MIKRONIVÅ – FÖRÄLDRAR

Vid intervjuer med nio föräldrar i förskolan Solrosen²³framkommer en bild av föräldrar som både är angelägna om att socialisera sina barn genom sitt eget modersmål och att barnen ska lära sig svenska i förskolan. Alla nio för-äldrar uppger att de främst talar modersmålet med sitt barn och då kräver att barnet ska svara på modersmålet. En pappa kommenterar att förskollärarna har påpekat för honom hur viktigt det är att föräldrarna använder modersmå-let till barnen. Familjerna kommunicerar regelbundet med släktingar och vänner i ursprungslandet och i Sverige. Sex familjer använder e-post för den här kontakten, men också telefon och i viss grad pappersbrev. Familjerna ser på TV och video på modersmålet och svenska och ibland också på engelska.

Föräldrarna läser tidningar och böcker på modersmålet och svenska. Dagli-gen läser de flesta föräldrar tidninDagli-gen Metro. Flera föräldrar läser barnböck-er på modbarnböck-ersmålet och svenska för sina barn.

De nio intervjuade föräldrarna säger att de är nöjda med att barnens förskoledomän är på svenska. De är alla angelägna att barnen ska tillägna sig svenska. En förälder jämför med sin egen skoltid i Libanon där han hade matematik och naturkunskap på franska och övriga ämnen på arabiska. Den erfarenheten ligger till grund för att han inte ser några problem med att för-skolan för dottern är på svenska. Några föräldrar kommenterar dock att de saknar sagoläsningen på modersmålet som stadsdelen ordnade i biblioteket året innan och alla intervjuade föräldrar säger att de kommer att begära modersmålsundervisning när barnet börjar i förskoleklassen. En förälder poängterar vikten av att lära sig svenska i Sverige och önskar samtidigt att barnet i skolan kunde få modersmålsmålsundervisning två gånger i veckan.

På frågan hur föräldern bäst kan bidra till sitt barns läs- och skrivutveck-ling har föräldrarna många svar. Föräldrarna anser att barnets läs- och skriv-utveckling främjas genom:

• att barnet ser att föräldrarna skriver,

• att föräldern visar hur man skriver när barnet visar intresse för det,

• att föräldern visar barnet alfabetet,

• att föräldern köper ABC-böcker på modersmålet och läser för barnet,

• alla slags språkaktiviteter på båda språken,

• att barnet använder böcker och dator,

• att barnet lär sig skriva sitt namn på båda språken,

• att barnet lär sig ytterligare språk (arabiska),

• att barnet går på lördagsskola på modersmålet,

• att föräldern berättar och läser sagor för barnet samt

• att familjen träffar släkt och vänner.

Rapporterad språkanvändning i hemmet

I samtalet med de nio föräldrarna fick dessa beskriva den språkanvändning som de bedömde att man hade hemma i familjen och med vänner. I centrum för denna beskrivning sattes barnen. Som nämndes ovan anser alla föräldrar att de främst talar sitt modersmål med sitt barn vilket också framgår av de språkanvändningsmatriser som är sammanfattningar av föräldrasamtalen. I tre familjer, Ayhans, Nuris och Ayses²⁴, är dock svenskan det dominanta språ-ket för barnen, också till föräldrarna. I övriga sex familjer svarar barnen för-äldrarna på modersmålet om de tilltalas med det. Salmans pappa kommente-rar att om han tilltalar Salman på svenska så får han också svar på svenska.

Till sina syskon uppges sex barn tala svenska, två barn använda båda sina språk till syskon samt ett barn tala modersmålet. Syskonen använder språken på motsvarande sätt med undantag av Aris lillasyster som är 1 år och ännu inte talar så mycket. I tabell 2 till 5 redovisas några representativa språkan-vändningsmönster i familjerna. Tabell 2 läses på följande sätt: mamma och pappa använder främst sorani när de talar med Ari och Ari svarar dem båda på sorani. Till lillasyster och äldre släktingar använder Ari sorani medan den 7-åriga kusinen som brukar tilltala honom på svenska mestadels får svar på svenska, men ibland på sorani.

De nio intervjuade föräldrarna ger en bild av att vara väletablerade i det sven-ska samhället. De har alla låtit sina barn börja tidigt i förskolan och de är angelägna om att barnen lär sig svenska och införlivar den svenska kulturen.

Samtidigt håller de familjens språk och kultur högt och anser det vara en självklarhet att barnen utvecklar sitt modersmål. Familjerna beskriver nära kontakter med släktingar och vänner både i Sverige och i ursprungslandet där modersmålet blir det naturliga kommunikationsspråket. De är dock medvet-na om svenskans domimedvet-nanta ställning och t.ex. Salmans pappa berättar att han vid större sammankomster får uppmana barnen att använda bengali

→ →

mamma tigrinja (sv) Nuri svenska mamma

pappa tigrinja Nuri svenska pappa

lillasyster svenska Nuri svenska lillasyster

vuxna släktingar svenska Nuri svenska vuxna släktingar

→ →

mamma arabiska, ibland

svenska Ayhan svenska mamma

pappa arabiska Ayhan svenska pappa

storebror svenska Ayhan svenska storebror

lillasyster 1 år Ayhan

→ →

mamma sorani Ari sorani mamma

pappa sorani Ari sorani pappa

lillasyster 1år (sorani) Ari sorani lillasyster

kusin 7 år svenska Ari svenska/sorani kusin

äldre släktingar sorani Ari sorani äldre släktingar

Tabell 2 Föräldrarapporterad språkanvändning hemma hos Ari

Tabell 3 Föräldrarapporterad språkanvändning hemma hos Ayhan

Tabell 4 Föräldrarapporterad språkanvändning hemma hos Nuri

också till varandra. På frågan hur föräldrarna tycker att de kan stödja sina barns litteracitetsutveckling har de många förslag som involverar både modersmålet och svenskan. Språkanvändningsmatriserna (Tabell 2-5) talar dock sitt tydliga språk när det gäller den språkliga maktdimensionen. Proble-met är inte att stimulera barnens utveckling av svenskan, utan svårigheten är att samtidigt ge utrymme och stimulans så att modersmålet vidareutvecklas.