Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s styrelse
Ing-Marie Samuelsson GR:s styrelse
Owe Nilsson GR:s styrelse
Nils-Gunnar Ernstson GR Pia Arnesson GR Bo Aronsson GR Kerstin Elias GR Gustav Höjer GR Monica Dahlberg GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Lilla Edets kommun
Inledning
Jörgen Andersson (kommunfullmäktiges ordförande) inleder och hälsar välkomna. Strukturbilden berör Lilla Edet som är en landsbygds- och
jordbrukskommun, en grön kil. Älven upplevs här mest ha en barriäreffekt som man vill minska. Det finns många delar av strukturbilden som är viktiga för kommunen.
Jan Hallberg informerar om bakgrunden till rådslagsrundan och GR:s arbete. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Bo Aronsson förtydligar vad man ska diskutera, och framhåller att diskussionsfrågorna inte bara ska läsas som ja- och nej-frågor.
Återrapport från gruppdiskussion
Grupp 1
• Infrastrukturen i Göteborg, och utbyggnaden av den, är den absolut viktigaste frågan för Lilla Edet. Det är viktigt att vi lyfter blicken. • Information till medborgarna är mycket viktig för att skapa förståelse.
• Lilla Edet kan inte bara få utan måste också betala, det krävs någon sorts finansiell samordning.
• Gymnasiesamarbetet är ett bra exempel.
• Vi är överens om strukturbilden (JA på 1:a frågan).
• Man kan tänka sig en finansiell samordning, något som liknar en regional skatteväxling.
• Diskussionsunderlaget är bra för att förklara för medborgarna vad man får igen när man är villig att offra något.
Ing-Marie Samuelsson svarar: Roligt att ni ser problematiken tydligt och att vi är överens om detta. Vi rör oss helt enkelt mer nu än för 30 år sedan, då är det viktigt att vi i politiken hänger med.
Jan Hallberg svarar: Information till medborgarna är viktigt för att skapa förståelse. Att se både den egna kommunen och andra kommuner agera enligt strukturbilden, till fördel för den egna kommunen, är kvittot på en lyckad process.
Grupp 2
• Huvudstrukturen tycker vi är OK!
• En formulering som vi särskilt vill trycka på är ”Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar…”, den tar vi med oss till Lilla Edet. Det är viktigt att ha med sig också till andra kommuner!
• Samarbetet måste stämma, vi kan tänka oss mer samverkan när det gäller t.ex. skolor, barnomsorg, VA och annan kommunal service, gemensamma prislistor t.ex. Ungefär som med gymnasieintagningen. • Godstransporter måste in och belysas, inte bara individers rörelse och
bostäder.
• Huvudstråken: I exemplet strategi för knutpunkt Lödöse verifierar vi att vi ställer upp på strukturbilden.
• Men med ett undantag, man kan gå och cykla betydligt längre (2-3 km) än vad som står i underlaget!
• Gröna kilarna: Vi är en landsbygdskommun där vi ska samlas kring att bygga kring stråken. Men vi vill fortsätta fungera som en levande landsbygd. Hur hanterar vi det? Vi måste diskutera vidare… Det är en svår problematik, ska vi säga nej, eller lite grann ja?
• Möjligheten till närproducerad mat och ekologiskt jordbruk är viktigt. Ing-Marie Samuelsson svarar: Vi förstår att matartrafik inte ens är möjligt i en levande landsbygd, men detta handlar om de stora exploateringarna. Vi måste hitta en harmonisk lösning, t.ex. genom K2020 lokalt.
• Det får inte bli tvärstopp i de gröna kilarna, men exploateringen får inte bli sådan att den utmanar huvudstrukturen.
• Det handlar om vår kommunala planering, hur vi vill bygga skolor, service, etc.
Ing-Marie Samuelsson svarar: Vi måste också tänka vidare!
Jan Hallberg svarar: Tänker man bort kommungränser kanske detta kan öppna för nya lösningar eller understöd.
Grupp 4
• I huvudsak JA!
• Tvärförbindelser: Hur tar vi oss ut mot kustområdet, till Uddevalla och Stenungssund?
• Som liten kommun påverkas vi, snarare än påverkar, en sådan strukturbild.
• Vi vill ta vara på det som är genuint. Är det rimligt att bygga mycket nära vägarna med tanke på hälsoriskerna?
• Göteborg måste växa först.
• K2020 måste bli viktigt, men också godstransporter är viktiga.
Jan Hallberg svarar: Älven har ni inte tagit upp. Hur kan vi tänka på älven på nya sätt, se ny nytta?
• Lilla Edet har en ”H-struktur”, där älven är den barriär som bara förenas av en överfart. Älven har stor potential, men idag är den större barriär än nytta.
Grupp 3
• Lägsta nivå är att bli överens om vägar och järnvägar.
• Den kommunala planeringen följer i stort strukturbilden, men vi är inte beredda att säga helt stopp till folk som vill bosätta sig i de gröna kilarna.
• De gröna kilarna ska inte vara naturreservat. Det är ett kultur- och inte ett naturlandskap. De gröna stråken kan också bli tillgångar som är viktiga för helheten.
• Tvärförbindelser. Vi behöver inte bara stråk utan också en ringled. Vi måste bli en fungerande region.
Ing-Marie Samuelsson svarar: Om ni ser på K2020 så har det ju just denna struktur med tvärstråk.
• Hur ska vi jobba över kommungränserna, komma förbi revirtänkandet? Hur kan vi ha en mer övergripande samarbetsvision?
Ing-Marie Samuelsson svarar: Vi måste söka bilateralt samarbete utanför GR. • Vi måste våga satsa framåt! Att utgå från dagens situation är
konserverande. Vi måste vara aktiva och våga bygga nytt. • Perspektivet är ett Göteborgskt, spårbundet. Om vi ska attrahera
högutbildad högavlönad medelklass att flytta hit så måste vi fokusera på det som gör vår kommun attraktiv. Inte är det vid spåren de vill bo. Jan Hallberg svarar: För en kommun som Lilla Edet är det kanske inte så intressant att försöka locka till sig stora företag utan det är entreprenörer man vill ha. Då är livsmiljön det värdefullaste en kommun kan ha – Lilla Edets är en tillgång!
Ing-Marie Samuelsson tackar för engagerad medverkan. Det här stärker samhörigheten. Vi är en bra bit på väg!
2008-02-13 Cecilia Kvist