Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter samt ledamöter i visions- och utvecklingsnämnderna
Jan Hallberg GRs styrelse
Ing-Marie Samuelsson GRs styrelse Stefan Svensson GRs styrelse
Pia Arnesson GR Bo Aronsson GR Nils-Gunnar Ernstson GR Joanna Friberg GR Gunnel Rydberg GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Lerums kommun
Inledning
Birger Rosén (kommunfullmäktiges ordförande) hälsar välkommen. Han framställer rådslagen som ett utmärkt sätt för att föra fram och diskutera viktiga gemensamma frågor för regionen. Han tror på dialogen som en möjlighet till att påverka och förändras.
Ing-Marie Samuelsson informerar om bakgrunden till rådslagsrundan. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras. Hon konstaterar att vi nu är inne på vårt 47e rådslag och att rådslag är ett mycket bättre sätt att ta fram en regionplan på än det traditionella. Planen blir mer levande och fler blir involverade. Även medborgarna bör få ta del av GR-arbetet, som bygger på tillit. Någon form av över-översiktsplan håller på att skapas nu, när vi lägger samman och jämför våra översiktsplaner.
Återrapport från gruppdiskussion (Grupp 3 – 8)
Fråga 1
Ja. Vi kan inte låta bli. Vi blir annars frånsprungna av andra kommuner i regionen.
Fråga 2
Det behövs en över-översiktsplan med gemensamma mål: - kommunikationer
- kollektivtrafik - Västlänken
- miljövänlig energi
- tvärförbindelser – koppla ihop de fem fingrarna, en yttre ringväg. E6, E20, E 45, Rv 40
- bostadsplanering
- planering var företagen skall ligga och vilka – företag nära där människorna bor
- samverkan med VGR viktigt – vårdcentraler
- proaktiv planering – sluta älta och komma till skott någon gång. Fråga 3
- En GR kongress vore proaktivt; en gemensam GR-kongress där samtliga fullmäktigeledamöter kommer samman och kommer fram till något – pressen ska också komma då.
- Rapportera ut till medborgarna är viktigt. Synbart gemensamt ansvar för att besluten ska rapporteras ut till medborgarna.
- Mindre prat och mer verkstad!
Ingmarie Samuelsson – spännande att vara proaktiv och titta framåt. Viktigt att komma ut till medborgarna.
Ledamot – medborgarnas information tillbaka till oss är också viktigt. Jan Hallberg – Mönstret för hur vi bor och arbetar ser likadant i alla våra kommuner. Generationen ungdomar har integrerats i vår region. Vi är surrade vid masten allesammans. Därför måste de valda församlingarna gå i takt. Viktigt med en gemensam struktur som vi är överens om. Kommunerna är den mest legitima politiska organisation som vi har. Utmaningen blir sedan – hur tar vi de svåra besluten?
Grupp 4 Fråga 1
Ja. Men strukturbilden bör även innefatta tvärförbindelser mellan ”fingrarna”. Spindelnät. Alla jobbar inte i Göteborg; det ska vara lätt att ta sig mellan också.
Fråga 2
- Viktigt eliminera administrativa gränser. T.ex. att grundskolan får samma valfrihet som gymnasiet.
- Ökat samarbete mellan kommunerna vid exploateringar i gränsområden. - Primärvården – där bör också gränserna försvinna.
Fråga 3
- Detta kräver ett snabbt agerande av samtliga partier – mindre prat men också samverkan – t.ex. kring trängselskatter. Det gäller alla frågor.
- Man måste vara beredd att jämka och utveckla helheten.
Stefan Svensson – Viktigt med tvärförbindelser, hur vi binder ihop delarna. Redan finns förslag om detta mellan E20 och E 45. Det är dyrt att bygga infrastruktur med för få kostnadsbärare. Kommuninvånarna funderar inte över gränserna. Vi måste ändra tankebanor, t.ex. utveckla samarbetet
skola-förskola. Grupp 5 Fråga 1
Ja, fem fingrar gäller. Men det behövs en yttre ringväg, t.ex. via Kallebäckslider och Vättlefjäll.
Fråga 2
- Passivhus – viktigt samverka kring dessa.
- Är Trestad en annan region? – är en timme avgörande för arbetsmarknadsregionen?
- Infrastruktur påverkar växelvis och påverkar uthållig tillväxt. - Miljösäkra.
- Befintliga stråk ska styras så att tillgång till kollektivtrafik gäller. - Stort samtal om behovet av kunna behålla bilen men ändå styra mot kollektivtrafik.
- Kärnan kan ge upphov till en trafikinfarkt när många ska in och jobba där. Därför behöver vi kvalitetssäkra kollektivtrafiken.
Fråga 3
Se tidigare gruppredovisningar.
Jan Hallberg – Att kvalitetssäkra kollektivtrafiken är bekymmersamt och viktigt. Vi behöver bygga en robust struktur bit för bit. Vi har kommit ganska långt i K2020, men kommer att behöva slakta ett antal heliga kor, t.ex. genom offra vägar för skilda banor så att kollektivtrafiken kommer fram snabbt. Vi är mogna för det. Dagens trafik har mycket övrigt att önska. Det gör att vi saknar trovärdighet – hur ska människor ha förtroende om vi inte får den nuvarande
trafiken att fungera? Vi måste fundera på t.ex. knutpunkter och insatser som ”Den rullande trottoaren” i Oslo.
Grupp 6
Fråga 1
Ja, eftersom vi är överens om målen. I GR måste medlemskommunerna enas om satsningarna. Man kanske måste ha ett historiskt perspektiv – förorterna ställde sig tidigare mot Göteborg – tiden är mogen nu.
