hälsoproblem, sjukskrivningar, försörjningsstöd och marginalise- ring. En effekt av hälsoskolan kan vara att sjukvårdsresurser reduceras bland annat genom ökad egenvård. En annan effekt är att Hälsoskolan kan bidra till att andelen elever med betyg från avslutad SFI-utbildning ökar och att dessa därmed får möjlighet att delta i konkurrensen på ar- betsmarknaden. En tredje effekt är att Hälsoskolan kan ge föräldrar vik- tiga redskap i föräldrarollen, exempelvis om de värderingar som finns i det svenska samhället.
Ett annat bidrag med direkt koppling till dialogseminariernas teman ”individanpassad vård” och ”möte mellan vårdtagare och personal” är Carin Björngren Cuadras och Annika Staafs kapitel om Vård för irregul- jära migranter – exemplet Region Skåne, där huvudintresset är att beskriva de irreguljära migranternas tillgång till hälso- och sjukvård och hur Region Skånes policy för detta fungerar. Författarna menar att Region Skåne har tagit sitt ansvar för detta genom att formulera en policy som fått effekter ute i verkligheten. Trots detta menar författarna att det finns
effektiv implementering i praktiken. Även om det är positivt att man initierat en policy, måste det parallellt med denna finnas en genomtänkt implementeringsstrategi. Bland annat måste man arbeta för att de som ska sköta implementeringen har goda kunskaper om innehållet i en så- dan policy.
Slutligen bidrar Aje Carlbom och Lars Plantin med kapitlet Män, mig- ration och stöd i föräldraskapet. Detta bidrag kan sägas representera två av dialogseminariernas temata, nämligen ”individanpassad vård” och ”vad händer i migrationsprocessen”. Här kan också nämnas att behovet av forskning kring frågor som rör migrerade mäns behov av stöd lyftes redan vid starten av Migrationens Utmaningar i samtal med represen- tanter för Malmö stad. Syftet med studien är att undersöka stödet kring barn, familj och föräldraskap som riktas till fäder som migrerat till Sve- rige. Fokus har varit muslimska fäder. Svaren är att det i princip saknas formella riktade stödåtgärder för muslimska män/pappor i Malmö. Trots att forskningen tydligt visar att sådant stöd är angeläget görs alltför litet för att erbjuda fäderna stöd. Det tycks istället vara så att många mus- limska män söker hjälp och stöd inom nätverk som finns utanför de vanliga samhällinstitutionerna.
Ovanstående fyra antologibidrag är således ett svar på frågeställ- ningar som framkommit under Dialogseminarierna, men forsknings- samarbetet Migrationens Utmaningar finansierar även annan forskning. Sedan starten 2007 har tre doktorandprojekt finansierats, varav ett hit- tills har lett till en disputation hösten 2009 (Baghir-Zada, R: Illegal Aliens and Health (Care) Wants: The Cases of Sweden and The Netherlands). I denna antologi representeras doktorandprojekten av Anna-Karin Iverts bidrag Betydelsen av etnisk bakgrund för barns och ungdomars kontakt med BUP. Den-
na är en del av hennes avhandlingsarbete med den preliminära titeln The
role of context - studies on the influence of different social settings on immigrant children’s mental health and their contacts with mental health care. Bidraget i antologin undersöker hur barn och ungdomar kommer i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, vem eller vilka det är som tar initiativet kontakten, samt om det finns ett samband mellan barnens och ungdo- marnas etniska härkomst och vem som är initiativtagare till kontakten med BUP. Resultaten visar på skillnader i hur barn och ungdomar får dessa kontakter och att det är vanligare att barn och ungdomar med ut- ländsk bakgrund kommer i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin via någon utomstående aktör jämfört med barn och ungdomar med
svensk bakgrund. Familjen är alltså inte den aktör som söker kontakt med barnpsykiatrin i de fall där barnen och föräldrarna är av utländsk härkomst. Hon drar slutsatsen att i städer som Malmö där en stor del befolkningen har sina rötter i andra länder och kulturer är sådan kunskap central för vårdgivarnas val av strategier med avseende på tillgänglighet. Några slutsatser
Trots olikheten i antologins bidrag kan man ändå utläsa några centrala rekommendationer från dessa:
Innehållet i vård och omsorg behöver inte helt anpassas till olika kul- turspecifika behov. Det är respekten för individer och förmågan att se individers behov som bör betonas.
