Det perspektiv på litteracitet som är i fokus i föreliggande studie är synen på litteracitet som en social praxis som utvecklas i samhället. Genom konkreta aktiviteter, litteracitetshändelser, formas en litteracitetspraxis som är specifik för ett samhälle eller en kulturell grupp. Härav följer att man snarare talar om
flera litteraciteter än om en litteracitet eftersom det handlar om flera samhäl-len och olika sociala processer som är kopplade till att läsa, skriva eller använda text. I den mån individen har flera språk i sin repertoar finns också möjligheten att omfatta flerspråkiga litteraciteter. Invävt i litteracitetspraxi-sen finns samhällets eller gruppens underliggande normer, värderingar och konventioner kopplade till att läsa och skriva. Det är sålunda en kulturkäns-lig modell för litteracitet som förs fram, en modell som tonar ned de kogniti-va aspekterna på individen och istället betonar de socialt situationsbundna.
Detta innebär också att litteracitetspraxisen inte är neutral utan ses som en värdebemängd social och kulturell produkt som representerar en viss ideolo-gi. Den etnografiska forskningen efter Heath (1983) och Street (1984) gav starkt fokus åt gruppers lokala litteracitet genom sina etnografiska studier av enskilda samhällens litteracitetspraxis. Samtidigt har de flesta samhällen byggt upp ett skolsystem för utveckling av den formella eller globala littera-citeten och framtida forskning inom området kan komma att särskilt fokuse-ra på mötet mellan individens lokala littefokuse-racitet och samhällets globala. Den sociala synen på litteracitet ger utrymme och värde åt den lokala litteracite-ten, men för individens framgång i samhället krävs också tillgång till den globala litteraciteten. Kunskapen om värdet av det lokala vid utvecklingen av det globala är central i det pedagogiska sammanhanget. Den pedagogiska uppgiften består i att förskola och skola låter individen använda och utveck-la det språk och den litteracitet hon för med sig hemifrån som en utgångs-punkt och parallellt med utvecklingen av den formella, globala litteraciteten i skolan. Härigenom kommer en allt större del av befolkningen att omfatta flerspråkiga litteraciteter (se Luke och Kale, 1997; Kenner, 1997 och Kenner et al., 2004).
SYFTE
Mot bakgrund av den teori och de empiriska studier som presenterats ovan har fokus i föreliggande studie varit på den sociokulturella miljöns och fram-förallt den pedagogiska miljöns betydelse för flerspråkiga barns litteracitetsutveckling i förskolan. Genom att kombinera en längre djupstudie från en förskola med kortare studier på ytterligare fyra förskolor i Stock-holms stad kan en bild av förskolornas språk- och litteracitetsarbete ges. Syf-tet har varit att utforska hur flerspråkiga barn socialiseras in i litteraciSyf-tet i för-skolan. Övergripande frågor som ställts inför studien är: I vilka litteracitets-händelser interagerar barnen i förskolan? och Hur förmedlas litteracitet vid
dessa tillfällen? Tanken har varit att redovisade litteracitetshändelser ska kunna ge en bild av den litteracitetspraxis som förskolan kännetecknas av.
Ett ytterligare syfte har varit att med utgångspunkt i förskolesituationen syn-liggöra den kunskap barn bär med sig i mötet med förskolan och undersöka hur barnens kunskap tas emot i förskolan.
METOD OCH MATERIAL
Den metod som används i föreliggande studie är kommunikationsetnografi utifrån perspektivet att kultur i hög utsträckning uttrycks genom språk och att språk är ett system av kulturellt beteende (Farah, 1997). Ett centralt fokus för kommunikationsetnografin är talgemenskapen som med Hymes’ ord beskrivs som ”en gemenskap som delar regler för framförande och tolkning av tal samt regler för tolkning av minst en språklig varietet” (1972: 54, min översättning). Vidare definierar Hymes talhändelser (eng. speech events) som “aktiviteter eller aspekter av aktiviteter som styrs direkt av regler eller normer för talanvändningen” (1972: 56, min översättning). Genom att använ-da begreppet kommunikationshändelse (eng. communicative event, Hymes, 1972) som en övergripande term kan föreliggande studie också inkludera den skriftrelaterade litteracitetshändelsen (eng. literacy event) och därmed omfatta språket i tal, skrift, symbol och bild.