Fråga 2
- Tvingande områden där vi kan acceptera att andra väljer och bestämmer åt oss är t.ex. infrastruktur och kollektivtrafik.
- Ökat samarbete som inte är tvingande kan ske inom t.ex. kultur, bostäder, näringsliv, skola/förskola.
- Fem fingrar ja. Men väg 190 mellan Angered och Sollebrunn – vad vill vi göra av den? Stora möjligheter där med boende kopplat till en bra
kollektivtrafik. Fråga 3
- VGR bör bli huvudman för kollektivtrafiken. – vi bör lämna över Västtrafik till dem.
- Öppna dialoger bör ske innan beslut tas. Förslag från t.ex. GRs styrelse kan lämnas ut till kommunerna och sedan behandlas i dialogform. Mer av sånt! GR-kongress låter spännande också.
Stefan Svensson – Aktieägaravtalet för Västtrafik förlängs nu i endast två år. En översyn av ägarförhållandet sker. 50/50. Idag är ingen riktigt nöjd med Västtrafik, som behöver förbättras. Pris- och betalsystem borde vara enhetligt och mer rättvist. Längden på resan bör spela större roll.
Ing-Marie Samuelsson – Beslut som rör infrastruktur och kollektivtrafik måste vi ta tillsammans. Även övriga samarbetsområden låter spännande.
Grupp 7
- Tvärförbindelser – ringleder har många nämnt. Där brister det idag. Det är hopplöst att åka på tvärs kollektivt. Tvärförbindelse via Jörlanda till Varberg. - Rättvisa kollektivtaxor är jätteviktigt.
- Fyrspår och Västlänken viktigt.
- Motorvägshållplatser – ett sätt att snabba upp kommunikationerna.
- Miljömässigt hållbara drivmedel, biogasinfrastruktur, alternativa bränslen, el- och hybridbilar bör utvecklas.
- Jobba hemma och företagshotell bör uppmuntras. Det bör vara närmare mellan bostäder och arbetsplatser för att minska trafiken och bilpendlandet.
- Bytänkande måste leda till regiontänkande och helhetsbild. Man får fördela gracerna. Alla bör ta sin del.
- Köpcentra bör kunna nås med kollektivtrafik. - Gemensam näringslivsplanering.
Ing-Marie Samuelsson – Någon sa att vi vill ha simhud mellan fingrarna eller ringar runt. Det behövs också. Mer samarbete runt energifrågorna är bra. Kollektivtrafik för köpcentra med dagligvaror är också viktigt.
Jan Hallberg – Under första rådslaget var det stor tveksamhet och det pratades mycket om den egna kommunen. Nu pratar man minst lika mycket om andra kommuner och den egna kommunens beroende. Om vi hittar en översiktskarta och börjar tänka innovativt, då går proppen ur flaskan. Då kanske det är dags att involvera medborgarna.
Grupp 8. Fråga 1
- Vi är överens om skrivningarna även om det är en hög abstraktionsnivå. Fråga 2
- Transporter. Västlänk. Älvförbindelser – sprid älvförbindelserna. Varför – jo, beroende på trafikens karaktär.
- Ett förslag är att bygga en ny tunnel – Tingstadstunneln idag har en lokal karaktär, poängen måste vara att sprida trafiken – Marieholmsförbindelsen ska därför bort och istället bör vi få en ny Lindholmsförbindelse för bil och
spårvagn – så vinner vi miljöeffekter.
- Felande länkar saknas när det gäller tvärförbindelser t.ex. E6 via Angeredsbron till E20.
Fråga 3
- K2020 – det finns en skevhet i taxesystemet. Det är svårt att förklara varför man kan åka mellan Floda och Kungsbacka på 5 kuponger, medan det kostar mer från Alingsås till Floda.
Stefan Svensson – Förslaget till ny förbindelse E6-E20 via Mellbyleden finns redan planerad. Lindholmstunneln finns med i K2020 som
kollektivtrafiktunnel. Nya älvförbindelser är centralt, men Marieholmsförbindelsen ska inte bort.
Ledamot – Jobben söker människorna. Kan man sätta fokus på att påverka företagen att etablera sig där människorna bor? Det löser
pendlingsproblematiken.
Ing-Marie Samuelsson – Vi behöver uppmuntra till fler flexibilister som t.ex. jobbar hemifrån eller åker kollektivt någon dag i veckan. Det skulle minska trafiken med 20 procent.
Jan Hallberg – När vi är framme vid våra mål kommer man att åka mer tåg och mindre flyg. Vi har överlevt vissa målformuleringar. Utvecklingen för bilen går snabbt – det är redan låga emissioner. Den bästa bilen är antagligen en liten bil för enstaka ändamål. Där är vi inte än.
Ledamot – Fyra knutpunkter i all ära, men lös knutpunkten Tingstadstunneln först.
Jan Hallberg – Några säger att kapacitetsbehovet inte är så stort att vi behöver en tunnel till men att vi däremot behöver det av sårbarhetsskäl. Var ska en ny tunnel ligga? Det finns alternativ. Jag har ett öppet sinne.
Ledamot – Lastbilstrafiken har ökat i Tingstadstunneln.
Ledamot – Hur ser tidplanen ut efter detta rådslag? Jag tycker att vi ska ha en medborgardialog innan våra fullmäktige tar ställning, med hjälp av tjänstemän från GR.
Jan Hallberg – Vi sammanställer under våren och för tillbaka till er i höst. Om det blir skarpt beslut eller riktlinjer är inte klart.
Avslutande ord
Birger Rosén och Ing-Marie Samuelsson – tackar alla närvarande och avslutar rådslaget.
2008-02-06 Kerstin Elias