Resursfördelning, planering och utformning av vård och omsorg på lokal- områdesnivå bör anpassas till den lokala problematiken och de lokala behoven. Individuella behov är avgörande och en del av dessa behov kan spegla kulturella variationer.
Implementeringen av hälsofrämjande åtgärder bland migrerade måste vara väl genomtänkt. Exempelvis bör man ställa krav på att poli- cies kommuniceras till de personalgrupper som skall svara för im- plementeringsprocessen. En väl utförd implementering av hälso- främjande åtgärder kan utgöra en viktig del i integrationsarbetet. Fortsatt forskning inom Migrationens Utmaningar
Fram till idag har Migrationens Utmaningar beviljat medel till elva forsk- ningsprojekt och tre avhandlingsprojekt. Dessa projekt har till stor del berört frågor kring vård, omsorg och migration.
I årets utlysning av forskningsmedel har vi valt att särskilt lyfta fram frågor kring temat ”Vad händer i migrationsprocessen?”. Forskning inom detta tema kan exempelvis omfatta frågor som rör konsekvenser av migration för individer eller grupper av individer, exempelvis ohälsa, tillgång till vård och andra resurser, och förekomst av olika typer av so- ciala problem. Vi har exempelvis sett att boende i segregerade områden tenderar att söka vård – i synnerhet psykiatrisk vård – i mindre omfatt-
som kulturella skillnader när det gäller definitionen av psykisk hälsa, i alternativa val av ”behandlingsmetoder” eller som faktiska skillnader i hälsotillstånd, har vi ännu otillräckliga kunskaper om. Det aktuella te- mat kan också omfatta frågan om kontextuella faktorers betydelse för migrerade. Dessa kan exempelvis omfatta tillgången till sociala nätverk eller utsatthet för sociala miljöer som kan påverka hälsoutveckling po- sitivt eller negativt.
Stabila och välorganiserade bostadsområden har länge betraktats som en tillgång för de boende både när det gäller människors välbe- finnande och för att upprätthålla den lokala ordningen i områden. En mängd forskning har visat att faktorer som svaga sociala nätverk och låg samhörighet mellan de boende ökar risken för att olika sociala pro- blem ska slå rot och utvecklas, eftersom de svaga nätverken försvårar kollektivets möjlighet att själva reagera på problem (Torstensson Levan-
der 2008). Ett annat uttryck för detta är begreppet ”kollektiv styrka”
(Sampson et al. 1999). Forskningen visar entydigt att den kollektiva styr- kan ofta är svag i starkt segregerade områden. Trots att huvudparten av forskningen inom området har koncentrerats på att beskriva och för- klara variationer av kriminalitet och andra sociala problem, förekommer det allt oftare liknande studier där hälsa/ohälsa och ohälsorelaterade problem står i fokus. En viktig fråga rör då hur mycket av variationen i hälsa och olika sociala problembeteenden som kan tillskrivas områdes- faktorer respektive individuella faktorer?
Kontextuella eller områdesfaktorer sammanfattas ibland i termer av de regler, rutiner och resurser som ett lokalområde tillhandahåller. Ett samhälles regler utgörs av de normer och konventioner (formella och informella) vilka de boende konfronteras med i vardagslivet och som påverkar mänskligt handlande. Olika stadsdelar karaktäriseras av olika uppsättningar regler för beteende. Variationen avser också i hur hög grad man lyckats komma överens om värderingar och förväntningar, och i vilken grad och på vilka sätt dessa upprätthålls genom interven- tioner och sanktioner - den kollektiva förmågan eller styrkan. Reglerna har sannolikt ett generellt inflytande över de boendes rutinmässiga bete- ende (till exempel hur man definierar sjukt och friskt, hur man uppfost- rar sina barn) och reglerna tydliggörs, upprätthålls och kommuniceras i många olika sociala miljöer och sammanhang.