I tvåspråkiga sammanhang är begreppet domän för språkanvändningen nära kopplat till den individuella språkrepertoaren. För den tvåspråkige kan valet av språk bero på om kommunikationshändelsen äger rum i den officiel-la eller den personliga domänen. För de tvåspråkiga barnen i denna studie representerar förskolan den officiella domänen och hemmet med föräldrar, syskon och vänner representerar den personliga domänen.
Kommunikationsetnografin används för att studera kultur, värderingar och normer som individer ger uttryck för vid interaktion i samhället. Metoden kan innehålla analyser på både makro- och mikronivå där makronivån foku-serar på de sociala, kulturella och historiska sammanhangen för kommunika-tionshändelser och där mikronivån har fokus på diskursnivån. I denna studie representeras makronivån av den sociopolitiska kontexten i Sverige kopplad till minoritetsspråksbarnen och deras familjer. På mikronivån fokuserar ana-lyserna på språk- och litteracitetshändelser som observerats i förskolemiljön med inslag av föräldrars och förskollärares syn på språk och litteracitet. Stu-dien har främst ett utifrånperspektiv (etiskt), men genom att kombinera detta med ett inifrånperspektiv (emiskt) genom samtal med föräldrar, barn och
pedagoger blir det möjligt för mig att tolka den litteracitetspraxis som uttrycks i förskolan i ljuset av den rådande samhällsideologin rörande mino-ritetsspråksbarn.
Datainsamling
Data som används i föreliggande studie har samlats in under läsåret HT02-VT03 (Solrosen) samt under VT04 (övriga) i totalt fem förskolor i Stock-holms stadsdelar med övervägande flerspråkiga barn. Huvudfokus har varit på barn som var eller fyllde fem år under observationstiden. Data som lats in i studien (se Tabell 1) är fältanteckningar från observationer och sam-tal med förskollärare, audio- och videoinspelningar, protokoll från intervjuer med föräldrar samt kopior av barnens produktion i form av teckningar och skrift. Data från Solrosens förskola härrör från ett parallellt utfört forsknings-projekt21, vilket förklarar skillnaden i materialstorlek mellan förskolorna.
Från förskolan Olvonet finns dessutom observationer och videoinspelningar av yngre barn.
Tabell 1. Data
Tillstånd att bedriva studien på förskolan Solrosen gavs av föreståndaren med samtycke till medverkan av de tre förskollärare som särskilt berördes av studien. Ett informationsbrev sändes hem till de femåriga barnens föräldrar där de skriftligen ombads att ge sitt tillstånd till barnens medverkan. På
övri-Förskolor22/
Datatyper Observation Video-inspelning
Audio-inspelning
Intervju föräldrar
Solrosen 42 halvdagar 4t 19 min 16 x 30 min 9 x 30 min
Gullkragen 1 heldag 24 min
Narcissen 1 heldag 9 min
Olvonet 2 heldagar 1t 22 min
Tulpanen 2 halvdagar 20 min
ga förskolor kontaktades föreståndarna på förskolorna som efter samtal med berörda föräldrar gav sitt samtycke till observationer och videoinspelningar.
En reflektion i detta sammanhang är att det inte var svårt att få pedagogers och föräldrars samtycke till videoinspelningar för forsknings- och utvärde-ringsändamål och att det ute på förskolorna förekommer många bilder på barnen och verksamheten. Bilddokumentering av aktiviteter på förskolan hör till vardagen.