Resonemangen ovan kan ligga till grund för en mängd framtida forskning av relevans för migrationsproblematik. Fokus är då i mindre
utsträckning individer eller grupper, utan snarare individen/gruppen i sin vardagliga sociala miljö. Det innebär också en breddning och förskjutning av forskningsområdet från det praktiknära till det praktikrelevanta. Ut- rymmet för teoriutveckling ökar, liksom möjligheterna att knyta an till andra forskningstraditioner.
Hur kan sådan kunskap användas i planerings- och preventivt ar- bete? Sampson (2003) diskuterar behovet av kunskapsuppbyggnad både inom forskningen och inom de organisationer som har arbeta mot häl- sofrämjande mål. Gemensamt för de punkter han tar upp är nödvän- digheten av att öka kunskapen om kontextuella faktorers betydelse både enskilt och i interaktion med individuella faktorer. Lika viktigt som det är att ha för- ståelse för stressförmedlande egenskaper på individnivå är kunskapen om de sociala mekanismer och processer som förmedlar lokalområdets sociala miljö. Om det hälsofrämjande arbetet bland migranter också ska ha som mål att omfatta processer på områdesnivå, ökar givetvis behovet av att utveckla mått på de sociala mekanismer och de kollektiva processer som är viktiga för hälsoutveckling.
En slutsats är att åtgärdsprogram eller förändringar av innehåll i verksamheter bör prövas i avgränsade miljöer (en stadsdel, ett kvarter, etcetera) och anpassas till rådande förutsättningar i miljön. För att göra detta behöver vi dels generell kunskap om – i detta fall - migrations- problematik, dels mer specifik kunskap om lokala förhållanden för att kunna göra kloka variationer i sådana program eller verksamheter. Kun- skapen bör vara både forsknings - och erfarenhetsbaserad och därmed ligga nära praktikerns arbetssituation.
Det som ovan kallades ”spretigheten” i antologin speglar att forsk- ningssamarbetet Migrationens Utmaningar behöver utvecklas långsik- tigt, både när det gäller att öka förståelsen för migrationaspekter, or- saker och effekter av vård och omsorg. För att minska antalet vita fält på kunskapskartan krävs att både forskning och implementering av nya verksamhetsformer bedrivs i nära samarbete mellan praktiker på fäl- tet och forskare. De medel som Migrationens Utmaningar avsätter för så kallade FoU-projekt kan öka möjligheten till sådant arbete samt ge yrkesverksamma möjlighet att utveckla egna projekt baserade på forsk- ningsresultat.
I det inledande kapitlet i denna antologi avslutar författaren med att beskriva forskningssamarbetet Migrationens Utmaningar som ett sätt
och vård ställs inför i sin yrkesutövning. I de dialogseminarier som re- fererats till ovan framkom också behovet av kompetensutveckling hos dessa yrkesgrupper för att kunna möta migrationsproblematik.
En förhoppning är att den forskning som initierats och som för- hoppningsvis kommer att utvecklas vidare inom Migrationens Utma- ningar ska bidra till detta.
Referenser
Baghir-Zada, R. (2009). Illegal Aliens and Health (Care) Wants: The Cases of Sweden and The Netherlands. Doctoral Dissertation, Faculty of Health and Sociaty, Malmö University.
Sampson, R.J., Morenoff, J.D. & Earls, F. (1999). Beyond Social Capital: Spatial Dynamics of Collective Efficacy for Children. American Sociologi- cal Review, 64: 633-660.
Sampson, R.J. (2003). The Neighborhood Context of Well-Being. Per- spectives in Biology and Medicine. 46, 3, supplement: 553-564.
Torstensson Levander, M. (2008). Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman, M. (red), Migration och psykisk ohälsa. Malmö: Holmbergs.
Wikström, P-O (1998). Communities and Crime. I Tonry, M. (red), The Handbook of Crime and Punishment. Oxford University Press, New York. Wikström, P-O & Sampson Robert J. (2003). Social Mechanisms of Community.
Influences in Crime and Pathways in Criminality. I Lahey, B.B., Robert
J. Moffitt, T.E. & Caspi, A., The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. New York: Guilford Press.
Östman, M. (red) 2008. Migration och psykisk ohälsa. FoU Rapport 2008:3, Malmö högskola.